Kritik mot SD och S gällande Nato

2022 03 19

Det krävdes ett krig för att Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna skulle vakna till och inse allvaret.

Det anser Liberalerna som i över 20 års tid arbetat för att Sverige bör ansluta sig till Nato.

Kritiserar S och SD

Vid partiets riksmöte i dag poängterade partiledaren Nyamko Sabuni att medan Liberalerna varit starkt Natopositiva i många år har andra partier vaknat till fem i tolv.

– Det krävdes ett krig i Europa för att partier som S och SD sakta skulle närma sig vad vi har sagt hela tiden, menar Nyamko Sabuni.

Redan 2001

Redan i april 2001 röstade Sveriges riksdag för första gången om svenskt Natomedlemskap och Liberalerna var det drivande partiet.

– Nato är den i särklass viktigaste säkerhetsstrukturen i Europa. En modern säkerhetspolitik kräver anslutning, framhöll den dåvarande folkpartiledaren Lars Leijonborg i DN inför omröstningen 2001.

SD och S vacklar

Då såväl som nu är Liberalerna kraftigt positiva till att Sverige går med i försvarsalliansen Nato. Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna har en mer tudelad hållning.

SD omprövar

SD har tidigare sagt nej till Nato men meddelade för någon vecka sedan att man nu omprövar sin ställning i frågan. Men partiet säger fortfarande inte ja till Nato utan befinner sig någonstans mittemellan.

S anser att läget är fel

Även Socialdemokraterna är aningen vacklande i frågan. Magdalena Anderssons (S) parti har tidigare sagt nej till Nato och har i grunden inte ändrat sig. Men samtidigt är partiets huvudbudskap att det är fel läge att söka Natomedlemskap just nu. Det kan tolkas som att S – precis som SD – befinner sig någonstans mittemellan.

Ännu nej för S och SD

Men rent konkret står SD och S i fortfarande kvar vid sina tidigare nej till Nato. Båda partierna pekar på att man bör följa noga vad Finland tar för beslut framöver och båda partiernas väljare har svängt tydligt mot ja till Nato enligt Infostats mätning, rapporterar Expressen.

Men partiledningarna har ännu inte gått över till jasidan.

Knäckte Sovjetunionen

Liberalerna har i årtionden framhållit att Nato var den rörelse som knäckte Sovjetunionen, som styrde upp Balkan och som gav Östeuropa trygghet.

Medan Liberalerna tagit aktiv ställning för att gå in i Nato har Moderaterna hållit en lägre profil genom åren och partiet har även fått kritik av Liberalerna för att var Natopositivt på pappret men inte agerat i praktiken.

Stödjer Ulf Kristersson (S)

I går gick moderatledaren ut och meddelade att han kommer att ansöka om Natomedlemskap för Sverige om han blir statsminister efter valet i höst

Och Liberalerna framhåller i dag att de kommer att stödja Ulf Kristersson i den frågan.

Foto: Sverigedemokraterna resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bank-ID slutar fungera – på flera mobiltelefoner

2023 11 30

Bank-ID är i dag Sveriges i särklass största e-legitimationssystem.

De allra flesta svenskar använder tjänsten.

Under 2022 nådde Bank-ID 8,4 miljoner unika användare.

Men nu kan en del svenskar behöva skaffa en ny mobiltelefon för att kunna fortsätta använda tjänsten.

Bank-ID kommer att försvinna från flera mobiltelefoner av märket Huawei, rapporterar DN.

E-legitimationstjänsten kommer att tas bort från samtliga Huawei-telefoner som är nyare än serien P90, som släpptes 2019, med andra ord stängs inte Huawei av generellt.

Bank-ID bekräftar

Anledningen till beslutet är att de nyare modellerna använder sig av appbutiken Appgallery, i stället för Googles egen butik.

Enligt Bank-ID handlar det om ett ekonomiskt beslut.

För få svenskar använder de nya Huawei-modellerna.

Företagen bedömer därför att det inte är lönsamt att stödja Appgallerry.

Bank-ID kommer hädanefter endast att stödja IOS från Apple och Android.

– Vi är där våra användare finns och har inte har möjlighet att underhålla fler plattformar än de två största i Sverige. Det är för att hålla högsta säkerhet och tillgänglighetsnivå

Det säger Charlotte Pataky, som är pressansvarig för Bank-ID, till DN.

Kopplas till Donald Trump

Beslutet kopplas även till USA:s före detta president Donald Trumps handelskrig mot Kina.

I maj 2019 undertecknade Trump en order om att blockera kinesiska telekommunikationsföretag från den amerikanska marknaden. Huawei var ett av flera företag som svartlistades. 

– Utländska motståndare utnyttjar sårbarheter för att begå skadliga cyberhandlingar och industrispionage mot USA och dess folk, sa Trump när han verkställde ordern.

Även Sverige har pekat ut Huawei som en säkerhetsrisk. År 2021 stoppades det kinesiska företaget från att delta i utbyggnaden av 5G-nätet. Beslutet fattades av Post och telestyrelsen efter en stark rekommendation från Säpo.

–  Bedömningen Säpo har gjort är att den kinesiska partistaten kan påverka och utöva påtryckningar på Huawei, dels genom företagets koppling till den kinesiska staten, dels med stöd av den kinesiska underrättelsetjänsten, framhöll Kurt Alavaara, informationssäkerhetschef på Säpo, efter beslutet.  

Exporten har upphört

När Huawei svartlistades av USA stoppades stora delar av den amerikanska exporten till det kinesiska företaget – bland annat upphörde  samarbetet med Google.

Google Play Store, Google Maps, Photos, Gmail och andra vanliga Google-tjänster finns därför inte på Huawei-modeller som lanserats efter 2019.

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Tung smäll för alla som tankar bilen

2023 11 30

Regeringen och Sverigedemokraterna har lovat väljarna att priserna på bensin och diesel ska pressas ner.

Tidöpartierna har sänkt bränsleskatten och vid årsskiftet sänks den så kallade reduktionsplikten till sex procent.

Enligt SD och regeringen kan sänkningen  resultera i att det blir ungefär 5,50 kronor billigare per liter diesel inklusive moms att tanka redan 2024.

För 2025 och 2026  beräknas dieselpriset bli över 6 respektive 7 kronor lägre.

Uppgifter: Extra kostnad tillkommer

Nu kommer dock ett dystert besked för den som hoppas på betydligt lägre drivmedelspriser.

I ett utkast till regeringens klimathandlingsplan, som DN tagit del av, framgår det att regeringen planerar att skapa ett eget system som lägger på en extra kostnad för den som tankar sin bil.

Den nya avgiften skulle innebära att bensin och diesel återigen blir dyrare.

– Särskilt om systemet utformas så att det tvingar ner utsläppen från transporter ända till de nivåer som Sverige har åtagit sig inom EU-systemet att nå till 2030, framhåller DN.

Ställer krav på Sverige

Bakgrunden till det eventuella beslutet är att regeringen pressas av EU:s utsläppsmål för transportsektorn.

Unionen kräver att Sverige gör något drastiskt åt de ökade utsläppen redan till 2030.

Läget är kritiskt.

Regeringens egna beräkningar visar att utsläppen inom transportsektorn kommer att öka med uppemot 30 miljoner ton till 2030.

Oense

Tidöpartierna är inte överens om det nya systemet.

Sverigedemokraterna motsätter sig förslaget, uppger DN.

Tidningen beskriver hur en ”dragkamp” pågår på statsrådsberedningen, som har ansvar för att leda och samordna arbetet i Regeringskansliet.

Hotat med regeringskris

För Sverigedemokraterna är lägre drivmedelspriser en hjärtefråga.

Partiet har gått så långt som att hota med regeringskris om inte drivmedelspriserna sjunker drastiskt efter årsskiftet.

– Det kommer komma en förändring som är ganska markant och substantiell till årsskiftet. Det kan vi vara 99,9 procent säkra på, annars har vi regeringskris, sa SD:s ekonomisk-politiska talesperson Oscar Sjöstedt till TV4 Nyheterna i slutet av mars.

Efter hotet har dock SD närmat sig regeringens klimatpolitik.

För drygt två veckor sedan meddelade  partiets klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen att SD ställer sig bakom Sveriges klimatmål till 2045.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp E. Akyurt

Text: Redaktionen