Kräver krafttag mot diktatur – kravlista till Ulf Kristersson

2023 09 22

Sverige måste göra mer för att stötta kvinnor i Iran.

Det anser Sveriges Kvinnoorganisationer.

Kvinnors och flickors liv och rättigheter får inte tappas bort i det storpolitiska spelet om fångutväxlingar och koranbränningar.

– Sverige och EU har ett stort ansvar för att modiga kvinnor och flickor i Iran får det stöd som de behöver kunna fortsätta kampen för sin frihet.

Det säger Clara Berglund, generalsekreterare för Sveriges Kvinnoorganisationer, i ett uttalande.

Anordnade manifestation

På årsdagen av mordet på iranska Mahsa Jina Amini anordnade Sveriges Kvinnoorganisationer en manifestation på Mynttorget i Stockholm.

Under manifestationen hängdes hårtofsar upp för att protestera mot  mot slöjtvånget och kvinnoförtrycket i Iran. 

Man passade även på att ställa krav på regeringen. Det senaste året har flera namninsamlingar lämnats in till regeringen och utrikesdepartementet. Kravet är tydligt: Sverige behöver göra mer för att stötta Irans kvinnliga befolkning.

– Vi är många med bakgrund i Iran som ser på med stor frustration över att så lite görs från den svenska regeringen. Vi vill se ett tydligt och brett ledarskap från en samlad politikerkår. Vi hör uppgiva röster inifrån Iran som känner att västvärlden vänt dem ryggen, framhåller Atefeh Lind, Kvinnorättsaktivist med bakgrund i Iran   

Lång kravlista

Nu går Sveriges Kvinnoorganisationer ut med flera krav på den svenska regeringen.

Paraplyorganisationen ställer sju krav på statsminister Ulf Kristerssons (M) regering:             

- Skärp och förläng EU:s sanktioner mot regimen och dess allierade. (Sanktionerna går ut i oktober)

- Kvinnors och flickors rättigheter bör lyftas i alla kontakter med Iran i utrikes- och handelspolitiken. 

- Svenska organisationer som verkar i Iran bör bidra till att dokumentera övergrepp och medverka till att föra information in och ut ur landet. 

- Internationella bolag som tillhandahåller internet och telefoni bör upprätthålla fria kanaler för folket. 

- Iranska kvinnor som har engagerat sig i frihetskampen eller utsatts för könsbaserad förföljelse bör erbjudas en säker väg till och uppehållstillstånd i Sverige och andra EU-länder. 

- Svenskt och internationellt bistånd till kvinnors och flickors rättigheter i Iran bör skalas upp. 

- Den svenska ambassaden bör, i samarbete med andra europeiska ambassader i Teheran, stötta iranska kvinnors och flickors organisering, till exempel genom att tillhandahålla säkra mötesplatser. 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


USA säger ja – jättebesked för Ukraina

2026 01 06

Ukraina kräver säkerhetsgarantier från sina allierade för att kunna underteckna ett fredsavtal med Ryssland.

Europeiska länder har utryckt vilja att bistå, medan USA hittills har varit mer avvaktande.

Men nu uppges den krångliga frågan vara avgjord. 

Efter tisdagens toppmöte i Paris meddelar länderna i ”De villigas koalition” att man har enats om säkerhetsgarantier till Ukraina.

Dessutom är USA med på tåget.

– Det nya är att USA är villigt att ge sådana garantier. Huvudkomponenten är att övervaka och säkerställa att ett eventuellt fredsavtal följs, men också att brott mot avtalet kommer att engagera USA att stödja Ukraina, säger Norges statsminister Jonas Gahr Støre till Dagbladet efter mötet.

Støre beskriver beskedet som avgörande.

– Det är USA som behövs för att få trovärdiga säkerhetsgarantier på plats.

Hela listan

Enligt det norska regeringskansliet är Europa, USA och Ukraina överens om en slutdeklaration som specificerar vad som ska ingå i säkerhetsgarantierna.

Det handlar bland annat om:

- USA-ledd övervakning och verkställande av en framtida vapenvila, i samarbete med koalitionspartner

- Stöd till Ukrainas försvarsstyrkor

- En internationell säkerhetsstyrka på plats i Ukraina

- Stöd till Ukraina om Ryssland anfaller igen

- Långsiktigt militärt stöd och samarbete med Ukraina

LÄS MER: Grönländskt raseri – mot Danmark

Svensk optimism

Statsminister Ulf Kristersson (M) säger sig vara positiv efter tisdagens toppmöte. Han uppger att länderna har tagit ”ytterligare steg mot trovärdiga säkerhetsgarantier för Ukraina”.

– Med sådana finns det förutsättningar för en hållbar fred, det tycker jag är helt uppenbart, säger han till SVT.

LÄS OCKSÅ:

Mardröm för Irans ledare – nya uppgifter i dag

Rysslands “röda linje” passerad – Expert: Putin har skämt ut sig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


6 januari 2026

Trump fruktar riksrätt – ”vad i helvete pågår?”

2026 01 07

Donald Trump är orolig.

President Trumps utrikespolitiska agerande har återigen väckt uppseende de senaste dagarna, inte minst när det gäller Venezuela och Grönland.

Samtidigt uttrycker Trump oro över risken för ett inrikespolitiskt bakslag under 2026 – som kan leda till att han återigen ställs inför riksrätt.

”Vi måste vinna – annars…”

I november hålls det mellanårsval i USA – alla platser i representanthuset och en tredjedel av platserna i senaten står på spel.

Nu varnar Donald Trump sina partikamrater för vad som kommer att hända om republikanerna förlorar mellanårsvalet, rapporterar Reuters.

– Vi måste vinna mellanårsvalet, för om vi inte vinner mellanårsvalet kommer det bara att bli… jag menar, de kommer att hitta en anledning att ställa mig inför riksrätt, säger Donald Trump till republikanska politiker, enligt nyhetsbyrån.

– Jag blir ställd inför riksrätt, upprepar den amerikanska presidenten.

LÄS OCKSÅ: Vita huset hånar Kreml

”Vad i helvete pågår?!”

Trump är den enda presidenten i USA:s historia som har ställts inför riksrätt två gånger. Han friades dock i senaten båda gångerna.

Men nu fruktar han alltså att det ska hända igen om republikanerna förlorar mellanårsvalet.

Oron förstärks av dåliga opinionssiffror, och av den historiska erfarenheten att presidentens parti brukar förlora platser i mellanårsvalet.

Donald Trump uttrycker frustration över denna historik och de just nu svaga opinionssiffrorna.

– De säger att när man vinner presidentvalet förlorar man mellanårsvalet, säger Trump, enligt nyhetsbyrån.

– Jag önskar att ni kunde förklara för mig vad i helvete som pågår i det allmänna medvetandet, för vi har rätt politik, säger den amerikanska presidenten.

Riksrätt två gånger

Trump ställdes inför riksrätt 2019 på grund av anklagelser om maktmissbruk och rättshinder relaterade till Ukraina, rapporterar Axios.

2021 ställdes han återigen inför riksrätt, då anklagad för att ha hetsat till upploppet vid Kapitolium den 6 januari, alltså för exakt fem år sedan. Men han friades alltså i båda fallen.

Mellanårsvalet blir dock mycket viktigt för Trump, och presidenten har nu press på sig att ägna mer energi åt inrikespolitiken. Frågan om inflation och levnadskostnader är extra viktig för många amerikanska väljare, enligt nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Grönländskt raseri - mot Danmark

Foto: The White House

Text: Redaktionen