KRIGSVETARE: Två stora konflikter i Ukraina – ”Kommer få konsekvenser”

2023 12 17

– Ukrainas enorma motståndsvilja, förmåga att mobilisera folkets motståndsvilja och väcka omvärldens vilja till stöd har varit en avgörande faktor för att stoppa Moskvas offensiv.

Det skrev  Robert Dalsjö, säkerhetsforskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, i en rapport om kriget i Ukraina.

I rapporten, som publicerades i början av 2023, sammanfattas de slutsatser som kan dras från krigets första tio månader.

– Motstånd lönar sig, och tidigt och tydligt motstånd är utomordentligt viktigt för att visa att ett angrepp skett och att offret försvarar sig, sa Dalsjö i en kommentar till sitt arbete.  

Drygt ett år senare kommer uppgifter som tyder på att situationen har förändrats.

Kriget tar på krafterna och det ukrainska samhället mer splittrat än västvärlden tror.

Det uppger den väletablerade krigsvetaren Ilmari Käihkö i en intervju med Yle.

– Helt klart kommer kritiken mot kriget i det ukrainska samhället att växa ju längre kriget pågår, säger Käihkö till Finlands public service-kanal.

Flera konfliktlinjer

Ilmari Käihkö pekar ut två stora konfliktlinjer i det ukrainska samhället.

För det första menar krigsvetaren att spänningarna mellan frontsoldater och civilbefolkningen ökar.

– När soldaterna kommer hem på permission blir de förbannade när de ser unga män som lever ett gott liv och som inte är intresserade av kriget, säger Käihkö till Yle.

Han betonar att det är en konflikt som ofta uppstår i krigstid, och att spänningarna mellan gruppern troligtvis kommer att öka.  

– Soldaterna vid fronten anser att manskapet inte räcker till. Samtidigt vill ingen rycka in. Det här kommer att ha konsekvenser för både samhället och kriget, säger Käihkö.

Politiska eliten

Den andra konflikten som Käihkö har noterat utspelar sig bland den politiska eliten i Ukraina.

Enligt krigsvetaren har president Volodymyr Zelenskyj kritiserats öppet för att han förmedlar en förskönande och entydig bild av kriget.

Ilmari Käihkö uppger att högt uppsatta politiker fruktar att den ukrainska ledningen ”vaggar in folket” i en falsk trygghet. De anser att det krävs en mer balanserad och realistisk beskrivning av kriget.

Foto: K. Hubert

Text: Redaktionen


29okt2025

JUST NU: USA tvärvänder – häver sanktioner mot Putinvän

2025 10 29

USA häver sanktioner mot en Putinallierad.

Den senaste tiden har Trump-administrationen velat skärpa tonen mot Putin och hans allierade.

Men nu kommer beskedet att USA häver sanktionerna mot en politisk ledare som står Putin nära.

Tar bort sanktioner mot Putinvän

USA häver sanktionerna mot Milorad Dodik, en ultranationalistisk serbisk ledare i Bosnien-Hercegovina, rapporterar Politico.

Beslutet uppges komma efter att kända MAGA-profiler kritiserat sanktionerna mot den Putinvänlige Dodik.

Dodik var fram till augusti president för den serbiskdominerade entiteten Republika Srpska i Bosnien-Hercegovina. Han avsattes då en domstol anklagade honom för att ha trotsat det internationella sändebudet i landet, som övervakar att fredsavtalet (Daytonavtalet) från 1995 efterlevs.

LÄS OCKSÅ: EU-MINISTER HOTAR: ”Jämna Moskva med marken”

Sanktionerna mot Milorad Dodik infördes av Biden-administrationen 2022. USA anklagade den serbiske ultranationalisten och separatisten för att underminera Daytonavtalet samt för mygel och korruption.

Men nu hävs alltså sanktionerna – trots att Milorad Dodik även står Putin nära.

Dodik själv tackar Trump-administrationen för beslutet.

– Beslutet att häva sanktionerna är inte bara en juridisk korrigering, utan också ett moraliskt rättfärdigande av sanningen om Republika Srpska och alla de som har tjänat det med heder, kommenterar Dodik själv beslutet, enligt tidningen.

Möts av hård kritik

Flera nära allierade till Trump har förespråkat att sanktionerna mot den serbiska ultranationalisten ska hävas.

Bland dem som har varit drivande i frågan finns MAGA-influencern Laura Loomer samt Rudy Giuliani och Michael Flynn.

Demokraterna är dock mycket kritiska till beslutet att häva sanktionerna mot den Putinallierade Dodik.

– Dodik har underminerat Daytonavtalet, myst med Putin och tjänat pengar på korruption – knappast någon anledning till lättnad. Det amerikanska folket förtjänar svar, säger den demokratiska senatorn Jeanne Shaheen, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Rysk krigsförbrytare eliminerad

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Trump hotar att skicka in flygvapnet

2025 10 29

USA:s president Donald Trump har tidigare beordrat soldater från nationalgardet till flera storstäder som styrs av Demokraterna.

Nationalgardet har bland annat skickats till Washington DC, Memphis och Los Angeles, där de enligt Trump bistår med att bekämpa brottsligheten.

Dessutom har presidenten hotat att utöka insatsen till andra storstäder – bland annat Chicago, Portland och New Orleans.

Nu höjer Trump insatsen ytterligare, rapporterar CBS News.

I ett uttalande till reportrar ombord på Air Force One säger presidenten att han kan skicka ”armén, flygvapnet och marinsoldater” till amerikanska städer ”om han anser att det är nödvändigt”.

– Om jag vill använda en viss lag får jag göra det enligt rutinerna, säger Trump.

Öppnar för att använda upprorslag

Enligt CBS är Trumps uttalande en ”tydlig hänvisning” till USA:s Insurrection Act, som ger presidenten befogenhet att sätta in militär för att slå tillbaka uppror eller under vissa omständigheter upprätthålla lag och ordning.

Trump kan bli den första presidenten på över 30 år som åberopar lagen.

– Jag skulle få göra vad jag vill. Men vi har valt att inte göra det för att vi klarar oss väldigt bra – vi klarar oss väldigt bra utan det. Men jag skulle få göra det och domstolarna skulle hållas utanför. Ingen skulle bli inblandad och jag skulle kunna skicka armén, flottan, flygvapnet och marinkåren. Jag kan skicka vem jag vill, säger presidenten.

LÄS MER: Trump uppmanar: Köp den här bilen

Kan runda lagen

En annan lag, Posse Comitatus Act, begränsar den amerikanska militären från att utföra inhemska brottsbekämpande åtgärder. 

Men det går att runda lagen.

– Han talar om Insurrection Act, som tillåter användning av federala militära styrkor i brottsbekämpande syfte, framhåller Geoffrey Corn, chef för Center for Military Law and Policy vid Texas Tech University School of Law, i en kommentar till CBS.

LÄS OCKSÅ: Mardröm för Kristersson – ras på 14 procentenheter

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp Nato

Text: Redaktionen