KRISTERSSON: Så ska Sverige stärka Nato

2023 01 08

Den 16 maj förra året beslutade den dåvarande regeringen att ansöka till organisationen mot bakgrund av Rysslands anfallskrig i Ukraina.

Turkiet har ännu inte accepterat Sveriges ansökan, men Nato för ett nära samarbete med såväl Sverige som Finland.

Nu förklarar Ulf Kristersson (M) hur Sverige kommer bidra när samtliga länder accepterat ansökan, uppger SVT.

– Sverige kommer gå med i 15-ländersinitiativet. Ett gemensamt missilförsvar, säger Ulf Kristersson på Folk och Försvars rikskonferens.

Stora bidrag

Sverige kommer att delta i patrulleringen över Baltikum där flygvapen, luftvärn och sensorer kommer vara stora bidrag.

Detta i form av Nato-operationen “Baltic Air Policing”.

Sverige kommer även bidra med markstridsförsvar i de baltiska länderna.

– Genom natomedlemskapet kommer produkter som tillverkas i svensk försvarsindustri att stärka hela samarbetet, säger Kristersson.

Mer stöd till Ukraina

Utöver Nato stod även Ukraina på agendan vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen.

Statsministern förklarade att Sverige förbereder ett nytt stödpaket till landet, rapporterar Expressen.

– Ingen annan uppgift är viktigare för oss än att upprätthålla stödet för Ukraina, säger han.

Orimliga krav

Under konferensen pratade han även om de turkiska kraven på Sverige.

Kristersson menade att vissa av kraven är orimliga och omöjliga att följa.

– De vill saker som vi inte kan och inte vill ge dem. Nu ligger beslutet hos Turkiet, säger han.

Status som ansökarland

Sveriges ansökan till Nato har fått vänta på att Turkiet ska acceptera, beroende på ett antal krav om bland annat utlämningar av personer som landet vill ha.

Sverige är därmed inte ännu officiellt medlemmar av organisationen, men för ett nära samarbete med Nato.

– Till dess att samtliga Natoländer har ratificerat Sveriges ansökan om Natomedlemskap har Sverige status som ansökarland, vilket innebär en gradvis integrering i Natos strukturer, uppger regeringen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Jätteras mellan USA och Sverige

2026 09 01

Västsvenska Handelskammarens rapporterar om ett kraftigt ras i svenska företags syn på den amerikanska marknaden.

Enligt en ny rapport från organisationen har 64 procent av de svenska företagen en negativ syn på den amerikanska marknaden, jämfört med 21 procent under samma period förra året.

Samtidigt vänder många företag bort blicken från USA. Bara 20 procent uppger att de kommer att öka sin närvaro i landet, jämfört med 38 procent året innan.

Svenska företag vänder i stället blickarna mot Norden och EU. Hela 74 procent ser positivt på utvecklingen i Norden, medan motsvarande andel för EU är 69 procent. Dessutom planerar 71 procent att öka sin närvaro i Norden och 67 procent inom EU.

– I en mer osäker värld söker sig företagen mot marknader där villkoren upplevs som stabila och förutsägbara, säger Charlotte Ljunggren, vd för Västsvenska Handelskammaren.

– Det gör Europas inre marknad ännu viktigare för ett handelsberoende Västsverige. Samtidigt behöver svenska företag fortsatt kunna konkurrera och göra affärer på de stora globala marknaderna.

LÄS OCKSÅ: Sverige i EU-botten gällande bostadspriser

EU i blickfånget

Rapporten visar också att 69 procent av företagen bedömer att omsättningen i den egna branschen kommer att öka.

Över hälften av företagen (53 procent) pekar ut EU-medlemskapet som viktigt för deras konkurrenskraft. Samtidigt anser endast 27 procent att Sverige i dag driver företagens intressen väl inom EU.

–  Företagen ser tydligt värdet av EU, men de efterfrågar också ett Sverige som är mer aktivt i frågor som påverkar deras konkurrenskraft. När Europa blir viktigare för företagen blir det också viktigare att Sverige har inflytande över de beslut som fattas, säger Charlotte Ljunggren.

ANDRA LÄSER: Attack vid Östersjön

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp T. Flyckt

Text: Redaktionen

Nya regler för din router – gäller från 11 september

2026 09 02

Det har Finlands motsvarighet till Säpo, Skyddspolisen, varnat för.

Enligt myndigheten har ryska hackare utnyttjat dåligt skyddade routrar i vanliga bostäder runt om i Europa. I korthet innebär det att många med en router för hemmabruk kan ha främjat ryskt cyberspionage, utan att veta om det.

– Kapade nätverksenheter har kunnat användas som en del av en så kallad operativ skyddsinfrastruktur, som både möjliggör att cyberspionagetrafik maskeras som vanlig nätverkstrafik och försvårar upptäckt, indentifiering och spårning av aktören, framhåller Skyddspolisen i ett uttalande.

Nya regler införs

Nu agerar EU.

Unionens nya lagstiftning Cyber Resilience Act (CRA) träder i kraft den 11 september och innebär betydligt hårdare krav på tillverkare av uppkopplade produkter, som routrar, datorer och mobiltelefoner.

Om en sårbarhet identifieras ska tillverkaren lämna en första varning inom 24 timmar och en fullständig anmälan inom 72 timmar, uppger EU-kommissionen.

För aktivt utnyttjade sårbarheter ska en slutgiltig rapport lämnas senast 14 dagar efter att en korrigerande åtgärd har vidtagits.

Tillverkarna ska också informera användare som påverkas av problemet. Vid behov ska användare även informeras om vilka åtgärder som de behöver vidta för att minska riskerna och konsekvenserna av den upptäcka sårbarheten.  

ANDRA LÄSER: Turkiet vill öppna Ukrainakorridor – i samtal med Kreml och Kyiv

Alla påverkas

Konsumenter i hela Sverige påverkas av den nya lagstiftningen.

– Förordningen gäller för alla produkter med digitala komponenter, både hårdvara och mjukvara, samt för produkternas hela livscykel. Med andra ord omfattas både tillverkare, importörer och distributörer som vill agera på EU:s inre marknad, rapporterar Svenska Institutet för Standarder, SiS.

LÄS OCKSÅ: En av fyra bilister gör fel vid däckbyte 

Foto: S. Phillips - Hostreviews.co.uk

Text: Redaktionen