Kraftigt bakslag för en av Nordens största bilhandlare

2024 10 14

En av Nordens största bilhandlare vinstvarnar nu.

Det rör sig om den finländska bilhandlaren Kamux.

Kamux är en av Nordens absolut största bilhandlare och har omfattande verksamhet i Sverige.

Nu tvingas Kamux vinstvarna - företaget blöder nämligen pengar i Sverige.

Det framhåller bilhandlaren i ett pressmeddelande.

Sänker prognosen

Kamux sänker nu prognosen för helåret 2024.

– Kamux sänker sina utsikter för år 2024 till följd av en betydligt lägre försäljning än förväntat och den efterföljande rörelseförlusten i Sverige under det tredje kvartalet, framhåller bolaget.

Problem i Sverige

Kamux har stora problem i Sverige och räknar med än mindre försäljning än väntat.

– De korrigerande åtgärder som är relaterade till de oegentligheter som upptäcktes i Sverige under andra halvåret 2023 har haft en större påverkan än förväntat på Kamux försäljning, framhåller Kamux.

– Under det tredje kvartalet 2024 uppgick de externa intäkterna i Sverige till cirka 45 miljoner euro, jämfört med 57,3 miljoner euro under det tredje kvartalet 2023.

Inför åtgärder

Kamux förklarar vidare att de inför åtgärder för att försöka undvika ytterligare bakslag.

Det framgår inte exakt vad det rör sig om för åtgärder.

– På grund av den svaga försäljningen är det justerade rörelseresultatet för det tredje kvartalet i Sverige kraftigt negativt, vilket har en betydande negativ inverkan på koncernens justerade rörelseresultat.

– Flera åtgärder har vidtagits för att förbättra produktiviteten och effektiviteten i Sverige, men de kommer att ha en positiv inverkan på lönsamheten först under 2025.

Inte ensamma

Kamux är sannerligen inte ensamma med att stå inför stora utmaningar som bilhandlare.

Intresset för att köpa bilar är fortsatt svalt och bilhandlare runt om i Europa väntar och hoppas på att situationen ska vända snart.

Flera aktörer har gått i konkurs under det senaste halvåret och det finns i nuläget inte mycket som pekar på att en vändning skulle bli aktuellt inom kort.

Foto: W. Kei

Text: Redaktionen

JUST NU: Trumpregeringen hyllar Sverige

2025 06 01

Regeringen och Sverigedemokraterna är överens om att spendera hundratals miljarder kronor på nya försvarssatsningar.

Målsättningen är att utgifterna till försvaret ska uppgå till 3,5 procent av BNP år 2030.

Men de militära utgifterna kommer behöver fortsätta att öka.

Det menar försvarsminister Pål Jonson (M). I en intervju med Bloomberg säger han att Sverige kommer öka sina försvarsutgifter till 5 procent av BNP.

Enligt Jonson planerar regeringen att lägga 3,5 procent av BNP på rena militära utgifter och ytterligare 1,5 procent på militärrelaterade försvarsutgifter.

– Så allt som allt, 5 procent, säger Jonson till Bloomberg.

– Jag har aldrig upplevt en sådan brådska som jag ser nu. Vi är redo att ta ansvar, tillägger försvarsministern.

Hyllas av Trumpregeringen

Nu hyllas Sverige av Elbridge A. Colby, som sedan 2025 innehar posten som Under Secretary of Defense for Policy i USA:s försvarsdepartement.

– Sverige visar våra asiatiska allierade vad som kan göras, skriver Colby i ett inlägg på X.

Colby, som är försvarsminister Pete Hegseths främsta rådgivare, delar även flera citat från Pål Jonsons intervju med Bloomberg.

Vill agera hårt mot Kina

Elbridge A. Colby är en ansedd expert på nationell säkerhet och försvarspolitik.

Han är känd för sin hökaktiga syn på Kina. Colby betraktar stormakten som det främsta hotet mot USA:s säkerhet.

Han förespråkar en "strategi för förnekelse" (strategy of denial) för att förhindra att Kina uppnår regional dominans i Asien, särskilt genom att stärka försvaret av Taiwan. Försvarsexperten har också argumenterat för att USA bör minska sitt militära engagemang i Europa och Mellanöstern för att fokusera resurser på Asien.

I fredags gick försvarsminister Hegseth ut med en skarp uppmaning till USA:s allierade i Asien. Hegseth uppmanade allierade i regionen att höja de militära utgifterna till 5 procent av BNP med hänvisning till hotbilden från Kina.

– Hotet som Kina utgör är verkligt och det kan vara överhängande. Vi hoppas inte det, men det kan definitivt vara det, sade försvarsministern på en säkerhetskonferens i Singapore.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

Ryska krigsfartyg på väg till Natoövning

2025 06 01

Nästa vecka inleder Nato marinövningen Baltops i Östersjön.

Övningen har inte minst uppmärksammats av Ryssland.

Moskva har skickat 20 krigsfartyg till havsområdet. Enligt Kreml deltar fartygen i en rysk marinövning.

Beskedet har ökat spänningarna mellan Nato och Ryssland ytterligare.

Nu varnar ledande säkerhetsexperter för att situationen kan eskalera. 

– Ryssarna är mycket aggressiva. Det som händer i Östersjön riskerar alltid att leda till en allvarligare eskalering, säger säkerhetsexperten Moritz Brake, som är verksam vid universitetet i Bonn, till Bild.

”Kan dundra över fartygen”

Moritz Brake tror inte att Ryssland kommer gå till attack under övningen, men han bedömer att provokationer kan äga rum.  

– Natofartyg skulle kunna hindras från att fortsätta sin rutt, och ryska flygplan skulle kunna dundra över fartygen, säger säkerhetsexperten och tillägger:

– Det handlar om att testa Nato. Hur snabbt kommer försvarsalliansen att reagera?

Marinexperten Johannes Peters vid universitetet i Kiel gör samma bedömning.

– Vi ser att Ryssland utgör ett större hot, särskilt i Östersjön, säger han till Bild.

Moritz Brake framhåller att Tyskland och övriga Natomedlemmar inte får låta sig skrämmas av Rysslands provokationer.

– Ryssland har uppträtt mer och mer aggressivt de senaste åren. Den tyska flottan är extremt vaksam. Vi får inte låta Ryssland skrämma oss.

Sverige agerade under fjolårets övning

Under fjolårets upplaga av Baltops agerade ryska stridsflyg aggressivt mot flera Natofartyg.

Enligt Försvarsmaktens operationschef Carl-Johan Edström gjorde ryska jaktplan flera flygningar över svenska fartyg som deltog i övningen och befann sig på internationellt vatten. 

– Vi har sett att man har flugit över såväl internationella som svenska fartyg, sade försvarschefen till SVT Nyheter.

Carl-Johan Edström beskrev den ryska närvaron som ”högre än väntat” och berättade att försvaret tvingades agera.

– Den här aktiviteten blev lite högre än vi hade förväntat oss, därför valde vi att justera vår beredskap och närvaro.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen