– För att en inrättning ska få servera alkohol krävs det ett varierat utbud av lagad eller på annat sätt tillredd mat, fastslås det i alkohollagen i dag.

Det vill organisationen Företagarna ändra på.

Organisationen, som företräder omkring 60 000 företagare, vill slopa kravet helt och hållet.

– Man måste ta bort matkravet, säger Erik Östman, Företagarnas expert på regelförenkling, till SR Ekot.

Östman pekar på att kommuner i dag ställer olika krav på hur mycket mat som restauranger måste servera för att få sälja alkohol.

Med anledning av kommunernas olika tolkningar av lagen har en statlig utredning föreslagit ny lagstiftning som ska göra kommunernas bedömningar mer enhetliga.

Erik Östman dömer ut förslaget.  

– Att 290 kommuner, som tillåtits springa i väg åt helt olika håll i tolkningen av den är paragrafen, helt plötsligt ska börja göra samma bedömning, det kommer inte hända, säger han till radion.

Ny lagstiftning på gång

Syftet med krav på mat för serveringstillstånd är att minska berusningsgraden hos gästerna.

– Det tar längre tid för alkoholen att komma ut i blodet om mat konsumeras i samband med att alkohol intas, skriver Folkhälsomyndigheten om kravet.

Erik Östman håller inte med om att matkravet leder till minskad fylla. 

– Jag ser inte hur matkravet överhuvudtaget gör att folk skulle vara mindre berusade här än under en utekväll i till exempel Frankrike eller Tyskland.

Fakta: Krav på mat för alkoholförsäljning

Alkohollagen ställer följande krav på mat vid stadigvarande serveringsstillstånd till allmänheten. Ett serveringsställe ska

• tillhandahålla lagad eller på annat sätt tillredd mat
• erbjuda ett varierat utbud av maträtter.

Efter klockan 23.00 får matutbudet begränsas till ett fåtal enklare rätter.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Foto: R. Mathews

Text: Redaktionen

Under perioden 1991-2020 har framför allt mellersta och södra Sverige fått mindre snö och färre vita jular i jämförelse med perioden innan, 1961-1990.

Det uppger SMHI i en ny sammanställning.

– Under den senaste 30-årsperioden ser vi att antalet vita jular i södra Sverige har minskat. I Götaland har vi gått från 45 procent vita jular under åren 1961-1990, till 30 % under den senaste normalperioden. Samma trend visar sig även i Svealand där antalet vita jular minskat från 75 procent till 59 procent, säger Magnus Joelsson, meteorolog och klimatolog på SMHI.

Myndighetens undersökning visar också att snödjupet minskar i Sverige, med undantag för Lapplandsfjället.

–  Kartan över maximalt snödjup visar en tydlig förändring jämfört med den tidigare normalperioden 1961-1990. Vi ser att snödjupet minskat över i stort sett hela landet, förutom i Lapplandsfjällen där snömängden i stället ökat, berättar Magnus Joelsson.

Norra Norrland undantaget

Längst upp i landet är läget dock oförändrat. 

Från 1991 till 2020 visade 98 procent av mätstationerna i norra Norrland en vit jul, uppger SMHI.

I södra Norrland var motsvarande siffra 90 procent, en säkerställd nedgång.

– Den största förändringen när det gäller minskat antal vita jular ser vi i Svealand och i södra Norrland, särskilt i södra Värmland och Dalsland, säger Magnus Joelsson.

Så går SMHI:s mätningar till

- SMHI följer klimatets utveckling i Sverige. Myndighetens mätstationer samlar in data under lång tid, och med hjälp av moderna metoder är det också möjligt att rekonstruera väder och klimat där det inte finns så många mätstationer.

- Klimatets utveckling kan sedan visualiseras i form av klimatindikatorer och normalkartor.

- Nu finns nya kartor som visar normalvärden för perioderna 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010 och 1991–2020, samt förändringen mellan 1991–2020 och 1961–1990.

- Kartorna visar dels maximalt snödjup, dels antalet vita jular. Trenden är tydlig och pekar på ett förändrat klimat, med mindre snödjup i hela landet, förutom i Lapplandsfjällen.

Källa: SMHI

Text: Redaktionen