13 dec 2025

Kreml-källa uttalar sig om Putin – “Inte varit så här sedan 2022”

2024 08 11

Ukrainas invasion i Kursk fortsätter att skapa problem för Ryssland.

Det oväntade ukrainska draget att med soldater och stridsfordon stega in på ryskt territorium har överraskat många.

Efter att ha avancerat i flera dagar tycks tempot nu ha dragits ner i Kursk i samband med att Ryssland har skickat militära resurser till regionen.

Samtidigt råder dystra tongångar i Kreml, rapporterar oberoende Moscow Times.

“Inte sedan 2022”

Enligt en Kreml-källa som tidningen har pratat med så är Putin missnöjd och irriterad.

Källan understryker att det är ett läge som inte haft någon motsvarighet de senaste två åren.

– Chefen, Putin, var på dåligt humör. Han har förmodligen inte setts så här sedan vår ryska armé tvingades retirera från Kherson hösten 2022, säger personen som arbetar inom Kremls organisation.

Militären chockad

Enligt uppgifter till Moscow Times så är det ryska militärstyret i chock.

– Ukrainas överraskande inmarsch i de ryska gränsregionerna Kursk och Lipetsk har förbluffat den ryska militären och kommit som ett "slag i ansiktet" på president Vladimir Putin personligen, sade fyra ryska tjänstemän till Politika Kozlov.

Har dragits ner

Tempot i det ukrainska avancemanget har dragits ner i samband med ryska truppförstärkningar, men Ukrainas soldater tycks alltjämt hålla positionerna.

– Geolokaliserade bilder och rysk rapportering från den 10 augusti indikerar att ukrainska styrkor i stort sett behåller tidigare rapporterade positioner i Kursk Oblast och har avancerat något längre än sina tidigare bekräftade positioner, skriver tankesmedjan Institute for the Study of War.

Möjlig kris

ISW fastslår vidare att en politisk kris kan vänta Kreml.

– Ukrainas gränsoperation i Kursk Oblast hotar Kreml med en potentiell politisk kris avseende dödsfall bland ryska värnpliktiga, som Kreml i allt högre grad har förlitat sig på för att försvara den ryska statsgränsen mot Ukraina, framhåller ISW.

– Den ryska oppositionen och sociala medier började den 10 augusti sprida de första klagomålen från familjemedlemmar till ryska värnpliktiga om att ryska värnpliktiga deltog i de ryska gränsförsvarsoperationerna.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen