KRIGSFRONTEN: Kraftig ökning – oroväckande för Putin

2024 10 12

Skakande siffror kommer nu på nytt från krigsfronten.

Det intensiva kriget mellan Ryssland och Ukraina fortsätter att rasa.

Båda sidor har förlorat många soldater och mycket militärt material i samband med striderna.

Nu på lördagseftermiddagen kommer skakande siffror gällande de ryska förlusterna vid krigsfronten.

Det rapporterar Kyiv Independent.

Senaste dygnet

Bara under det senaste dygnet har Ryssland förlorat 1 290 soldater.

Sedan det fullskaliga kriget inleddes i februari 2022 har Ryssland förlorat 667 630 soldater.

– Ryssland har förlorat 667 630 soldater sedan början av sin fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022, rapporterade generalstaben för Ukrainas väpnade styrkor den 12 oktober, uppger Kyiv Independent.

– I detta antal ingår 1 290 dödsfall som de ryska styrkorna drabbades av under det senaste dygnet.

De stora förlusterna är mycket oroväckande för Vladimir Putin som vill undvika mobilisering i Ryssland.

Vill få bort ukrainarna

Särskilt intensiva är striderna i Kursk just nu.

Ryssland har för avsikt att få bort de ukrainska soldaterna från det egna territoriet så snart som möjligt, för att istället omplacera sina egna resurser tillbaka till fronten i östra Ukraina.

Sedan tidigare har Ryssland tvingats ta resurser från bland annat Donetsk och andra håll i öst för att etablera en motoffensiv i Kursk.

Innan vädret slår om

Enligt tankesmedjan Institute for the Study of War vill Ryssland få bort den ukrainska närvaron i Kursk innan vädret slår om.

– Intensifierade ryska motattacker syftar sannolikt till att driva ukrainska styrkor ut ur Kursk Oblast innan dåliga väderförhållanden under hösten 2024 och tidig vinter 2024-2025 börjar begränsa manövreringen på slagfältet, framhåller ISW.

Får nytt stöd

ISW fortsätter.

– Ukrainska tjänstemän har tidigare noterat att ryska styrkor intensifierar offensiva operationer i Ukraina, särskilt mekaniserade offensiva operationer, för att dra nytta av torra väg- och terrängförhållanden innan regnigt säsongsväder orsakar leriga markförhållanden.

Ukraina har i dagarna fått besked om nytt militärt stöd från bland annat Tyskland, Frankrike och Norge.

Foto: A. Fedorenko

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen