KRIGSVETARE: Två stora konflikter i Ukraina – ”Kommer få konsekvenser”

2023 12 17

– Ukrainas enorma motståndsvilja, förmåga att mobilisera folkets motståndsvilja och väcka omvärldens vilja till stöd har varit en avgörande faktor för att stoppa Moskvas offensiv.

Det skrev  Robert Dalsjö, säkerhetsforskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, i en rapport om kriget i Ukraina.

I rapporten, som publicerades i början av 2023, sammanfattas de slutsatser som kan dras från krigets första tio månader.

– Motstånd lönar sig, och tidigt och tydligt motstånd är utomordentligt viktigt för att visa att ett angrepp skett och att offret försvarar sig, sa Dalsjö i en kommentar till sitt arbete.  

Drygt ett år senare kommer uppgifter som tyder på att situationen har förändrats.

Kriget tar på krafterna och det ukrainska samhället mer splittrat än västvärlden tror.

Det uppger den väletablerade krigsvetaren Ilmari Käihkö i en intervju med Yle.

– Helt klart kommer kritiken mot kriget i det ukrainska samhället att växa ju längre kriget pågår, säger Käihkö till Finlands public service-kanal.

Flera konfliktlinjer

Ilmari Käihkö pekar ut två stora konfliktlinjer i det ukrainska samhället.

För det första menar krigsvetaren att spänningarna mellan frontsoldater och civilbefolkningen ökar.

– När soldaterna kommer hem på permission blir de förbannade när de ser unga män som lever ett gott liv och som inte är intresserade av kriget, säger Käihkö till Yle.

Han betonar att det är en konflikt som ofta uppstår i krigstid, och att spänningarna mellan gruppern troligtvis kommer att öka.  

– Soldaterna vid fronten anser att manskapet inte räcker till. Samtidigt vill ingen rycka in. Det här kommer att ha konsekvenser för både samhället och kriget, säger Käihkö.

Politiska eliten

Den andra konflikten som Käihkö har noterat utspelar sig bland den politiska eliten i Ukraina.

Enligt krigsvetaren har president Volodymyr Zelenskyj kritiserats öppet för att han förmedlar en förskönande och entydig bild av kriget.

Ilmari Käihkö uppger att högt uppsatta politiker fruktar att den ukrainska ledningen ”vaggar in folket” i en falsk trygghet. De anser att det krävs en mer balanserad och realistisk beskrivning av kriget.

Foto: K. Hubert

Text: Redaktionen


JUST NU: Drönare nedskjuten över Natolands regeringsbyggnad

2025 09 15

En drönare har skjutits ned i Natos luftrum. 

Händelsen har inträffat i Polen.

Landets premiärminister Donald Tusk bekräftar att en drönare skjutits ned. Drönaren ska ha opererat över regeringsbyggnaden och presidentpalatset i Warzawa. 

– Säkerhetstjänsten har neutraliserat en drönare som opererade över regeringsbyggnaden och Belwederpalatset, skriver Tusk i ett inlägg på X.

Två personer omhändertagna

Vidare meddelar premiärministern att två belarusiska medborgare har gripits.

– Polisen utreder omständigheterna kring händelsen, framhåller Tusk.

Kort efter ryska angreppet

Händelsen inträffar kort efter att Polen skjutit ned flera ryska drönare som kränkt landets luftrum. Den polska regeringen har kallat händelsen för ett avsiktligt angrepp.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) gör samma bedömning.

– Det har spridits en bild internationellt att man inte kan veta vilket, det kan ha varit oavsiktligt, och en del har hävdat att man inte kan landsbestämma dem. Vi vet att det var ryska drönare, och vi vet att det var avsiktligt, säger statsministern enligt SVT.

LÄS MER: Trump om Putin och Zelenskyj: “Det är ofattbart”

Ryssland hävdar ”krig”

Kremls talesperson Dmitrij Peskov anser att Polens agerande visar att ”Nato är i krig med Ryssland”.

– Nato är i krig med Ryssland. Det är ett uppenbart faktum och det behövs inga bevis. Nato ger direkt och indirekt stöd till Kyivregimen, sade Peskov till ryska journalister tidigare under måndagen.

LÄS OCKSÅ: Ryssland flyttar tunga vapen: Sverige inom räckhåll

Foto: 

Text: Redaktionen


Ryssland flyttar tunga vapen: Sverige inom räckhåll

2025 09 15

Den ryska krigsmakten fortsätter att hota Europa.

Efter att ha kränkt både polskt och rumänskt luftrum flyttar Kreml ballistiska robotar av modellen Iskander till den polska gränsen, rapporterar Defense Express.

Filmklipp visar hur robotarna utplaceras på en motorväg i den ryska exklaven Kaliningrad – nära Östersjön och gränsen till Polen och Litauen.

– Varje avfyringsramp är bestyckad med en ballistisk robot av typen 9M723, skriver tidningen.

Skapar oro

Enligt uppgift förflyttas robotarna som en del av den storskaliga rysk-belarusiska militärövningen Zapad 2025.

Men utplaceringen väcker ändå oro.

– Oavsett de formella skälen för utplaceringen av Iskander-robotarna är det tydligt att Ryssland riktar dessa robotsystem mot Polen. Dessutom är flera andra europeiska länder inom räckhåll, framhåller Defense Express.

Sverige inom räckhåll

Iskanderrobotarna har en räckvidd på 500 kilometer. Det innebär att robotarna i Kaliningrad kan nå flera mål i Europa, inklusive delar av östra Sverige.

Här är alla länder som hotas:

- Litauen

- Estland

- En tredjedel av Estland

- Nästan hela Polen

- Mindre delar av Tyskland och Danmark

- Delar av östra Sverige

Alla svenska områden

Följande svenska områden är inom räckhåll, enligt en karta som Defense Express publicerat:

- Delar av Skåne  

- Blekinge

- Delar av Småland

- Delar av Östergötland

- Delar av Södermanland

- Gotland

- Öland

LÄS MER: Kreml: Situationen i Västeuropa är katastrofal

Militärexpert kommenterar

Militärexperten Joakim Paasikivi har kommenterat händelsen. Han beskriver vapenförflyttningarna som en ”signal till Nato”

– De anser att det är vi som utgör hotet, så att de gör så här är helt följdriktigt. Att de har ett intresse av det ska synas är också helt följdriktigt, säger Paasikivi till Expressen.

– Frågan är hur stressade vi ska bli. Svaret är nog att vi inte bli borde bli så stressade som ryssarna vill, tillägger experten.

LÄS MER: Sjukt besked om Putins armé – hela befolkningen kan drabbas

Foto: Sociala medier resp Алексей Иванов

Text: Redaktionen