KRIGSVETARE: Två stora konflikter i Ukraina – ”Kommer få konsekvenser”

2023 12 17

– Ukrainas enorma motståndsvilja, förmåga att mobilisera folkets motståndsvilja och väcka omvärldens vilja till stöd har varit en avgörande faktor för att stoppa Moskvas offensiv.

Det skrev  Robert Dalsjö, säkerhetsforskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, i en rapport om kriget i Ukraina.

I rapporten, som publicerades i början av 2023, sammanfattas de slutsatser som kan dras från krigets första tio månader.

– Motstånd lönar sig, och tidigt och tydligt motstånd är utomordentligt viktigt för att visa att ett angrepp skett och att offret försvarar sig, sa Dalsjö i en kommentar till sitt arbete.  

Drygt ett år senare kommer uppgifter som tyder på att situationen har förändrats.

Kriget tar på krafterna och det ukrainska samhället mer splittrat än västvärlden tror.

Det uppger den väletablerade krigsvetaren Ilmari Käihkö i en intervju med Yle.

– Helt klart kommer kritiken mot kriget i det ukrainska samhället att växa ju längre kriget pågår, säger Käihkö till Finlands public service-kanal.

Flera konfliktlinjer

Ilmari Käihkö pekar ut två stora konfliktlinjer i det ukrainska samhället.

För det första menar krigsvetaren att spänningarna mellan frontsoldater och civilbefolkningen ökar.

– När soldaterna kommer hem på permission blir de förbannade när de ser unga män som lever ett gott liv och som inte är intresserade av kriget, säger Käihkö till Yle.

Han betonar att det är en konflikt som ofta uppstår i krigstid, och att spänningarna mellan gruppern troligtvis kommer att öka.  

– Soldaterna vid fronten anser att manskapet inte räcker till. Samtidigt vill ingen rycka in. Det här kommer att ha konsekvenser för både samhället och kriget, säger Käihkö.

Politiska eliten

Den andra konflikten som Käihkö har noterat utspelar sig bland den politiska eliten i Ukraina.

Enligt krigsvetaren har president Volodymyr Zelenskyj kritiserats öppet för att han förmedlar en förskönande och entydig bild av kriget.

Ilmari Käihkö uppger att högt uppsatta politiker fruktar att den ukrainska ledningen ”vaggar in folket” i en falsk trygghet. De anser att det krävs en mer balanserad och realistisk beskrivning av kriget.

Foto: K. Hubert

Text: Redaktionen

Föräldrars oväntade beteende – kan vara olagligt

2024 07 24

SMånga föräldrar agerar på ett sätt som faktiskt kan vara olagligt.

Det är tuffa tider för många föräldrar.

De senaste åren har många haft det väldigt svårt att få ekonomin att gå ihop, på grund av bland annat hög inflation och höga elpriser.

En undersökning från Länsförsäkringar visar att var tionde förälder har tagit att barnens sparpengar utan att sätta tillbaka summan.

Många har ansträngd situation

Det är en ökning med sex procentenheter jämfört med förra året.

– Det är en betydande ökning och trenden avspeglar att många barnfamiljer har haft det svårt att få ekonomin att gå ihop, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i ett uttalande.

Agerandet är vanligast bland ensamstående föräldrar (18 procent) och inom hushåll med låg inkomst (28 procent), som drabbas extra hårt i kärva tider.

– Många har fortsatt en ansträngd ekonomisk situation med höga räntor och stora utgifter för mat och andra inköp. Det är fullt förståeligt att mer pengar går till de vardagliga utgifterna och mindre till barnens sparande, säger Stefan Westerberg.

Han uppmanar dock föräldrar att sätta tillbaka pengarna när man har möjlighet till det. Han tycker också att man ska försöka återuppta barnens sparande så fort som möjligt när den ekonomiska situationen tillåter det.  

Kan vara olagligt

Det är viktigt att tänka sig för och att alltid tänka på barnets bästa när man hanterar barnets sparpengar.

Att ta ut pengar från barnens sparkonto kan nämligen vara olagligt om det inte används till något som är nödvändigt för barnet, enligt Privata Affärer.

– Det går alltså inte att köpa golfklubbor till pappa för barnens pengar, säger Lendos sparekonom Sharon Levie till tidningen.

Föräldrar har förmyndarskap över barnet och kan fatta beslut om vad pengarna ska gå till, men pengarna får inte användas till föräldrarnas egna behov eftersom de tillhör barnet. Det gäller även om föräldrarna själva har satt in sparpengar på barnets konto.

Foto: Kelli McClintock

Text: Redaktionen

Flera växter måste byta namn – anses rasistiska

2024 07 24

Namn på hundratals växter kommer att bytas ut eftersom deras nuvarande namn anses vara rasistiska.

Namn på växter är ofta väldigt gamla, och många av dem innehåller rasistiska skällsord.

Därför ska nu vissa växtnamn bytas ut.

Botaniker har röstat för att namnen på över 200 växter ska ändras, rapporterar Nature.

Skällsord från Sydafrika

Det handlar bland annat om växter som innehåller ordet ”caffra”, enligt tidningen.

”Caffra” uppges vara ett skällsord riktat mot mörkhyade människor.

Det är ett ord som framför allt används i Sydafrika, som tidigare präglades av ett apartheid-system.

Som exempel nämns korallträdet Erythrina caffra, som finns bland annat i delar av Afrika, Indien och Kalifornien.

Det ska nu döpas om till Erythrina affra, så att ordet ”caffra” inte längre används, rapporterar tidningen.

Sluten omröstning

Beslutet att över 200 växter ska byta namn fattades på en internationell kongress för botaniker som ägde rum i Madrid.

Enligt tidningen var det en sluten omröstning som ägde rum.

351 botaniker röstade för ändringen, medan 205 röstade emot.

Startar en kommitté

Samtidigt röstade deltagarna på kongressen också för att man skulle bilda en kommitté.

Kommitténs syfte ska vara att hantera etiska frågor som rör växters benämning.

Den kommer att kunna ”flagga” växtnamn som anses vara nedlåtande gentemot någon specifik grupp människor. Därefter ska framtida kongresser få ta ställning till kommitténs rekommendation om namnändring.

Detta kommer emellertid bara gälla nya växtnamn som tillkommer efter 2026. Vissa hade även velat att historiska växtnamn ska granskas av kommittén, men så kommer det alltså inte att bli.

Namn på växter och arter väljs ofta av den forskare som är först med att beskriva dem i sin forskning.

Foto: Morganre le Breton

Text: Redaktionen