16 februari 2026

Kraftig kritik mot Norge – anklagas för att hjälpa Putin

2023 05 05

Hundratals ryssar har fått tillstånd att segla fritt längs den norska kusten.

Nu riktas stark kritik mot landets myndigheter.

Både från norska Lotsförbundet och norska forskare.

Kritikerna hävdar att norska staten tillåter ryssarna att utnyttja situationen.

– Det gör oss sårbara. Jag fruktar att ryssarna kan kartlägga vad de vill längs vår kust utan att vi kan förhindrar det, säger Dagfinn Olsen, ledamot av Stortinget i Norge, till NRK.

Olsen har en bakgrund som lotsare.

Lotsarnas uppgift är att hjälpa fartyg att navigera från och till hamnar.

Dagfinn Olsen berättar att flera inom arbetsgruppen vittnar om att ryska seglare har direkt kontakt med ryska myndigheter.

– Ryska sjömän berättar att de fått besked från ryska myndigheter att ge sig till känna när de befinner sig vid den norska kusten.

”Vi har en väldigt liten kontroll”

Även forskaren Ståle Ulriksen vid Sjökrigsskolan i Norge reagerar kraftigt.

Han anser att det är mycket bekymmersamt att den norska staten inte agerar.

Forskaren är säker på att Ryssland utnyttjar upplägget.

– Det gör oss öppna och sårbara. Vi har en väldigt liten kontroll över vem som rör sig upp och ner längs kusten, och vad de faktiskt sysslar med, säger han till NRK.

Uppmanar ryska sjökaptener

NRK har tidigare rapporterat om att ryska myndigheter uppmanat ryska sjökaptener att bekanta sig med den norska kusten.

För åtta år sedan hade 100 ryssar tillstånd att färdas längs kusten.

I dag har den siffran mer än fördubblats till 250. 

Kräver ett stopp

Dagfinn Olsen kräver att den norska staten agerar mot de ryska fartygen.

– Detta måste stoppas, skriver han på Facebook.

Ledamoten föreslår en utökad kontroll av de ryska båtarna. Han vill att en norsk tjänsteman alltid ska finnas ombord på fartygen.

– Ingen ryss navigatör ska får röra sig som de vill längs den norska kusten, framhåller Dagfinn Olsen. 

Kartlägger infrastruktur

Det har tidigare rapporterats om att den ryska militären kartlägger vindkraftsparker till havs, gasledningar och kraft- och internetkablar i vattnen runt Danmark, Norge, Finland och Sverige.

Ett stort antal militära och civila fartyg är delaktiga i kartläggningen, uppger SVT, DK, NRK och Yle i en stor granskning.

– Självklart är det ett allvarligt hot eftersom det innebär att man har en vilja att förbereda något. Säkerhetspolisen och Militära underrättelsetjänsten har under ett antal år pekat på Rysslands aggressiva beteende i Östersjön. Det måste man ta på största allvar, sa Björn Palmertz, tf chef vid Centrum för cybersäkerhet, RISE, till SVT Nyheter efter avslöjandet.

Foto: President of Russia Office resp D. Posteby-Mach

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


24 juli 2026

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt. 

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik 

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen