Kritiserad “mikrobil” släpps i Sverige – här är prislappen

2024 06 07

Den eldrivna minibilen “Microlino” är på väg ut på marknaden i Sverige.

Fordonet, som egentligen tillhör egentligen kategorin L7e och definieras som en fyrhjulig mc, får lov att köras med vanligt B-körkort. 

Satsningen spås “revolutionera framkomligheten” i städerna, skriver sajten Allt om elbil.

– Microlino är vårt bidrag till funktionella hållbarhetslösningar för urbana områden och vi är glada att tillsammans med Louwman Sverige nu kunna erbjuda Microlino till den svenska marknaden, säger Merlin och Oliver Outbuter, Mircolino AG:s grundare, i ett uttalande.

600 kilo

Leveransstart är beräknad till juni i Stockholm där man även kommer att erbjuda hemleveranser.

Modellen som lanseras i Sverige väger blott 600 kilo, drivs på el med en räckvidd på 22,8 mil och uppnår full laddning på fyra timmar. 

Maxhastigheten ska vara 90 kilometer i timmen, men det ska tas med en nypa salt enligt DN-reportern Mikael Stjerna som provkörde “bilen” redan för två år sedan.

– Ärligt talat kommer jag inte upp i denna svindlande hastighet, beklagar han för den egna tidningen.

Säkerheten kritiserad

Accelerationen anses dock vara kvick. Även styrningen får beröm.  

Däremot kritiseras storleken ur ett säkerhetsperspektiv.

– Eftersom den är definierad som en fyrhjulig motorcykel behövs ingen krockkudde och det kommer inte att utföras några krocktester, framhåller DN i sin recension.

Dessutom är Microlino inte heller särskilt billig. Priserna startar på 269 900 kronor.

Övertygade om succé

Företaget bakom Microlino och samarbetspartnern Louwman Sverige är dock övertygade om att en succé hägrar.

Vi ser fram emot att få se Microlino rulla fram på Stockholms gator och på svenska badorter i sommar. Vi garanterar att Microlino ger fler leenden per kilometer både i och utanför bilen än något annat fordon du har suttit i, säger Sandra Hilton som är märkesansvarig på Louwman Sverige, generalagent för Microlino i Sverige, enligt Allt om Elbil.

Planerar expandera

Enligt ett pressmeddelande från Mikrolino kommer fordonet inledningsvis att kunna bokas för provkörning i Stockholm med start 1 juni.

Längre fram är planen att expandera till flera av Sveriges större städer.

Foto: Microlino Mobility Systems AG resp Alexander-93

Text: Redaktionen


Sverige riskerar smäll på 1 700 miljarder kronor

2024 11 30

Arlandas svaga utveckling har kostat Sverige uppemot 300 miljarder kronor.

Det framhålls i en ny analys av WSP som gjorts på uppdrag av Transportföretagen.

Slutsatsen är att ett “systematiskt underutnyttjande" av flygplatsen har orsakat gigantiska samhällsekonomiska förluster för Sverige.

Utebliven utveckling har enligt rapporten lett till ett produktionsbortfall på 192-303 miljarder kronor de senaste 20 åren.

Fortsätter trenden kan den totala förlusten uppgå till 1 700 miljarder kronor år 2050.

– Detta är en väckarklocka för Sverige, säger Marcus Dahlsten, vd på Transportföretagen, i ett uttalande.

"Bromskloss för hela ekonomin"

Rapporten beskrivs som “unik i sitt slag”.

I den analyseras Arlandas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling. Den jämförs även med nordiska motsvarigheter som Kastrup och Gardemoen.

Resultatet bedöms vara tydligt. Enligt Transportföretagen levererar Arlanda i betydligt sämre utsträckning i frågan om att omvandla ekonomisk tillväxt till förbättrad flygtrafik.

– Arlanda är en avgörande pusselbit för landets tillgänglighet och den systematiska underutvecklingen innebär färre möjligheter för investeringar, forskning och handel. Det drabbar jobb, innovation och välstånd i hela landet. Arlandas svaga utveckling har blivit en bromskloss för hela ekonomin, säger Marcus Dahlsten.

"Står vid ett vägskäl"

Under 2023 bedöms produktionsförlusten ha uppgått till 16-26 miljarder kronor.

Hade Arlanda utvecklats i samma takt som de stora flygplatserna i Norden hade man förra året hanterat 31 miljoner passagerare. Det vore 35 procent fler än vad som faktiskt var fallet.

Flygplatsen hamnar även i bottenskiktet när Europas 50 största flygplatser rankas i frågan om att öka tillgängligheten i takt med den ekonomiska tillväxten.

– Vi står vid ett vägskäl där vi måste prioritera Arlandas utveckling för att säkerställa Sveriges tillväxt och internationella konkurrenskraft. Nu är hög tid att sluta utreda Arlanda och gå från ord till handling. Många förslag ligger redan färdiga på bordet, säger Fredrik Kämpfe, Branschchef på Transportföretagen Flyg.

Regeringen: Ska förbättras

I december förra året tillsatte regeringen Peter Norman som samordnare för Arlanda. Samordnaren ska föreslå åtgärder som kan öka kapaciteten och förbättra tillgängligheten för flygplatsen som beskrivs ha "stor betydelse för hela landet".

– Arlanda flygplats är Sveriges i särklass största flygplats och spelar en central roll för det svenska transportsystemet. Regeringens ambition är att stärka Arlandas konkurrenskraft och bidra till att flygplatsen får bättre möjligheter att utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) vid tillfället.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Våga säg ”förbjudna ordet” – ÖB uppmanar svenska folket

2024 11 30

Sverige överbefälhavare Michael Claesson anser att allmänheten måste vänja sig vid ett ord som tidigare har väckt upprörda känslor.

Det var under konferensen Folk & försvar i Sälen som Claessons företrädare Micael Bydén fick kritik efter att ha använt ”k-ordet” på scen, det vill säga ordet krig.

– När den svenske överbefälhavaren Micael Bydén på Folk och försvar uppe i ett iskallt Sälen slår fast att svenska folket ”mentalt måste förbereda sig för krig” – då är det nog inte bara jag som hör en hemlig längtan efter att äntligen få pröva de svenska stridskrafterna, skrev bland annat den socialdemokratiska debattören Göran Greider i Dagens Nyheter.

Barn blev rädda

Barnrättsorganisationen Bris riktade också kritik.

– För barn som har lätt att känna oro eller redan är oroliga för att det ska bli krig, blev det svårt när de möttes av inlägg i sociala medier och hörde vuxna på nyheterna prata om krig. Det har varit många år nu med stora händelser som påverkat barns vardag negativt med pandemi, krig i Ukraina, ekonomisk kris, ökat våld i kriminella nätverk och kriget i Gaza, sade Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris.

– Många barn bär på en grundoro som blev värre av den här nyheten.

Måste våga säga ordet

Sveriges nya ÖB Michael Claesson förstår inte kritiken.

Han anser att det är Försvarsmaktens plikt att informera om risken för krig. Att våga använda och lyssna till ordet ingår i en mental upprustning av allmänheten, menar ÖB.

– Varje gång vi sätter oss på ett flygplan är det en säkerhetsgenomgång där personalen pratar om vad vi ska göra om planet störtar. Ingen blir särskilt upprörd. Jag betraktar inte omvärldsutvecklingen som en tågkrasch i slow motion, men jag gör fel i min befattning om jag inte tänker det värsta, säger han till Di och fortsätter:

– Då menar jag också att kommunicera om det. Inte för att skrämma eller för att vi ska få mer pengar, utan för att vi inte kan bortse från delar av utfallsrummet som faktiskt kan inträffa.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen