Kritik mot SD och S gällande Nato

2022 03 19

Det krävdes ett krig för att Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna skulle vakna till och inse allvaret.

Det anser Liberalerna som i över 20 års tid arbetat för att Sverige bör ansluta sig till Nato.

Kritiserar S och SD

Vid partiets riksmöte i dag poängterade partiledaren Nyamko Sabuni att medan Liberalerna varit starkt Natopositiva i många år har andra partier vaknat till fem i tolv.

– Det krävdes ett krig i Europa för att partier som S och SD sakta skulle närma sig vad vi har sagt hela tiden, menar Nyamko Sabuni.

Redan 2001

Redan i april 2001 röstade Sveriges riksdag för första gången om svenskt Natomedlemskap och Liberalerna var det drivande partiet.

– Nato är den i särklass viktigaste säkerhetsstrukturen i Europa. En modern säkerhetspolitik kräver anslutning, framhöll den dåvarande folkpartiledaren Lars Leijonborg i DN inför omröstningen 2001.

SD och S vacklar

Då såväl som nu är Liberalerna kraftigt positiva till att Sverige går med i försvarsalliansen Nato. Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna har en mer tudelad hållning.

SD omprövar

SD har tidigare sagt nej till Nato men meddelade för någon vecka sedan att man nu omprövar sin ställning i frågan. Men partiet säger fortfarande inte ja till Nato utan befinner sig någonstans mittemellan.

S anser att läget är fel

Även Socialdemokraterna är aningen vacklande i frågan. Magdalena Anderssons (S) parti har tidigare sagt nej till Nato och har i grunden inte ändrat sig. Men samtidigt är partiets huvudbudskap att det är fel läge att söka Natomedlemskap just nu. Det kan tolkas som att S – precis som SD – befinner sig någonstans mittemellan.

Ännu nej för S och SD

Men rent konkret står SD och S i fortfarande kvar vid sina tidigare nej till Nato. Båda partierna pekar på att man bör följa noga vad Finland tar för beslut framöver och båda partiernas väljare har svängt tydligt mot ja till Nato enligt Infostats mätning, rapporterar Expressen.

Men partiledningarna har ännu inte gått över till jasidan.

Knäckte Sovjetunionen

Liberalerna har i årtionden framhållit att Nato var den rörelse som knäckte Sovjetunionen, som styrde upp Balkan och som gav Östeuropa trygghet.

Medan Liberalerna tagit aktiv ställning för att gå in i Nato har Moderaterna hållit en lägre profil genom åren och partiet har även fått kritik av Liberalerna för att var Natopositivt på pappret men inte agerat i praktiken.

Stödjer Ulf Kristersson (S)

I går gick moderatledaren ut och meddelade att han kommer att ansöka om Natomedlemskap för Sverige om han blir statsminister efter valet i höst

Och Liberalerna framhåller i dag att de kommer att stödja Ulf Kristersson i den frågan.

Foto: Sverigedemokraterna resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M) i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Moskva attackerat – 600 000 ryssar saknar ström

2025 12 31

Det ryska försvarsdepartementet rapporterar om en storskalig luftattack mot Moskvaregionen.

Enligt departementet har 109 ukrainska drönare skjutits ned över regionen.

Flera av projektilerna tycks dock ha träffat sina mål.

Över 600 000 hushåll i Moskvaregionen saknar ström på tisdagskvällen, rapporterar nyhetsbyrån Ukraine National News (UNN) med hänvisning till ryska Telegramkanaler.

– Innan det storskaliga strömavbrottet hördes ljud från drönare. För närvarande är det bekräftat att cirka 600 000 abonnenter saknar el, framhåller UNN.

Dessutom ska delar av den ryskockuperade staden Melitopol ha slocknat. Ryska trupper erövrade Melitopol i sydöstra Ukraina i början av den fullskaliga invasionen.

Uppgifter: Kraftstation träffad

Enligt obekräftade uppgifter har Ukraina lyckats slå ut en kraftstation i Moskvaförorten Ramenskoje.

– Ukrainska drönare har precis träffat ett massivt kraftverk i Ramenskoje, Moskva, efter att det ryska luftförsvaret misslyckats med att skjuta ner dem, skriver X-kontot WarMonitor som dagligen följer utvecklingen i kriget.

LÄS MER: Nobbar USA – vill bilda ny försvarsallians med Europa

Hotet: Moskva kan slockna helt

Andrij Hnatov – chef för generalstaben för de väpnade styrkorna i Ukraina – har tidigare hotat att mörklägga hela Moskva om inte Ryssland upphör med sina attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur.

– Alla fiendens handlingar som syftar till att skada vårt land kommer att få ett symmetriskt svar, sade Hnatov när han fick frågan av en reporter på den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform.

– Vi kommer att finna möjligheter och har vapen som krävs för att genomföra dessa operationer, tillade generalstabschefen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putins enorma lögn avslöjad

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen