KRISTERSSON: Så ska Sverige stärka Nato

2023 01 08

Den 16 maj förra året beslutade den dåvarande regeringen att ansöka till organisationen mot bakgrund av Rysslands anfallskrig i Ukraina.

Turkiet har ännu inte accepterat Sveriges ansökan, men Nato för ett nära samarbete med såväl Sverige som Finland.

Nu förklarar Ulf Kristersson (M) hur Sverige kommer bidra när samtliga länder accepterat ansökan, uppger SVT.

– Sverige kommer gå med i 15-ländersinitiativet. Ett gemensamt missilförsvar, säger Ulf Kristersson på Folk och Försvars rikskonferens.

Stora bidrag

Sverige kommer att delta i patrulleringen över Baltikum där flygvapen, luftvärn och sensorer kommer vara stora bidrag.

Detta i form av Nato-operationen “Baltic Air Policing”.

Sverige kommer även bidra med markstridsförsvar i de baltiska länderna.

– Genom natomedlemskapet kommer produkter som tillverkas i svensk försvarsindustri att stärka hela samarbetet, säger Kristersson.

Mer stöd till Ukraina

Utöver Nato stod även Ukraina på agendan vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen.

Statsministern förklarade att Sverige förbereder ett nytt stödpaket till landet, rapporterar Expressen.

– Ingen annan uppgift är viktigare för oss än att upprätthålla stödet för Ukraina, säger han.

Orimliga krav

Under konferensen pratade han även om de turkiska kraven på Sverige.

Kristersson menade att vissa av kraven är orimliga och omöjliga att följa.

– De vill saker som vi inte kan och inte vill ge dem. Nu ligger beslutet hos Turkiet, säger han.

Status som ansökarland

Sveriges ansökan till Nato har fått vänta på att Turkiet ska acceptera, beroende på ett antal krav om bland annat utlämningar av personer som landet vill ha.

Sverige är därmed inte ännu officiellt medlemmar av organisationen, men för ett nära samarbete med Nato.

– Till dess att samtliga Natoländer har ratificerat Sveriges ansökan om Natomedlemskap har Sverige status som ansökarland, vilket innebär en gradvis integrering i Natos strukturer, uppger regeringen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen