Kris i Natoland – varnar för ”stenkastande soldater”

2023 12 07

Vid en eventuell väpnad konflikt kommer soldaterna att behöva vidta primitiva stenåldersåtgärder.

Det säger Marc Thys, nyligen pensionerad toppgeneral i den belgiska armén, enligt Politico.

– Om kriget bryter ut här kommer vi att behöva kasta sten efter bara några timmar på grund av brist på ammunition.

Kan inte stå emot attack

Under sista åren av sin tjänstgöring gick Marc Thys under titeln generallöjtnant.

Han påpekar att om Belgien skulle ha någon chans att stå emot en attack som varar uppemot två månader måste det investeras mellan fem och sju miljarder euro för att säkra ammunitionsreserver.

Det är väldigt mycket mer än vad regeringen för närvarande tillhandahåller, påpekar generalen.

– Jag hade 15 miljoner euro per år att köpa ammunition för, men det har nu höjts till 150 miljoner euro, säger Marc Thys.

Missar EU-mål

Sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina för knappt två år sedan har västländer levererat ammunition och vapen för att hjälpa Kyiv att försvara sig mot Vladimir Putins brutala attacker.

Natomedlemmar har emellertid samtidigt också kämpat för att öka kapaciteten att fylla på sina egna förråd för att gränsen mot öst inte ska riskera bli obeväpnad.

Det innebär att EU troligen kommer att missa det leveransmål som unionen satt upp när det gäller vapenleveranser till Ukraina.

"Botten av tunnan"

Nato har flera gånger slagit larm om att det är dags att kraftigt öka vapenproduktionen i väst.

Senast i oktober vädjade Rob Baur, Natos högsta militära tjänsteman, om just detta.

Anledningen är att Natoländer nu börjar se “botten av tunnan” efter att Ukraina försetts med vapen från redan "halvtomma" ammunitionslager, rapporterar BBC.

– Vi behöver stora volymer, betonar Rob Baur och pekar på att underinvesteringen pågått i flera årtionden.

"Elefanten i rummet"

Storbritanniens försvarsminister James Heappy delar den uppfattningen.

Han insinuerar också att Natos medlemsländer inte alltid lever upp till kravet att öronmärka två procent av landets BNP till försvaret.

Ministern kallar det för “elefanten i rummet”.

– Om det inte är dags – när det är krig i Europa – att spendera två procent på försvaret, när är det då dags?

Samtidigt har Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg varnat för följderna om Ukraina inte beväpnas i tillräckligt stor grad.

– Vi måste fortsätta att ge ukrainarna de vapen de behöver för att vara starka på slagfältet nu, så att de kan vara starka vid förhandlingsbordet i framtiden, sade Jens Stoltenberg enligt Radio Free Europe för några veckor sedan.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


31 juli 2026

Körkortet ryker – stenhårt straff kan införas i trafiken

2026 07 31

Flera svenska städer plågas av så kallade vansinneskörningar.

Det handlar om ordningsstörningar i trafiken på sådana nivåer att det håller folk vakna om nätterna. Ofta drabbas samma gator och områden och är rentav livsfarligt för omgivningen.

Det framhåller justitieminister Gunnar Strömmer (M) som nu har fått nog av buskörningen. Värst drabbat anses Malmö vara.

Fordon som stör och medför otrygghet för omgivningen förekommer på flera platser i landet, inklusive i centrala Stockholm, men situationen i Malmö sticker ut. Även vi som inte är utsatta har tagit del av vittnesmål av familjer som inte kunnat sova om nätterna, och om människor som inte ser någon annan utväg än att flytta, framhäver ministern tillsammans med Malmös oppositionsråd Helena Nanne (M) i Sydsvenskan.

Ska utreda: körkortet kan ryka

Gunnar Strömmer understryker att regeringen “följt frågan noga i ett par år”. Det finns redan förslag och verktyg som böter och möjlighet att åtala förare med bullrande bilar för förargelseväckande beteende.

Nu är nya åtgärder på gång.

Bland annat ska det tittas på om det går att rycka körkortet från bilföraren som stör sin omgivning.

I uppdraget ingår att se över om det finns skäl att skärpa straffen eller införa ett nytt brott för den här typen av agerande. Utredaren ska dessutom överväga om det bör bli lättare att sätta in andra verktyg, som exempelvis att förverka – det vill säga ta – fordonet eller återkalla förarens körkort, berättar Gunnar Strömmer.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

"Varken rimligt eller rättvist"

Senast i oktober 2027 ska utredningen ha lagt fram sina förslag för regeringen. Fram till dess att de ligger på bordet behöver verktygen som redan finns tillgängliga användas, uppmanar Strömmer. 

Bland dem finns exempelvis att polisen kan kräva en kontrollbesiktning efter en inspektion på plats, vilket leder till körförbud om föraren säger nej. 

– Det är varken rimligt eller rättvist att hänsynslösa människor medvetet och systematiskt ska kunna förstöra tillvaron för resten av Malmö. Både straffen och andra sanktionsverktyg behöver vara så pass skarpa att beteedet stoppas, skriver Gunnar Strömmer och Helena Nanne.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet reps Liza Simonsson/Transportstyrelsen

Text: Redaktionen


31 jul 2026

Nato har skickat upp stridsflyg – akut varning till folket

2026 07 31

Ett Nato-land har utfärdat ett larm till sina invånare.

Rumänien har skickat upp stridsflyg efter att drönare upptäckts nära gränsen mot Ukraina.

Nu varnas landets invånare att söka skydd, rapporterar RBC Ukraine.

Akut varning utfärdad

Rumänska myndigheter har utfärdat en akut varning till invånare i norra delen av Tulcea.

Detta efter att radarsystem upptäckt misstänkta luftmål nära gränsen mot Ukraina.

– Myndigheterna varnar befolkningen för att föremål från luftrummet kan falla ner och uppmanar invånarna att söka skydd, skriver den rumänska nyhetskanalen Digi24.

Varningen skickades ut genom landets system för nödlarm efter beslut från det nationella militära ledningscentret.

LÄS MER: UPPGIFTER: Två Natoländer bakom attacker i Ryssland

F-16-plan i luften

Efter drönarlarmet skickade Rumänien upp två stridsflyg.

– Två F-16-flygplan från den 86:e flygbasen i Borcea skickades upp från marken klockan 21:12 för att övervaka situationen, meddelar Rumäniens försvarsdepartement.

Senare uppgav försvarsdepartementet att radarsystemen hade registrerat återkommande signaler från luftmål i området.

Enligt myndigheterna befann sig objekten i rumänskt luftrum i omkring 20 sekunder vid 21.14 innan de lämnade landet och fortsatte tillbaka mot Ukraina.

Rumänska myndigheter har ännu inte uppgett vem som låg bakom drönarna.

Flera drönarincidenter nära Nato-landet

Händelsen är den senaste i en rad incidenter där drönare har kopplats till kriget i Ukraina och kommit nära eller in över rumänskt territorium.

Under en period på tre dagar ska Rumänien ha skjutit ner tre drönare.

Den första inträffade förra veckan, då ett rumänskt F-16-plan sköt ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Myndigheterna bekräftade senare att det handlade om en rysk Shahed-drönare.

Vid ett tidigare tillfälle skickade Nato upp fyra stridsflyg samtidigt – två rumänska F-16-plan och två italienska Eurofighter-plan – efter ytterligare en drönarincident.

Efter den tredje nedskjutningen kallade Rumäniens utrikesdepartement även upp Rysslands ambassadör för samtal.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: Ryuno

Text: Redaktionen