Kristersson: ”Jag ser mycket allvarligt på detta”

2023 04 26

Fem diplomater utvisas efter den senaste veckans avslöjande om ryska spioner i Sverige.

13 ryska underrättelseofficerare misstänks vara aktiva i Sverige i dag enligt ett avslöjande från Uppdrag Granskning.

– Jag ser mycket allvarligt på detta. Det markerar att Ryssland har fientliga intentioner mot fler länder än Ukraina, säger statsminister Ulf Kristersson (M) till SVT.

"Måste göra så ibland"

Efter Uppdrag Gransknings avslöjande beslutade regeringen att skicka hem fem ryska diplomater.

– Sådant måste man ibland göra när vi upptäcker att Ryssland inte agerar på ett sätt som är förenligt med den diplomatiska status de har i Sverige, säger Ulf Kristersson.

Skickar ut för få

Regeringen har blivit ifrågasatta om varför fler diplomater inte blivit utvisade. För ett år sedan sa Moderaterna att de ville slänga ut alla ryska spioner men innan tisdagens beslut så har regeringen inte utvisat någon.

– Jag upplever att vi arbetat metodiskt med den informationen vi har. Vi hade inte samma tillgång till all information när vi var oppositionsparti, säger utrikesminister Tobias Billström (M) till tevekanalen.

Avslöjandet är förenligt med Säkerhetspolisens uppskattning om att var tredje rysk diplomat jobbar för underrättelsetjänsten.

Kommer fler spioner

Avslöjandet och utvisningarna kommer begränsa spionverksamheten i Sverige på kort sikt, framhåller Tony Ingesson till Sveriges Radio.

Han är expert på underrättelseverksamhet vid Lunds universitet och tror att Rysslands spionverksamhet i Sverige kommer vara återupprättad inom en snar framtid.

Redan kända

I SVT:s granskning kartlades 38 spioner runt om i Norden. Enligt Tony Ingesson kände troligtvis Säkerhetspolisen redan till listan.

– Men för allmänheten kan det vara en bra påminnelse om att detta försiggår och att det intensifierats senaste året, säger han.

Stora oron

Tony Ingesson berättar att en större oro är den svenska personal som jobbar med känslig information som rysk underrättelsetjänst försöker nå.

– Om det dyker upp nya personer som visar stort intresse för en och kanske vill hjälpa en med saker eller umgås mycket så bör man vara försiktig och tänka på vad de har för motiv egentligen.

Foto: Armin Dröge, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 19

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen