YLE: Kraftig kritik riktas mot Ukraina

2023 03 01

Dagligen rapporteras det om stora ryska förluster.

Men enligt en finländsk officer, som tränat soldater i Ukraina sedan april, är rapporteringen ingenting annat än ”önsketänkande”.

Enligt officeren är Ukrainas förluster lika stora och Ryssland kommer sannolikt att vinna kriget. Han framhåller att de ukrainska styrkorna saknar relevant förmåga för att kunna trycka tillbaka ockupanterna.   

– Ukrainarna tror att de är skickliga soldater. Men du blir inte en bra soldat genom att ligga rädd i en skyttegrav i åtta månader. Det som krävs är utbildning, säger den finländske officeren till den finska statstelevisionen Yle.

–  Ledarskapet är mycket dåligt, taktiken och stridstekniken likaså. De har tagit sina mallar främst från videospel, fortsätter han.

Saknar avgörande förmåga

Officeren framhåller att den den ukrainska armén uppvisar en oförmåga att klara av snabba rörelser på slagfältet – något som ses som avgörande för att lyckas vinna kriget.

– De klarar inte av att snabbt öppna en bräsch i fronten.

Ryska misstag

I höstas lyckades Ukraina befria stora delar av områden i norra och östra Ukraina som Ryssland ockuperat i flera månader.

Det handlade bara om tur, hävdar officeren. 

Ryssland gjorde misstag – och retirerade, hävdar han. 

Då trycker Putin på kärnvapenknappen

Ukraina har deklarerat att man avser att befria hela sitt land, inklusive Krymhalvön som Ryssland annekterade 2014.

En omöjlig uppgift, enligt officeren.

– Ryssland förlorar inte det här kriget eftersom det är en kärnvapenmakt. Ifall Ukraina inleder en storoffensiv mot Krim är det sannolikt att Ryssland tar till strategiska kärnvapen, säger han till Yle.   

Ta lärdom av Finland

Avslutningsvis konstaterar officeren att Ukraina inte bara behöver fler vapen. Den mest effektiva insatsen för att hjälpa Ukraina är en bättre utbildning av soldaterna.

Den amerikanska utbildningsmodellen bedömer han som otillräcklig.  I stället borde Ukraina titta på hur Finlands armé är tränad, hävdar officeren. 

– Finlands armé har världens bästa utbildning i konsten att kriga mot Ryssland, säger han. Vi har tränat saken i hundra år, och dessutom krigat två gånger, säger han till Yle och tillägger: 

– Ingen annan har ett lika brett kunnande i skog och terräng som vi i Finland. Det är det som borde läras ut. 

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

JUST NU: Historisk upptäckt om extremvärmen

2025 07 14

Sedan länge har det varit välkänt att mer koldioxid i atmosfären påskyndar den globala uppvärmningen.

Därför har utvecklingen i exempelvis Östasien förbryllat många forskare. Flera länder – inklusive Kina – har infört kraftfulla åtgärder mot luftföroreningar, vilket har lett till renare luft.

Trots det har världen blivit 0,28 grader varmare det sedan 2010. En betydligt kraftigare ökning jämfört med föregående decennier. I genomsnitt har jorden blivit cirka 0,18 grader varmare varje decennium sedan 1970.

– En av de stora frågorna inom klimatforskningen under de senaste 10–15 åren är varför den globala uppvärmningen verkar accelerera, säger klimatforskaren Bjørn Samset till NRK.

Här är svaret

Nu har forskarna löst mysteriet.

En studie, som publicerats i tidskriften Nature, visar att den renare luften har en oväntad baksida.

Enligt ledande klimatforskare bidrar minskade luftföroreningar till att påskynda den globala uppvärmningen. Detta eftersom partiklar som tidigare dämpade solens strålar har försvunnit från luften.

– Partiklarna blockerar en del av solstrålningen. Man kan föreställa sig en dag med mycket luftföroreningar – då är hela himlen grå. Solstrålarna hindras från att nå marken. Det gör marken lite svalare. Det blir som ett stort solskydd, säger Bjørn Samset som är en av forskarna bakom studien.

”Pusslet börjar falla på plats”

I studien kan forskarna visa att temperaturökningen sammanföll med den kraftiga minskningen av luftföroreningar i Östasien, främst i Kina.

I slutet av 2000-talet började kinesiska myndigheter införa kraftfulla åtgärder för att minska luftföroreningarna i landet.

Efter 15 års ansträngningar är luftföroreningarna nere på en relativt normal nivå – något som borde bidra till att bromsa in den globala uppvärmningen framöver.

– Pusslet börjar falla på plats, så vi hoppas att det här betyder att jorden inte permanent har börjat värmas upp snabbare. Det är faktiskt lite positiva klimatnyheter, säger Bjørn Samset till NRK,

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen

FORSKARE FÖRBRYLLADE: Mystiska uppgifter om jorden

2025 07 14

De senaste åren har jorden roterat snabbare än vanligt, vilket resulterat i ovanligt korta dygn.

Det rör sig om ett tydligt trendbrott.

För omkring 1,4 miljarder år sedan var dygnen betydligt kortare, ett år bestod av ungefär 490 dygn. Sedan dess har planeten succesivt börjat snurra långsammare och dygnen har blivit längre.

Fram tills nu.

De senaste fem åren har rotationen accelererat, rapporterar tidningen Time and Date.

Sedan 1950-talet har forskare mätt dygnens längd med så kallade atomklockor. I fjol uppmättes det kortaste dygnet sedan mätningarna startade – 1,66 millisekunder kortare än det vanliga 86 400-sekunders dygnet.

– Ingen förväntade sig detta, säger Leonid Zotov, expert på jordrotation vid Moskvas statsuniversitet, till tidningen.

– Orsaken till accelerationen kan inte förklaras. 

Teorin: Något inuti jorden

Forskarna har inte kunnat fastställa vad som orsakar den plötsliga accelerationen.

Men det saknas inte hypoteser.

– De flesta forskare tror att det är något inuti jorden som påverkar. Havs- och atmosfärmodeller förklarar inte denna acceleration, säger Leonid Zotov.

Experten konstaterar att tidigare tecken tvärtemot har antytt att jordens rotation skulle bromsa in ytterligare.

– Framtiden får utvisa om det stämmer, säger han.

FAKTA: Jordens dygn

- Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.   

- Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

- Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.  

Källa: Rymdstyrelsen

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen