Kräver nya regler på krogen: Historiskt krav kan försvinna

2024 08 16

Sedan 1950-talet har Sveriges krogar varit tvungna att servera mat för att få sälja alkohol.

– För att en inrättning ska få servera alkohol krävs det ett varierat utbud av lagad eller på annat sätt tillredd mat, fastslås det i alkohollagen i dag.

Det vill organisationen Företagarna ändra på.

Organisationen, som företräder omkring 60 000 företagare, vill slopa kravet helt och hållet.

– Man måste ta bort matkravet, säger Erik Östman, Företagarnas expert på regelförenkling, till SR Ekot.

Östman pekar på att kommuner i dag ställer olika krav på hur mycket mat som restauranger måste servera för att få sälja alkohol.

Med anledning av kommunernas olika tolkningar av lagen har en statlig utredning föreslagit ny lagstiftning som ska göra kommunernas bedömningar mer enhetliga.

Erik Östman dömer ut förslaget.

– Att 290 kommuner, som tillåtits springa i väg åt helt olika håll i tolkningen av den är paragrafen, helt plötsligt ska börja göra samma bedömning, det kommer inte hända, säger han till radion.

Ny lagstiftning på gång

Syftet med krav på mat för serveringstillstånd är att minska berusningsgraden hos gästerna.

– Det tar längre tid för alkoholen att komma ut i blodet om mat konsumeras i samband med att alkohol intas, skriver Folkhälsomyndigheten om kravet.

Erik Östman håller inte med om att matkravet leder till minskad fylla.

– Jag ser inte hur matkravet överhuvudtaget gör att folk skulle vara mindre berusade här än under en utekväll i till exempel Frankrike eller Tyskland.

Fakta: Krav på mat för alkoholförsäljning

Alkohollagen ställer följande krav på mat vid stadigvarande serveringsstillstånd till allmänheten. Ett serveringsställe ska

tillhandahålla lagad eller på annat sätt tillredd mat
erbjuda ett varierat utbud av maträtter.

Efter klockan 23.00 får matutbudet begränsas till ett fåtal enklare rätter.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Foto: R. Mathews

Text: Redaktionen

Åska och kraftigt regn drar in över Sverige

2026 08 23

Ett omfattande nederbördsområde rör sig mot södra Sverige.

Det visar en färsk prognos från danska TV2.

I delar av Danmark har varningar för skyfall utfärdats.

Nu flaggar SMHI för att två stora landskap i Sverige kommer att drabbas av regnovädret under söndagen.

– Särskilt kraftiga ser skurarna ut att vara under morgon och förmiddag i Skåne, samt till kvällen i östra Småland, uppger myndigheten.

Åskoväder

I Skåne väntas både åska och kraftigt regn.

– Framåt eftermiddagen kan det förekomma åskknallar i hela Skåne, säger SMHI:s jourhavande meteorolog Fanny Saarela till Sydsvenskan.

Enligt meteorologen kan det åska ordentligt i hela länet.

– Det är klart att det kan bildas. Ska man klara sig bäst från regnet är det de östliga delarna man ska åka till, säger hon till tidningen.

Det här är skyfall

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar för skyfall eller åska.

Myndighetens definition av skyfall är minst 50 millimeter regn på en timme eller minst 1 millimeter på en minut.

I Danmark definieras skyfall som minst 15 millimeter regn under en halvtimme.

ANDRA LÄSER: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Orange varning i norra Sverige

Samtidigt kvarstår SMHI:s orangea varning för översvämningar i Boden med omnejd.

– Stora regnmängder har lett till höga vattenstånd och risk för översvämning som drabbar byggnader och vägar runt Buddbyträsket, Bodträsket och Svartbyträsket i Boden samt Ljusån, uppger myndigheten.

SMHI varnar för att översvämningar kan drabba ett stort antal byggnader, däribland bostäder och verksamhetslokaler.

– Skydda din fastighet om den ligger i ett utsatt område och flytta på föremål som riskerar att skadas av vatten.

Även trafikanter uppmanas att vara extra försiktiga.

– Kör inte genom vattensamlingar och var beredd på längre restider.

LÄS OCKSÅ: Svenska folket överens – drömförändringen på jobbet

Foto: WKIDESIGN

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen