Kräver namnbyte på svensk å – ”Det är rasistiskt”

2023 11 26

Lantmäteriet har tagit emot en förfrågan om ett namnbyte på en svensk å.

Det är Tattarån i Ulricehamn som väckt upprörda känslor.

En boende i området har kontaktat Lantmäteriet och önskat ett namnbyte med motiveringen att ordet ”tattare” används nedsättande om romer.

De romska samhällsinformatörerna på Borås stad, Kadri Redzepi och Diana Stankovic, blev chockade när de hörde om namnet.

– Det är rasistiskt.

– Tattare väcker bara utsatthet och oro. Romer och resande valde inte att kallas för tattare själva, de blev kallade så av majoritetsbefolkningen, säger Diana Stankovic till GP.

Säger nej

Kadri Redzepi och Diana Stankovic föreslår att ån ska döpas om till Resandeån eller Romskaån.

Men Lantmäteriet säger nej.

Myndigheten svarar att de inte kan ändra ortsnamn eller liknande om det inte finns starka skäl som motiverar ett namnbyte.

– Vi har en lagstiftning om ortnamn som är inskriven i kulturmiljölagen. Lagen innebär bland annat att vi inte kan ändra hävdvunna namn, alltså namn som är etablerade och har varit i bruk sedan länge, om det inte finns starka skäl för det. De här namnen ser vi som viktiga delar av vår gemensamma historia och vårt gemensamma kulturarv.

Det säger Ola Svensson, som är utredare vid Lantmäteriets ortnamnsfunktion, till Borås Tidning.

I dag finns det ett 90-tal platser med ordet ”tattare” i Lantmäteriets register.

– Det kan bland annat vara vattendrag, höjder eller ängsmark. Ofta handlar det om platser där romer eller resande har haft sina läger, och man har uppkallat mark efter dem, säger Ola Svensson.

”Nedvärderar oss”

Diana Stankovic och Kadri Redzepi ställer sig frågande till Lantmäteriets förklaring.

Samhällsdebattörerna anser att historien och det gemensamma kulturarvet kan bevaras, även om ån skulle byta namn till Resandeån eller Romskaån.

De har dock små förhoppningar om att Lantmäteriet kommer att vända i frågan.

– Man känner sig väldigt långt ifrån det när Lantmäteriet nedvärderar oss istället för att samarbeta. Men det är som det alltid varit, vi har ingen makt. Vi kan säga vad vi vill men det kommer inte leda någonstans, säger Diana Stankovic till GP.

Foto: Nathan Andersson 

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen


Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar. 

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet. 

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG. 

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen