USA avser att stärka den militära kapaciteten bland Natos europeiska medlemmar. 

Tillsammans med Tyskland lät man därför nyligen meddela att långdistansrobotar ska placeras ut i det stora Natolandet.

Syftet ska vara “avskräckande” utifrån risken att Ryssland för kriget ut från Ukraina och in i andra europeiska länder.

Målen: Europas huvudstäder

Ryssland har svarat på beskedet.

I en intervju med rysk tv uttalar sig Dmitrij Peskov, talesperson för Kreml och Putinregimen, vad Ryssland kan komma att sikta in sig på om USA och Tyskland gör verklighet av sina planer.

Det blir Europas huvudstäder som står i fokus, säger Peskov enligt Reuters.

– Ryssland har förmågan att fånga upp långdistansrobotar utplacerade i Europa av USA.

Peskov tillägger:

– Vi har mer än tillräckligt med resurser för att fånga upp dessa robotar, men huvudstäder kan bli potentiella mål.

Pekat ut Tyskland tidigare

Exakt vilka huvudstäder som Peskov syftar på utvecklas inte.

Tidigare har dock Putinregimen uppmanats av olika ryska aktörer, inte minst bland propagandister i statskontrollerad tv, att agera militärt mot flera europeiska länder.

– Kreml borde svara med att bomba Tyskland, sade exempelvis den ökände programledaren Vladimir Solovyov i direktsänd tv efter att tyskarna fattat beslut om att skicka den eftertraktade stridsvagnen Leopard-2 till Ukraina.

Tysklands försvarsminister Boris Pistorius  har å sin sida flera gånger varnat för att Ryssland kan vara redo att invadera Europa inom fem år.

"London först"

Liknande informella varningar har riktats mot Storbritanniens huvudstad London.

Det skulle vara “det första Natomålet att träffas av ryska missiler om ett tredje världskrig bryter ut”, har parlamentsledamoten Andrej Gurulyov i ryska försvarsutskottet påstått vid ett tidigare tillfälle, rapporterar The Independent.

– Vi skulle definitivt inte börja med Warszawa, Paris eller Berlin. De första att drabbas vore London, sade den före detta militära befälhavaren i rysk tv enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Den tasmanska tigern, formellt kallat pungvargen, förklarades officiellt utrotad på 1930-talet.  

Nu är den australiska köttätaren på väg att väckas till liv igen.   

Detta efter att ett team av amerikanska och australiensiska forskare hävdar att man gjort en rad vetenskapliga genombrott på området, rapporterar Sky News.   

Pungvargen, även kallad tasmansk tiger eller "thylacine". Foto: E.J. Keller.

"99,9 procent korrekt" 

Bakom forskningen står det USA-baserade företaget Colossal Biosciences, som tidigare även meddelat att man planerar att få tillbaka mammuten och dronten från de döda.  

Från ett 108 år gammalt exemplar bevarat i alkohol på ett museum i Melbourne har forskarna extraherat en DNA-sekvens från djuret som de hävdar är 99,9 procent samma som originalet.

– Med denna nya resurs i handen kommer vi att kunna avgöra vad en pungvarg kan smaka, vad den kunde lukta, vilket typ av syn den hade och till och med hur dess hjärna fungerade, säger professor Andrew Pask från University of Melbourne, som är en av forskarna inblandade i projektet, till tv-kanalen.

Odlat i ett labb

De nya pungvargsproverna beskrivs som “de bäst bevarade antika exemplaren teamet har arbetat med”.

Men att ha tillgång till djurets gener är bara ett steg mot att återuppliva den tasmanska tigern.

Colossal använder genrederingstekniker för att ändra arvsmassan hos pungvargens närmaste släkting – den fettsvansade pungmusen som är stor som en hamster.

Enligt forskarna har man genomfört över 300 pungvargshärledda genetiska “ändringar” av pungmusceller som odlats i ett labb.

Man har även lärt sig hur man framkallar ägglossning i det lilla hamsterliknande djuret och odlat dess embryon utanför livmodern.

Forskare förtvivlade

Försöken att återuppliva pungvargen har inte gått utan kritik.

Många naturvårdare hävdar att alla de miljontals dollar som investerats av företag som Colossal istället borde användas för att bevara livsmiljöerna för djur som för närvarande riskerar utrotning.

Det inkluderar exempelvis en femtedel av Australiens inhemska däggdjur.

Andra menar att det är oetiskt att väcka liv i ett sedan länge utdött djur till en livsmiljö som är så kraftigt försämrad av mänsklig aktivitet. 

En del forskare pekar också på att det rent tekniskt är för svårt att genomföra. 

Pungvargen klassades formellt som utrotad 1936. Genom åren har det förekommit rapporter om folk som sett djuret även efteråt, men utan konkreta bevis.

Foto: C. Stark

Text: Redaktionen