Kraftig kritik mot SD – Röstade ihop med Le Pen nej till att stödja Ukraina

2022 02 16

EU-parlamentet röstade med stor majoritet ja till ett stödpaket till Ukraina. Alla svenska partier röstade ja – utom SD.

Stödpaketets syfte att hjälpa Ukraina som nu utsätts för mycket allvarliga militära påtryckning från Rysslands diktator Putin som placerat 130 000 soldater vid Ukrainas gränser.

Får mycket hård kritik

– EU står bakom Ukraina i denna svåra stund som beror på Rysslands aggressiva agerande, säger EU-kommissionens ordförande Urusla von der Leyen.

Alla svenska partier röstade ja till stödet utom SD som nu får mycket hård kritik.

Pro-rysk agenda

– En liten men högljudd minoritet av EU-ledamöter har en pro-rysk agenda. Alla ledamöter från franska Marie Le Pens parti röstade emot stödpaketet, rapporterar Politico.

Le Pen har vid ett flertal tillfällen agerat Putinvänligt vilket lett till hård kritik.

Hjälpa på plats

Att SD tillhör de partier som inte stödjer Ukrainapaketet resulterar nu i hård kritik.

– Att enbart hjälpa på plats, brukar ju annars vara SD:s linje i migrationspolitiken. Men när EU ska ge ekonomiskt stöd för att stärka Ukrainas motståndskraft för att stå emot Ryssland - då säger SD nej, framför Annie Lööf (C).

SD blickar mot Kreml

Även S-regeringen riktar skarp kritik mot SD:s agerande.

– Sverigedemokraterna - Putins svenska vänner? frågar sig migrationsminister Anders Ygeman.

– Ryssland genomför en militär upptrappning vid Ukrainas gräns. Ett akut arbete har därför satts igång i EU för att stärka Ukrainas motståndskraft genom bland annat ekonomiskt stöd. Alla svenska parlamentariker i EU röstade ja förutom Sverigedemokraterna. Det är tyvärr inte första gången SD hellre blickar mot Kreml, anser Anders Ygeman (S).

Åkte till Moskva

Han radar upp en rad kritiska punkter mot SD.

– SD röstade nej i Europaparlamentet till EU:s associeringsavtal med Ukraina.

– SDs förstanamn i EU-parlamentet har likställt ryska desinformationskampanjer med Europaparlamentets kampanj för ökat valdeltagande och interrailkort till ungdomar

– SDs riksdagsledamot åkte till Moskva som gäst hos Vladimir Putins maktparti Förenade Ryssland tillsammans med högerextremister från hela Europa

– SD har på sitt riksdagskansli haft en anställd som genom åren haft fem olika identiteter och misstänkts för kontakter med rysk underrättelsetjänst

– SD raderade nyligen en kritiserad text på sin hemsida om Ryssland

Dessa punkter lyfter Anders Ygeman (S) nu fram.

Minst sagt problematiskt

Anders Ygeman anser att SD:s agerande är oroväckande.

– Sverigedemokraterna behöver göra upp med sin historia. Men deras pro-ryska agerande i nutid är minst sagt problematiskt.

SD för militärt stöd

SD:s EU-parlamentariker Charlie Weimers tillbakavisar kritiken och menar att det hela är en svår fråga och att SD är emot att ge EU-kommissionen rätt att låna och emot budgetstöd generellt.

– Samtidigt är vi för att ge stöd till Ukraina under det rådande geopolitiska läget. Vi har röstat och även yrkat för full användning av EU:s fond för militärt stöd till Ukraina vilket vi anser är det mest effektiva både rent faktiskt och symboliskt, framhåller Weimers (SD).

Usel ekonomi

SD har släppt en längre skrivelse där de motiverar sitt beslut.

– Ukraina har trots relativt goda förutsättningar en usel ekonomisk situation som till stor del beror på att landet är

misskött och korrupt, framgår det av texten.

Kommer bortse från militärt stöd

Charlie Weimers betonar att det är viktigt att värna skattepengarna.

– De andra partierna vågar inte stå för sina löften att värna skattemedel när det är tufft. Ja till militärt stöd till Ukraina. Nej till 12 mdr kr - skattepengar - i ospecificerat budgetstöd till ett land som tyvärr är ökänt för hög korruption. Vårt ställningstagande att inte rösta för budgetstöd till Ukraina kommer angripas i pressen. Våra kritiker kommer naturligtvis helt bortse från att vi vill ge militärt stöd, understryker han.

Skamligt anser Liberalerna

Liberalerna rasar dock mot SD.

– Att SD i detta läge röstar nej är ett historiskt svek mot Ukraina som kämpat och fått betala ett skyhögt pris för självständighet och demokrati. Det är också ett svek mot Sverige och allas rätt till fred, säkerhet och suveränitet. Demokratier måste hålla ihop. Vi kan inte vända Ukraina ryggen. Sverigedemokraternas nej till Ukraina idag är som en smäll på käften och visar att partiet sällar sig till de europeiska Putin-kramarna. Det är skamligt, meddelar L:s EU-parlamentariker Karin Karlsbro.

Foto: Nato resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M) i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryskt blodbad – värre än någonsin

2025 12 30

De ryska förlusterna i Ukraina är högre än någonsin.

Det visar en färsk sammanställning från BBC News Russian, som baseras på underrättelseuppgifter från det oberoende mediebolaget Mediazona och en grupp volontärer.

– Under de senaste tio månaderna har de ryska förlusterna i kriget med Ukraina ökat snabbare än någonsin sedan den fullskaliga invasionen inleddes 2022, rapporterar kanalen.

”Mellan 243 000 och 352 000”

Totalt har BBC kunnat bekräfta 160 000 ryska dödsfall, men mörkertalet tros vara stort. Enligt analysen beräknas de 160 000 stupade soldaterna representera omkring 45–65 procent av den totala dödssiffran.

– Det innebär att antalet ryska dödsfall uppgår till mellan 243 000 och 352 000, uppger BBC.

Ökar inför fredssamtal

Kartläggningen av de ryska dödsfallen under 2025 visar en tydlig trend: antalet stupade ryska soldater ökar kraftigt i samband med viktiga diplomatiska händelser. När USA presenterade ett fredsförslag med 28 punkter, publicerades i genomsnitt 322 dödsannonser per dag i Ryssland – dubbelt så många som genomsnittet under 2024.

Samma mönster kunde noteras inför Vladimir Putins och Donalds Trumps toppmöte i Alaska i augusti. De ryska förlusterna ökade markant under perioden.

Uppgångarna förklaras av att den ryska ledningen är beredd att offra tusentals människoliv för att kunna visa upp territoriella framsteg inför viktiga toppmöten.

– Kreml ser territoriella vinster som ett sätt att påverka förhandlingarna med USA till sin fördel, fastslår BBC.

LÄS MER: ”Zelenskyj behöver gömma sig resten av livet”

”Köttkvarnen”

De enorma förlustsiffrorna kan förklaras av den ryska militärens brutala taktik. Janek Kesselmann, befälhavare vid den estniska underrättelsetjänsten, kallar taktiken för ”köttkvarnen”.

Underrättelsechefen berättar att ryssarna skickar in våg efter våg av soldater, utan att bry sig om antalet förluster.

– Ryssland slösar cyniskt bort sin personal, har Kesselman sagt till Estlands public servicebolag ERR.

LÄS OCKSÅ: Sveriges mest ägda aktie når drömnivå

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen