Två västländer överväger att skicka soldater till Ukraina

2024 10 22

Tiotusentals nordkoreanska soldater är på väg till Ukraina för att delta i Rysslands anfallskrig.

Det uppger både den ukrainska och sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Uppgifterna får två Natoländer att höja tonläget.

Under tisdagen öppnar baltstaterna Litauen och Estland för att skicka marksoldater till Ukraina, som ett svar på den nordkoreanska eskaleringen.

Litauens utrikesminister Gabrielius Landsbergis vill återuppta diskussionen som Frankrikes president Emmanuel Macron iscensatte i februari.

– Det finns ingen konsensus om att officiellt stödja några marktrupper. Som sagt, ingenting ska uteslutas. Vi kommer att göra allt vi kan för att se till att Ryssland inte vinner, sade Macron.

Landsbergis vill väcka liv i diskussionen med anledning av de nordkoreanska truppförstärkningarna.

– Om informationen bekräftas måste vi återgå till ”stövlar på marken” och andra idéer som Macron föreslagit, säger utrikesministern till Politico.

Ex-generalen: Måste finnas på bordet

Den estländska EU-parlamentarikern Riho Terhas driver samma linje som Litauens utrikesminister.

Terhas uppmanar sina EU-kollegor att omvärdera situationen.

– Det är viktigt att det åtminstone finns om ett alternativ, säger han om att skicka soldater till Ukraina.

Terhas, som var befälhavare för Estlands väpnade styrkor från 2011 till 2018, anser att det är viktigt att hålla dörren öppen.

– Varje gång vi pratar om stövlar på marken i Ukraina gör det Putin mer osäker om var konflikten är på väg – och det är bra, säger han till Politico.

Madis Roll, rådgivare till Estlands president Alar Karis, har även öppnat för att skicka trupper till Ukraina.

– Diskussioner pågår. Vi bör titta på alla möjligheter. Vi bör ha ett öppet sinne när det gäller vad vi kan göra, sade han i maj.

Säger blankt nej

Förslaget om att skicka marktrupper till Ukraina har väckt hårt motstånd – både inom Nato och EU.

Tyskland är ett av flera länder som säger blankt nej.

Förbundskansler Olaf Scholz har lovat att inga Nato-trupper ska utplaceras i Ukraina.

Foto: M Doré

Text: Redaktionen

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt.

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen.

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten.

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026.

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen

JUST NU: USA vänder – nu kan Ukraina bomba

2026 08 06

Sedan Donald Trumps tillträdde som president har USA skärpt tonen mot Ukraina.

Stormakten har stoppat vapenleveranser och begränsat underrättelseutbytet mellan länderna.

Nu har USA vänt i ett avseende.

Underrättelseutbytet mellan länderna har återgått till tidigare nivåer, rapporterar Politico med hänvisning till flera källor med insyn.

Ett efterlängtat besked för Ukraina. Amerikanska underrättelser är mycket viktiga för landets krigföring, däribland precisionsattacker mot ryska anläggningar.

Amerikanska satelliter och signalspaning används bland annat för att lokalisera viktiga mål som ledningscentraler, ammunitionslager och logistiska knutpunkter. Det ger även en förvarning om ryska attackplaner och inkommande projektiler.

Den demokratiske senatorn Mark Warner bekräftar uppgifterna.

– Jag vill inte gå in på några detaljer, men det har förbättrats, säger han och hänvisar till Ukrainas senaste attacker mot mål djupt inne på ryskt territorium.

Republikanen John Cornyn, senator från Texas, ger samma bild. Han uppger att underrättelsesamarbetet mellan USA och Ukraina har intensifierats i takt med att Ukrainas militära framgångar har ökat.

– Det verkar verkligen så. Alla älskar en vinnare och det ser ut som att Ukraina har vänt utvecklingen, säger han till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Historisk återbetalning – USA skickar tillbaka 100 miljarder

Jätteanläggning attackerad

Under natten mot torsdagen har Ukraina slagit till mot flera ryska oljeanläggningar. Bland annat har det stora oljeraffinaderiet i staden Jaroslav träffats. Det är ett av Rysslands fem största raffinaderier och producerar bland annat diesel, bensin, flytande gas och flygbränsle.

Filmklipp som cirkulerar på sociala medier visar hur tjock svart rök stiger över staden under torsdagsmorgonen.

LÄS MER: Historisk vändning i Ryssland – tar in förbjuden vara

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen