Kräver ändring i trafiken – drabbar två miljoner svenskar

2024 10 05

Invånare i bland annat Norrköping och Göteborg har fått nog.

Och de kräver nu att någonting måste ske i trafiken.

Detta för att minska på en del av det trafikbuller som omkring två miljoner svenskar runt om i landet drabbas av.

Bland annat spårvagnar är orsak till att folk inte kan sova på nätterna, rapporterar TV4.

“Måste ta sömnmedel”

En person som TV4 har pratat med vittnar om att spårvagnarna är synnerligen jobbiga när de inte underhålls.

– På kvällen när jag ska lägga mig och sova måste jag sätta i öronproppar och ta sömnmedel, säger personen till TV4.

“Beklagar verkligen”

Dokument som TV4 har tittat på vittnar om att många i bland annat Norrköping och Göteborg har lämnat in klagomål gällande spårvagnarna.

Det är någonting som Göteborgs spårvägars vd Linda Rudenwall beklagar.

– Alltså, jag beklagar verkligen det och vi tar de här klagomålen på allvar. Vi behöver se över hjulprofilerna på vagnarna och byta ut spår där det är riktigt kritiskt och det ingår i den underhållsplan vi tagit fram, säger hon.

Drabbar två miljoner

Det är förstås inte bara spårvagnarna som gör ljud av sig.

En ny rapport från Folkhälsomyndigheten visar att två miljoner svenskar drabbas av trafikbuller.

– Uppskattningar visar att nästan 20 procent av Sveriges befolkning, motsvarande 2 miljoner människor, är utsatta för trafikbuller där den dygnsekvivalenta ljudnivån utomhus vid fasad överstiger 55 dBA, framhåller FHM.

– Förutom att vi blir störda av buller kan det påverka vår prestation, inlärning och sömn negativt. Under senare år har flera studier pekat på att långvarig exponering för flyg- och vägtrafikbuller kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Drabbar många

FHM fortsätter.

– Mycket höga ljudnivåer kan orsaka hörselnedsättning och tinnitus. Hörselskadande buller från hög musik drabbar framför allt unga. 

– Lätta bullerskador som uppkommit vid ung ålder kan utgöra ett sämre utgångsläge inför kommande åldersrelaterade hörselförsämringar. Detta är en viktig aspekt för att skydda barn och unga från potentiellt hörselskadande exponering.

Foto: F. Heijnsbroek

Text: Redaktionen


JUST NU: Filmen alla vill se på Netlix – världens mest sedda

2025 11 26

Den nya julfilmen ”Champagne Problems” gör succé på Netflix.

Filmen har 20,5 miljoner visningar sedan premiären den 19 november.

Siffran innebär att ”Champagne Problems” är världens mest sedda film på streamingplattformen just nu.

”Sagolik miljö”

Filmen är en romantisk komedi med jul- och vintertema. Huvudpersonen Sydney Price (spelad av Minka Kelly) är en arbetsnarkoman som jobbar med företagssammanslagningar.

Sydney skickas till Frankrike på affärsuppdrag inför julen. Hennes uppdrag är att ro i hamn ett uppköp av ett exklusivt franskt champagnemärke.

Under en glamorös utekväll tar affärsuppdraget en oväntad vändning.

Sydney möter Henri (spelad av Tom Wozniczka), och de inleder snabbt en romans. Nästa dag upptäcker hon att Henri är son till grundaren av just det champagnehus som hon är där för att förvärva.

– Det som börjar som en affärsresa förvandlas snabbt till en gnistrande julromantik fylld av charm, humor, champagnebubblor och massor av julstämning. Perfekt för dig som älskar filmer där kärlek och affärer kolliderar i en sagolik miljö, skriver Andreas Gill, redaktör TV.nu, om succéfilmen.

LÄS MER: Årets bästa tv-film är utsedd – finns på Netflix

Premiärdag för Stranger Things

Beskedet om ”Champagne Problems” storsuccé kablas ut under en stor dag för Netflix. I dag, onsdag, är det premiär för den femte och sista säsongen av streamingplattformens dundersuccé Stranger Things.

Det blir avslutningen på serien som slagit tittarrekord efter tittarrekord och som anses vara en av streamingjättens bästa serier genom tiderna.

LÄS MER: Netflix sanslösa succéserie är tillbaka – efter tre år

Foto: Tumisu

Text: Redaktionen


26nov25

JUST NU: Jätteras mellan Sverige och USA

2025 11 26

Svensk export till USA störtdyker.

Under april–september har varuexporten sjunkit med hela 17 procent jämfört med samma period förra året, uppger Kommerskollegium i en ny sammanställning.

Främst har exporten minskat inom varugrupperna fordon och fordonsdelar, elektronik och läkemedel. 

Den kraftiga nedgången förklaras av president Trumps nya handelstullar mot EU.

– Det senaste årets handelspolitiska utveckling har varit dramatisk. I dag är USA:s genomsnittliga tullnivå 19 procent mot 2,5 procent i början av året. Tullarna har höjts gradvis men den största höjningen skedde i början av april 2025, då de höjdes i ett steg till 14 procent, säger Mai Ahrne Bojang, utredare på Kommerskollegium.

Högt över EU-snittet

Den svenska exporten till USA har minskat betydligt mer än genomsnittet i EU.

– För EU som helhet är utvecklingen jämfört med 2024 inte lika negativ – 5 procent lägre om man jämför samma perioder, skriver Kommerskollegium.

Amerikanska exporten är högre

USA:s export till Sverige har minskat stadigt sedan Trumps tullar trädde i kraft i april.

Men den amerikanska exporten till Sverige är högre under perioden april–augusti 2025 jämfört med samma period 2024, uppger Kommerskollegium.

LÄS MER: SANKTIONSSMÄLL: Oljeraffinaderi nära ”shutdown”

”Kan leda till färre arbetstillfällen”

Att läkemedelsexporten minskar till USA är dåliga nyheter för flera svenska regioner som är beroende av en stor exportvolym till den amerikanska marknaden. 

Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg har tidigare fastslagit att läkemedelsbranschen är extra känslig för handelsbarriärer på grund av intensiva globala konkurrensförhållanden och komplexa produktions- och distributionskedjor.

– Läkemedelsindustrin kännetecknas av omfattande investeringar i forskning och utveckling, samt regulatoriska krav som gör snabba omställningar svåra. Höga tullar kan snabbt leda till minskad konkurrenskraft och påverka investeringarna negativt, vilket i sin tur kan leda till färre arbetstillfällen i regionen, sade hon i juli.

LÄS OCKSÅ: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj 

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen