KRIGSVETARE: Två stora konflikter i Ukraina – ”Kommer få konsekvenser”

2023 12 17

– Ukrainas enorma motståndsvilja, förmåga att mobilisera folkets motståndsvilja och väcka omvärldens vilja till stöd har varit en avgörande faktor för att stoppa Moskvas offensiv.

Det skrev  Robert Dalsjö, säkerhetsforskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, i en rapport om kriget i Ukraina.

I rapporten, som publicerades i början av 2023, sammanfattas de slutsatser som kan dras från krigets första tio månader.

– Motstånd lönar sig, och tidigt och tydligt motstånd är utomordentligt viktigt för att visa att ett angrepp skett och att offret försvarar sig, sa Dalsjö i en kommentar till sitt arbete.  

Drygt ett år senare kommer uppgifter som tyder på att situationen har förändrats.

Kriget tar på krafterna och det ukrainska samhället mer splittrat än västvärlden tror.

Det uppger den väletablerade krigsvetaren Ilmari Käihkö i en intervju med Yle.

– Helt klart kommer kritiken mot kriget i det ukrainska samhället att växa ju längre kriget pågår, säger Käihkö till Finlands public service-kanal.

Flera konfliktlinjer

Ilmari Käihkö pekar ut två stora konfliktlinjer i det ukrainska samhället.

För det första menar krigsvetaren att spänningarna mellan frontsoldater och civilbefolkningen ökar.

– När soldaterna kommer hem på permission blir de förbannade när de ser unga män som lever ett gott liv och som inte är intresserade av kriget, säger Käihkö till Yle.

Han betonar att det är en konflikt som ofta uppstår i krigstid, och att spänningarna mellan gruppern troligtvis kommer att öka.  

– Soldaterna vid fronten anser att manskapet inte räcker till. Samtidigt vill ingen rycka in. Det här kommer att ha konsekvenser för både samhället och kriget, säger Käihkö.

Politiska eliten

Den andra konflikten som Käihkö har noterat utspelar sig bland den politiska eliten i Ukraina.

Enligt krigsvetaren har president Volodymyr Zelenskyj kritiserats öppet för att han förmedlar en förskönande och entydig bild av kriget.

Ilmari Käihkö uppger att högt uppsatta politiker fruktar att den ukrainska ledningen ”vaggar in folket” i en falsk trygghet. De anser att det krävs en mer balanserad och realistisk beskrivning av kriget.

Foto: K. Hubert

Text: Redaktionen

Folkhälsomyndigheten: Alla svenska patienter med symtom ska testas

2024 06 22

Folkhälsomyndigheten skärper övervakningen av fågelinfluensan.

Alla svenska patienter som läggs in på sjukhus med influensasymtom ska nu testas för viruset. 

Förändringen har redan börjat appliceras i Sverige, bekräftar Magnus Gisslén, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten.

– Sjukhusen skickar proverna till oss för sekvensering av viruset, för att utesluta att det rör sig om fågelinfluensa, säger han till Läkemedelsvärlden.

"Potential för pandemi"

Magnus Gisslén understryker att fågelinfluensan, H5N1, i allra högsta grad är en viktig fråga för Folkhälsomyndigheten.

Konsekvenserna om man missar en ny smittspridning kan bli allvarliga.

– Fågelinfluensa är en patogen med potential att orsaka en pandemi bland människor, vilket både vi och andra myndigheter måste ha beredskap för, säger Magnus Gisslén.

Uppmaning från Europa

Den skärpta övervakningen har satts in efter en uppmaning från Europeiska smittskyddsmyndigheten, ECDC.

Tidigare har Världshälsoorganisationen, WHO, slagit larm om en ökad spridning av just fågelinfluensa. Nyligen bekräftade Finland att man ska inleda en massvaccination av medborgare som har förhöjd risk att smittas av viruset, till exempel personer som arbetar med fjäderfän.

EU har köpt upp 665 000 vaccindoser av tillverkaren CSL Seqirus och förbehåller sig rätten att köpa ytterligare 40 miljoner doser de kommande fyra åren.

Sverige har dock sagt nej till att ingå i upphandlingen.

– Vi har få fall jämfört med förra året, och sommarhalvåret är normalt sett högsäsong för fågelinfluensa. Det gör att vi bedömer att risken för större spridning är låg, sade Magnus Gisslén till DN för två veckor sedan.

Till Läkemedelsvärlden tillägger statsepidemiologen att detta gäller “för närvarande”.

Första dödsfallet

I början av juni meddelade WHO att det första dödsfallet kopplat till fågelinfluensa ägt rum när en 59-årig man i Mexiko testats positivt av viruset, utan att ha haft kontakt med djur, och därefter avled på sjukhus.

Efteråt gick WHO ut med att dödsfallet hade olika orsaker inte kunde tillskrivas viruset. Risken för allmänheten bedöms som låg, var beskedet då.

Foto: Folkhälsomyndigheten resp Lena Katarina Johansson, Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen

Bebis har anträffats med 23 brutna ben

2024 06 22

Uppgifter kommer nu om att Socialtjänsten har kopplats in i ett unikt fall.

Det är i Kristianstad som personal på akuten har tvingats agera.

Detta efter att föräldrar kommit in med sitt nyfödda barn.

Föräldraparet sökte vård för barnet, men personalen upptäckte skador som gjorde att de kopplade in Socialtjänsten.

Det rapporterar TV4 och Sydsvenskan.

23 brutna ben

Efter att barnet undersökts vid centralsjukhuset i Kristianstad slog personalen på akuten fast att det rörde sig om anmärkningsvärda skador.

Den nio veckor gamla bebisen hade 23 brutna ben, bland annat på överarmen, revbenen, hand- och fotlederna.

Personalen slog larm till Socialtjänsten, varpå föräldrarna hävdade att bärsjalen satt för hårt och var den förmodade orsaken till skadorna.

“Upprepat våld”

Rättsläkaren menar att det finns tecken på “upprepat trubbigt våld” och att “den samlade skadebilden visar att de har tillfogats av annan person”.

– Barnet har haft omfattande skador och det här har varit ett mycket komplicerat ärende, säger åklagare Magdalena Holmberg till Sydsvenskan.

Brottsmisstankar upprättades mot föräldrarna initialt men har sedermera lagts ner på grund av bristande bevis.

Barnet har efter händelsen stora motoriska svårigheter, men stora oklarheter råder alltjämt angående exakt hur skadorna uppstod.

Alla kan anmäla

Socialtjänsten arbetar löpande med att se till att barn inte far illa, och uppmanar alla som gjort observationer att anmäla om man misstänker att ett barn skadas.

– Alla rekommenderas att anmäla misstankar om att barn far illa till socialtjänsten, förklarar Socialstyrelsen.

– Anställda på vissa myndigheter och i vissa verksamheter som berör barn och unga, skola, hälso- och sjukvård och tandvård till exempel, är skyldiga enligt lag att genast anmäla om de i sitt arbete misstänker att ett barn far illa.

Kan göras anonymt

Utöver de som är anmälningsskyldiga så är det viktigt att allmänheten vet om att misstankar alltid ska anmälas.

– Alla som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla det till socialtjänsten, fortsätter Socialstyrelsen.

– Som privatperson har du möjlighet att vara anonym, men det förutsätter att du inte berättar vem du är när du kontaktar socialtjänsten.

Foto: A. Romansa

Text: Redaktionen