Kräver namnbyte på svensk å – ”Det är rasistiskt”

2023 11 26

Det är Tattarån i Ulricehamn som väckt upprörda känslor.

En boende i området har kontaktat Lantmäteriet och önskat ett namnbyte med motiveringen att ordet ”tattare” används nedsättande om romer.

De romska samhällsinformatörerna på Borås stad, Kadri Redzepi och Diana Stankovic, blev chockade när de hörde om namnet.

– Det är rasistiskt.

– Tattare väcker bara utsatthet och oro. Romer och resande valde inte att kallas för tattare själva, de blev kallade så av majoritetsbefolkningen, säger Diana Stankovic till GP.

Säger nej

Kadri Redzepi och Diana Stankovic föreslår att ån ska döpas om till Resandeån eller Romskaån.

Men Lantmäteriet säger nej.

Myndigheten svarar att de inte kan ändra ortsnamn eller liknande om det inte finns starka skäl som motiverar ett namnbyte.

– Vi har en lagstiftning om ortnamn som är inskriven i kulturmiljölagen. Lagen innebär bland annat att vi inte kan ändra hävdvunna namn, alltså namn som är etablerade och har varit i bruk sedan länge, om det inte finns starka skäl för det. De här namnen ser vi som viktiga delar av vår gemensamma historia och vårt gemensamma kulturarv.

Det säger Ola Svensson, som är utredare vid Lantmäteriets ortnamnsfunktion, till Borås Tidning.

I dag finns det ett 90-tal platser med ordet ”tattare” i Lantmäteriets register.

– Det kan bland annat vara vattendrag, höjder eller ängsmark. Ofta handlar det om platser där romer eller resande har haft sina läger, och man har uppkallat mark efter dem, säger Ola Svensson.

”Nedvärderar oss”

Diana Stankovic och Kadri Redzepi ställer sig frågande till Lantmäteriets förklaring.

Samhällsdebattörerna anser att historien och det gemensamma kulturarvet kan bevaras, även om ån skulle byta namn till Resandeån eller Romskaån.

De har dock små förhoppningar om att Lantmäteriet kommer att vända i frågan.

– Man känner sig väldigt långt ifrån det när Lantmäteriet nedvärderar oss istället för att samarbeta. Men det är som det alltid varit, vi har ingen makt. Vi kan säga vad vi vill men det kommer inte leda någonstans, säger Diana Stankovic till GP.

Foto: Nathan Andersson 

Text: Redaktionen

Kläder orsakar kaos i svenska städer

2025 06 06

Enligt den nya lagen om textilinsamling, som trädde i kraft i årsskiftet, ska textilavfall inte slängas i hushållssoporna utan lämnas in för återvinning.

Men övergången har skapat problem på många håll i Sverige.

Nu larmar kommuner och organisationer om att de blir överösta med gamla kläder.

”Vi är inga avfallshanterare”

Den nya lagen har orsakat problem och svårigheter för både kommuner och organisationer, rapporterar DN.

Den plötsliga ökningen av kläder och textilavfall som lämnas in har skapat en situation som för många har varit svår att hantera. Många svenskar är också osäkra på vad de förväntas göra med textilavfallen.

På Skåne Stadsmission har omställningen orsakat en kaotisk situation, rapporterar tidningen.

Där får man nu in enorma mängder kläder, varav en stor andel inte går att sälja för att det är för trasigt eller slitet.

Stadsmissionen understryker nu att det inte är deras uppgift att hantera avfall.

– Framför allt är det tid som läggs på att ta bort avfall, det är den stora skillnaden nu sen textilavfallslagen kom. Men vi är ju inga avfallshanterare och vi har inte blivit fler sen lagen kom, säger Skåne Stadsmissions försäljningschef Christel Breum till tidningen.

Många inte redo

Av de kläder som lämnas in till Skåne Stadsmission har andelen osäljbart ökat markant.

Tidigare var det cirka 20 procent, nu är det snarare 40 procent, enligt Breum.

Andra organisationer och kommuner runt om i Sverige upplever liknande problem.

Den nya textilinsamlingslagen har välkomnats av många.

Samtidigt verkar inte alla ha varit redo att hantera övergången direkt.

Redan i januari slog till exempel Umeå kommun larm om en kaotisk situation, bara tre veckor efter att lagen börjat gälla, rapporterade SVT.

Kommunen uppmanade medborgare att vänta med att lämna in gamla kläder, eftersom alla containrar redan var överfulla. Kaoset berodde i det fallet på att en upphandling hade överklagats.

– Vi nekar ingen att lämna in textil, men vänta gärna tills problemet med upphandling är löst, sade Per Sundström, renhållningschef på Vakin, till kanalen.

Flera andra kommuner och organisationer uppges också ha fått problem efter att lagen trädde i kraft.

Foto: Nick de Partee

Text: Redaktionen