Kris i Natoland – varnar för ”stenkastande soldater”

2023 12 07

Vid en eventuell väpnad konflikt kommer soldaterna att behöva vidta primitiva stenåldersåtgärder.

Det säger Marc Thys, nyligen pensionerad toppgeneral i den belgiska armén, enligt Politico.

– Om kriget bryter ut här kommer vi att behöva kasta sten efter bara några timmar på grund av brist på ammunition.

Kan inte stå emot attack

Under sista åren av sin tjänstgöring gick Marc Thys under titeln generallöjtnant.

Han påpekar att om Belgien skulle ha någon chans att stå emot en attack som varar uppemot två månader måste det investeras mellan fem och sju miljarder euro för att säkra ammunitionsreserver.

Det är väldigt mycket mer än vad regeringen för närvarande tillhandahåller, påpekar generalen.

– Jag hade 15 miljoner euro per år att köpa ammunition för, men det har nu höjts till 150 miljoner euro, säger Marc Thys.

Missar EU-mål

Sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina för knappt två år sedan har västländer levererat ammunition och vapen för att hjälpa Kyiv att försvara sig mot Vladimir Putins brutala attacker.

Natomedlemmar har emellertid samtidigt också kämpat för att öka kapaciteten att fylla på sina egna förråd för att gränsen mot öst inte ska riskera bli obeväpnad.

Det innebär att EU troligen kommer att missa det leveransmål som unionen satt upp när det gäller vapenleveranser till Ukraina.

"Botten av tunnan"

Nato har flera gånger slagit larm om att det är dags att kraftigt öka vapenproduktionen i väst.

Senast i oktober vädjade Rob Baur, Natos högsta militära tjänsteman, om just detta.

Anledningen är att Natoländer nu börjar se “botten av tunnan” efter att Ukraina försetts med vapen från redan "halvtomma" ammunitionslager, rapporterar BBC.

– Vi behöver stora volymer, betonar Rob Baur och pekar på att underinvesteringen pågått i flera årtionden.

"Elefanten i rummet"

Storbritanniens försvarsminister James Heappy delar den uppfattningen.

Han insinuerar också att Natos medlemsländer inte alltid lever upp till kravet att öronmärka två procent av landets BNP till försvaret.

Ministern kallar det för “elefanten i rummet”.

– Om det inte är dags – när det är krig i Europa – att spendera två procent på försvaret, när är det då dags?

Samtidigt har Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg varnat för följderna om Ukraina inte beväpnas i tillräckligt stor grad.

– Vi måste fortsätta att ge ukrainarna de vapen de behöver för att vara starka på slagfältet nu, så att de kan vara starka vid förhandlingsbordet i framtiden, sade Jens Stoltenberg enligt Radio Free Europe för några veckor sedan.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


24 juli 2026

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt. 

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik 

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen