Kraftig varning för populärt färdmedel – fler behöver akutvård

2025 07 16

Allt fler unga skadas i olyckor på elsparkcykel.

Universitetssjukhuset i Linköping slår larm om en tydlig ökning av patienter efter olyckor med elsparkcyklar.

Enligt läkarchefen Maciej Wajda har antalet olyckor kopplade till elsparkcyklar ökat markant, särskilt under sommarmånaderna. Det handlar inte bara om lindriga skrubbsår.

– Vi ser allt från frakturer till skallskador. I vissa perioder kommer det in en till två skadade per dag, säger han till Corren.

Olyckorna drabbar inte bara de som kör – även fotgängare och cyklister råkar ut för kollisioner.

– Det är inte bara personer som själva har kört elsparkcykel som behöver akutvård, utan även människor som blivit påkörda eller kolliderat med någon, betonar Wajda.

Unga och berusade utgör majoriteten

Olycksstatistiken visar att det främst är unga mellan 15 och 25 år som hamnar på akuten. En bidragande orsak är berusning. Många har därför nedsatt omdöme när de ger sig ut på elsparkcykel sent på kvällen eller natten.

Sjukhuset efterlyser nu tydligare regler, förebyggande åtgärder och ökad medvetenhet för att minska antalet skador.

Regelverket för elsparkcykel

Enligt Transportstyrelsen räknas elsparkcyklar som cyklar så länge de inte går snabbare än 20 km/h och har en motoreffekt som inte överstiger 250 watt. I sådana fall gäller samma trafikregler som för vanliga cyklar.

I Sverige finns ingen lag som sätter en specifik åldersgräns för att köra elsparkcykel, men det rekommenderas att förare är minst 15 år gamla och har tillräcklig mognad samt förståelse för trafikregler.

Ny lag i Finland

I Finland har man tagit oron ett steg längre. Sedan den 17 juni 2025 gäller nya regler för elsparkcyklar. Nu måste man vara minst 15 år gammal för att köra elsparkcykel, oavsett om den är hyrd eller privatägd.

Den nya lagen, som undertecknats av Finlands president Alexander Stubb, inkluderar även en alkoholgräns på 0,5 promille – samma som för bilkörning.

Foto: S. Andrews

Text: Redaktionen

JUST NU: Hotar att dra sig ur – kalldusch för Putin

2025 07 16

En ryskledd försvarsorganisation kan snart bli en medlem fattigare.

En ryskledd militärallians kan snart bli mindre till antalet.

På onsdagen kommer besked om att Armenien hotar att dra sig ur CSTO – Collective Security Treaty Organization, eller Fördragsorganisationen för kollektiv säkerhet på svenska.

Hotet kommer direkt från Armeniens premiärminister Nikol Pashinyan, rapporterar den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Hotar dra sig ur

Armeniens medlemskap i organisationen är för närvarande fruset.

Det är mer sannolikt att Armenien lämnar CSTO helt och hållet än att landet återupptar sitt medlemskap i organisationen, menar Pashinyan.

– Det är mer sannolikt att vi kommer att dra oss ur CSTO än att vi återgår till att vara medlem i denna organisation, säger han.

Zakharova missnöjd

Tidigare sade Pashinyan att Jerevan hade fryst deltagandet i CSTO:s arbete, eftersom det påstods skapa hot mot republikens suveränitet.

Det ryska utrikesministeriets taleskvinna Maria Zakharova säger att detta steg inte ökar säkerheten i republiken, och att det kommer att ta tid innan Jerevan återgår till fullvärdigt arbete i organisationen.

Pashinyan menar att försvarsblocket inte har stöttat Armenien tillräckligt.

Läs mer: Larm från Ryssland – 28 procent av en hel bransch kan gå under

Det är CSTO

Fördragsorganisationen för kollektiv säkerhet är en ryskledd militärallians som består av före detta sovjetrepubliker.

Ett avtal om kollektiv säkerhet skrevs av sex före detta sovjetrepubliker 1992 och 2002 bildades organisationen.

Som Nato

Samarbetet innebär bland annat rysk vapenexport till de andra medlemmarna och gemensamma övningar.

– Organisationen ses som en motsvarighet till Nato med ömsesidiga försvarsförpliktelser, förklarar Utrikespolitiska institutet.

– Förutom Ryssland är Armenien, Belarus, Kazakstan, Kirgizistan och Tadzjikistan medlemmar (Azerbajdzjan, Georgien och Uzbekistan är före detta medlemmar).

Läs mer: Putin har fått tungt besked – direkt från toppminister

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

TERRORGRUPP HÄVDAR: Bakom mordet på ukrainsk underrättelseofficer

2025 07 16

Mordet på den ukrainska underrättelseofficern Ivan Voronych i Kyiv erkänns av en extremistgrupp.

Den högerextrema gruppen The Base, med rötter i USA, har via sin ukrainska gren White Phoenix tagit på sig ansvaret för mordet på den ukrainska säkerhetstjänsten SBU:s överste Ivan Voronych.

Det uppmärksammade dådet skedde i Holosiivskyi-distriktet i Kyiv, där Voronych sköts ihjäl på öppen gata för snart en vecka sedan.

– Vi hyllar våra kamrater för den lyckade operationen, stod det i ett uttalande som publicerades på White Phoenix Telegram-kanal, som flera antiterror-experter bedömer som trovärdigt, enligt The Guardian.

– Skjutningen av SBU-översten är inte slutet, utan bara början, fortsätter de.

Voronych är den högst rankade SBU-officeren som hittills fallit offer för ett riktat mord i huvudstaden sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022.

SBU: Ryska agenter låg bakom dådet

Den ukrainska säkerhetstjänsten uppgav kort efter mordet att de två misstänkta gärningspersonerna – en man och en kvinna, hade kopplingar till den ryska säkerhetstjänsten FSB.

Duon ska ha fått order om att kartlägga Voronychs rörelser och senare fått tillgång till ett vapengömställe med en pistol försedd med ljuddämpare.

– De eliminerades i en specialinsats kort efter mordet, bekräftade SBU i en video som släpptes tre dagar efter dådet, rapporterar Kyiv Independent.

Terrornätverk med ryska kopplingar

The Base grundades 2018 av amerikanen Rinaldo Nazzaro, tidigare anställd av Pentagon. Gruppen är idag klassad som en terroristorganisation av bland andra USA, Storbritannien och Australien.

Sedan 2019 lever Nazzaro i Ryssland och misstänks av västliga underrättelsetjänster ha kopplingar till rysk underrättelseverksamhet – något han själv förnekar.

Organisationen använder krypterade appar och propaganda för att rekrytera globalt. Enligt uppgifter erbjuder dess ukrainska gren finansiell ersättning för attentat mot individer och kritisk infrastruktur.

Foto: T. Def

Text: Redaktionen