Kraftig ökning – prylar i hemmet börjar brinna

2023 12 30

Laddbara prylar i hemmet börjar brinna allt oftare.

I takt med att konsumenter införskaffar sig saker som kräver uppladdning har risken ökat för batteribränder.

På några år har bränderna i laddbara prylar ökat kraftigt, det rör sig nästan om en fördubbling.

Det kan bland annat vara viktigt att veta hur man laddar sakerna på rätt sätt.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Viktigt att tänka efter

För den som exempelvis har fått en elsparkcykel eller en hoverboard i julklapp är det extra viktigt att vara medveten om brandrisken.

– Riskerna ökar ju med alla de här elektriska prylarna som kommer in i hemmet. Det viktiga är väl egentligen att man tänker efter, säger Peter Helge vid räddningstjänsten, till SR.

– När man ska ladda någonting bör det vara på platser så man har den under uppsikt eller att det finns brandvarnare i närheten.

Flera olika prylar

När det kommer till risken för batteribränder pekas flera olika prylar ut.

Bland annat handlar det om mobiltelefoner, elcyklar, elsparkcyklar, elscootrar och flera andra saker.

Det är alltjämt vanligare med bränder i fasta installationer, såsom spisen, men konsekvenserna vad gäller spridningen blir ofta större när det kommer till bränder i laddbara prylar.

Pågår diskussioner

Brandskyddsföreningen meddelar att det pågår diskussioner på flera håll angående just batteribränder.

– Både inom räddningstjänsten, hos allmänheten och på företag som hanterar litiumjonbatterier finns det diskussioner och funderingar kring hur farliga dessa batterier egentligen är, om de brinner oftare än andra batterier och hur man bäst släcker bränderna, säger brandingenjören Anders From.

Allt fler produkter

I allt fler hushåll går nu att återfinna elektriska produkter.

– Andelen batteridrivna produkter har ökat explosionsartat. I dag har de flesta handhållna elverktyg litiumjonbatterier i stället för sladd, men batterierna finns också i en rad andra produkter i vårt sortiment, säger Jan Wallström vid Bauhaus.

– Förr eller senare blir det en brand och då vill vi vara förberedda.

Foto: S. Kunkel

Text: Redaktionen


2 februari 2026

UPPGIFTER: Ryssland desperat – går ihop med tidigare fienden

2026 02 02

Ryssland har stora utmaningar på den egna arbetsmarknaden.

Mängder av män i arbetsför ålder har skickats till fronten i Ukraina, där de ryska styrkorna har lidit stora förluster.

För att täcka upp förlusterna har soldater importerats från andra länder.

Men också arbetskraft har importerats från flera olika delar av världen.

– Nyligen har de ryska myndigheterna satsat på migranter från Indien. 2025 utfärdades över 56 000 arbetstillstånd till medborgare i Indien vilket är ett rekordantal, uppger oberoende The Moscow Times.

– Vice premiärminister Denis Manturov har meddelat att han är beredd att ta emot ett obegränsat antal migranter från Indien för att kompensera för den akuta bristen på arbetskraft.

Vänder sig till tidigare fienden

Nu kommer uppgifter om att Ryssland är på väg att sluta ett avtal med sina tidigare fienden, talibanregimen i Afghanistan.

– Ryssland förhandlar med Afghanistan för att locka arbetsmigranter från landet, säger Islamiska emiratets ambassadör i Ryssland, Gul Hassan, till den ryska statliga nyhetsbyrån Tass, rapporterar tidningen.

– Det finns skäl att förvänta sig positiva resultat. Afghanistan är redo att erbjuda ung, kvalificerad och professionell arbetskraft.

LÄS MER: Stora explosioner i Ryssland

Utökar flygtrafiken

Förra året tog Ryssland bort de styrande talibanerna i Afghanistan från sin lista över terroristorganisationer.

Som en del i det kommande avtalet kommer också flygtrafiken utökas mellan länderna.

– Vi talar om lanseringen av direktflyg med Kam Air mellan Kabul och Moskva, uppger tidningen.

Satsar på fler länder

Det ryska styret kommer också fortsättningsvis arbeta för att attrahera mer arbetskraft från andra länder.

– Regeringen satsar på att importera mer arbetskraft från Kina, Malaysia, Bangladesh och flera afrikanska länder, uppger tidningen.

– Fram till nyligen ansågs Afghanistan inte som en möjlig samarbetspartner i detta sammanhang.

LÄS MER: Trump rasar mot skämt – ”Patetisk förlorare”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen