Kritik mot Centerns jobbpolitik

2021 05 13

Centerns politik för att skapa fler jobb till unga sågas av flera tunga aktörer.

I budgetsamarbetet med S-MP-L har Centern fått igenom sänkningar av arbetsgivaravgifterna för unga och till sommaren kommer ytterligare en tillfällig sänkning för de som anställer unga mellan 18-23 år. Men flera tunga bedömare ger tummen ned, bland annat Konjunkturinstitutet, Arbetsförmedlingen och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

– Forskningen visar att en generell nedsättning av arbetsgivaravgifterna för unga är en dyr och inte särskilt träffsäker åtgärd. Det här handlar om gigantiska subventioner som inte kommer att påverka sysselsättningen för unga i stort, säger Maria Hemström Hemmingsson generaldirektör på IFAU till SR.  Centern står dock på sig.

– Det är akutläge. Ungdomsarbetslösheten är på mycket hög nivå, säger, säger C:s arbetsmarknadspolitiska talesperson Martin Ådahl till SR.

ANALYS

En del ungdomar har lätt för att skaffa sommarjobb och har mycket bra förutsättningar för att få jobb i framtiden. Samtidigt har andra ungdomar betydligt svårare med både problem i skolan och därefter svag förutsättning att få såväl sommarjobb som ett ordinarie jobb i framtiden.

Faktum är att gruppen med goda förutsättningar är större än gruppen med dåliga förutsättningar men Centerns stora satsningar på sänkta arbetsgivaravgifter riktar sig till båda grupperna. Därmed har Centerns åtgärder automatiskt låg träffsäkerhet och blir därför även ineffektiva och dyra när det gäller att specifikt nå fram enbart till den ungdomsgrupp som har störst behov.

Ändå har Centern fått igenom förslagen i förhandlingarna med S-MP-L. Det tyder inte bara på att C är starka i förhandlingarna utan även på att Sverige är i behov av en kraftsamling när det gäller nya förslag för att skapa jobb till unga.

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp. Centern.

[yop_poll id="36"]

”Börja räkna åren” – jätteland nära kollaps

2025 12 27

– När ekonomiska berättelser börjar låta så här bekanta är det svårt att inte börja räkna ner åren.

Det skriver den ryska författaren och journalisten Tatjana Rybakova i den oberoende tidningen Moscow Times.

Rybakova drar paralleller mellan Rysslands nuvarande ekonomiska situation och läget i Sovjetunionen under åren före stormaktens kollaps.  

Enligt Rybakova finns det flera tecken som tyder på att Ryssland kommer gå ett liknande öde tillmötes.

Hon pekar bland annat på:

- Svag tillväxt. BNP växte endast med 0,6 procent under tredje kvartalet 2025. Trots det använder den ryska regimen särskilda beräkningssätt för att få siffrorna att se starkare ut. På samma sätt använde Sovjet särskild statistik för att dölja stagnation.

- Tillväxten drivs nästan enbart av statliga utgifter och militärindustrin. Andra typer av investeringar pressas tillbaka samtidigt som konsumtionen minskar. 

- Den ryska regeringens budgetprognoser sträcker sig till 2042. Rybakov framhåller att prognoserna vilar på alltför optimistiska antaganden om oljepriser och skatteintäkter och drar paralleller till Sovjetunionens femårsplaner.

- Dagens låga oljepriser påminner om prisnivån innan Sovjetunionens fall. Liknande nivåer på 1980-talet bidrog till stormaktens kollaps. 

LÄS MER: Kreml: Det är bäst att Sverige ber om ursäkt 

Många frågor kvarstår

Parallellerna är så tydliga att Rybakova vågar fastslå att Ryssland sannolikt står inför en ekonomisk kollaps. Om den sker i närtid eller inte är däremot oklart.  

– Huruvida denna historia avslutas plötsligt och nästan oblodigt, som Sovjetunionens kollaps gjorde, eller drar ut på tiden i en lång och smärtsam process är omöjligt att veta. Historien upprepar sig inte exakt, skriver författaren och tillägger:

– Men när ekonomiska berättelser börjar låta så här bekanta är det svårt att inte börja räkna ner åren.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: M. Domnina

Text: Redaktionen


Julklapp till Putin – världens största gasanläggning brinner

2025 12 27

Den ukrainska säkerhetstjänsten SBU har skickat en julhälsning till den ryska regimen i Moskva.

I ett inlägg på Telegram uppger SBU att man tillsammans med landets militär har attackerat en stor gasanläggning i Orenburg i södra Ryssland.

Anläggningen är världens största för separering av gas, vilket Reuters tidigare har rapporterat om.

En SBU-källa bekräftar uppgifterna.

– Gasanläggningen i Orenburg är världens största gaskemiska komplex och bearbetar 37,5 miljarder kubikmeter gas årligen, säger källan till Kyiv Independent.

Står i brand

Nu står den jättelika anläggningen i brand. Det visar satellitbilder från Nasas verktyg FIRMS, som övervakar och registrerar bränder i realtid.

– Attacken utlöste också en brand i rörledningen till 3U-70-enheten, som renar rågas från vätesulfid och koldioxid. Till följd av detta avbröts anläggningens drift delvis, säger SBU-källan till Kyiv Independent.

Gasanläggningen i Orenburg är belägen över 1 000 kilometer från den ukrainska gränsen. Trots avståndet är anläggningen av stor betydelse för både den ryska militären och landets ekonomi. Den har därför varit en regelbunden måltavla för ukrainska långdistansdrönare under kriget. 

Storm Shadow-robotar har slagit ner

Ukrainska styrkor har även attackerat ett oljeraffinaderi i Novosjakhtinsk i sydvästra Ryssland.

Enligt den ukrainska armén utlöste attacken explosioner vid raffinaderiet.

– Målet träffades, framhåller den ukrainska generalstaben i ett uttalande.

Vidare uppger den ukrainska militären att brittiska Storm Shadow-robotar användes i attacken mot oljeanläggningen.

LÄS MER: Nytt Gripen-besked från Ukraina 

Marknad attackerad

Samtidigt fortsätter Ryssland att attackera civila mål i Ukraina.

Under juldagen besköts en marknad i Cherson och ett bostadsområde i Tjernihiv. Minst två personer dödades och nio skadades, uppger Kyiv Independent.

LÄS OCKSÅ: Massivt rökmoln – Ryssland under attack

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen