I takt med att konjunkturen blygsamt vänder uppåt har antalet konkurser i Sverige minskat.

Men oron i Mellanöstern ställer till det rejält – i synnerhet för åkeribranschen.

Uppgången i drivmedelspriserna kan komma att orsaka stora problem – och nu kommer varningar från åkeribranschen som förutspår en rad konkurser framöver.

Kraftigt branschlarm

Oljepriset har stigit kraftigt i samband med attackerna i Mellanöstern.

Runt om i världen börjar bilister uppmärksamma högre priser vid pump.

I synnerhet stiger dieselpriserna – någonting som slår hårt mot åkeribranschen där merparten av lastbilarna tankas med diesel.

– Många har kämpat trots att dieseln har varit billig, för att det har varit lågkonjunktur. Då blir det här den utlösande faktorn. Jag tror att det kommer att bli konkurser, säger Ulric Långberg vid branschorganisationen Sveriges åkeriföretag, till Dagens industri.

“Blir tufft”

Långberg fortsätter.

– I det korta perspektivet blir det tufft för åkerierna som kan få svårt att betala bränsleräkningen innan de har hunnit kompensera sig mot de som köper transporter, säger han.

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

“Var katastrof”

Det finns i nuläget inga tecken på att attackerna i Mellanöstern skulle upphöra inom kort – och situationen i det viktiga Hormuzsundet är spänd.

Fredrik Öjdemark, vd på Närkefrakt, reflekterar kring hur läget var för fyra år sedan.

– Det är bara att jämföra med Ukraina, de första veckorna var katastrof innan vi hann justera vår prisbild mot kunderna som i sin tur höjde sin priser, säger han till SVT.

Tufft slag

Kriget i Mellanöstern kommer som ett tufft slag för alla branscher som precis börjat återhämta sig från lågkonjunktur och effekterna av kriget i Ukraina.

Den senaste statistiken från affärs- och kreditinformationsföretaget UC visar att antalet företagskonkurser minskade med 12 procent under februari månad jämfört med samma period föregående år.

Men beroende på hur länge kriget fortsätter kan den siffran komma att vända åt fel håll igen.

Läs mer: UPPGIFTER: USA har gjort ett enormt misstag

Foto: iXimus

Text: Redaktionen

Rekordmånga har framfört klagomål om elnätsbolagen till Energimarknadsinspektionen (Ei) den senaste tiden.

Detta till följd av att elnätsavgifterna har höjts.

Men nu varnar experter för att nya, kraftiga höjningar kan vänta.

”Kraftiga höjningar”

Många svenskar fick höjda elnätsavgifter vid årsskiften.

Men avgifterna kan höjas ytterligare, säger experter till DN.

Elnätsbolagen får ta ut totalt 326 miljarder kronor mellan 2024 och 2027, men hittills har de tagit ut mindre än vad som är tillåtet.

Det betyder att det finns utrymme för ytterligare höjningar av avgiften framöver. 2024 tog man exempelvis bara ut 70 miljarder trots att det fanns utrymme för 100.

– Det är en fingervisning om att det finns utrymme för relativt kraftiga ökningar av elnätspriserna fram till 2027, säger Tommy Johansson, avdelningschef på Ei, till tidningen.

De större bolagen brukar utnyttja nästan hela utrymmet, vilket talar för ytterligare höjningar.

LÄS OCKSÅ: "Fruktansvärt att se" - rysk vansinnesattack fångad på film

Bolagen försvarar sig

Även Sveriges Allmännytta gör bedömningen att elnätsavgifterna kommer att höjas ytterligare.

– Det finns inget som tvingar elnätsbolagen att höja så mycket som de har möjlighet till, men jag delar tyvärr Energimarknadsinspektionens bild av att fler stora prishöjningar är att vänta, säger Björn Berggren, energiexpert på Sveriges Allmännytta, till tidningen.

Energimarknadsinspektionen har fått rekordmånga frågor och klagomål om elnätsbolagen.

Men bolagen själva har försvarat sig och menar att de höjda avgifterna är nödvändiga.

Bolagen menar att de måste höja avgifterna för att finansiera infrastruktursatsningar, har Expressen rapporterat.

– Avgiftshöjningen går oavkortat till förbättring och utveckling av elnätet i våra elnätsområden och kommer alla kunder och hela samhället till godo, har Vattenfalls pressekreterare Markus Fischer kommenterat till tidningen.

Vattenfalls elnätsavgifter höjdes med i genomsnitt 14 procent den 1 januari, vilket har väckt ilska hos kunder.

– Vi förstår att många tycker att det är tufft med höga elräkningar i början av året. Även om elpriserna brukar vara högre under vintern, så har januari och början av februari i år blivit dyrare än på flera år, medger Fischer, som dock menar att höjningarna är nödvändiga.

LÄS OCKSÅ: USA:s krigsminister hotar Ryssland - "kommer bemötas kraftfullt

Foto: Alex Antas-Bergkvist

Text: Redaktionen