9 januari 2026

Kraftig kritik mot Norge – anklagas för att hjälpa Putin

2023 05 05

Hundratals ryssar har fått tillstånd att segla fritt längs den norska kusten.

Nu riktas stark kritik mot landets myndigheter.

Både från norska Lotsförbundet och norska forskare.

Kritikerna hävdar att norska staten tillåter ryssarna att utnyttja situationen.

– Det gör oss sårbara. Jag fruktar att ryssarna kan kartlägga vad de vill längs vår kust utan att vi kan förhindrar det, säger Dagfinn Olsen, ledamot av Stortinget i Norge, till NRK.

Olsen har en bakgrund som lotsare.

Lotsarnas uppgift är att hjälpa fartyg att navigera från och till hamnar.

Dagfinn Olsen berättar att flera inom arbetsgruppen vittnar om att ryska seglare har direkt kontakt med ryska myndigheter.

– Ryska sjömän berättar att de fått besked från ryska myndigheter att ge sig till känna när de befinner sig vid den norska kusten.

”Vi har en väldigt liten kontroll”

Även forskaren Ståle Ulriksen vid Sjökrigsskolan i Norge reagerar kraftigt.

Han anser att det är mycket bekymmersamt att den norska staten inte agerar.

Forskaren är säker på att Ryssland utnyttjar upplägget.

– Det gör oss öppna och sårbara. Vi har en väldigt liten kontroll över vem som rör sig upp och ner längs kusten, och vad de faktiskt sysslar med, säger han till NRK.

Uppmanar ryska sjökaptener

NRK har tidigare rapporterat om att ryska myndigheter uppmanat ryska sjökaptener att bekanta sig med den norska kusten.

För åtta år sedan hade 100 ryssar tillstånd att färdas längs kusten.

I dag har den siffran mer än fördubblats till 250. 

Kräver ett stopp

Dagfinn Olsen kräver att den norska staten agerar mot de ryska fartygen.

– Detta måste stoppas, skriver han på Facebook.

Ledamoten föreslår en utökad kontroll av de ryska båtarna. Han vill att en norsk tjänsteman alltid ska finnas ombord på fartygen.

– Ingen ryss navigatör ska får röra sig som de vill längs den norska kusten, framhåller Dagfinn Olsen. 

Kartlägger infrastruktur

Det har tidigare rapporterats om att den ryska militären kartlägger vindkraftsparker till havs, gasledningar och kraft- och internetkablar i vattnen runt Danmark, Norge, Finland och Sverige.

Ett stort antal militära och civila fartyg är delaktiga i kartläggningen, uppger SVT, DK, NRK och Yle i en stor granskning.

– Självklart är det ett allvarligt hot eftersom det innebär att man har en vilja att förbereda något. Säkerhetspolisen och Militära underrättelsetjänsten har under ett antal år pekat på Rysslands aggressiva beteende i Östersjön. Det måste man ta på största allvar, sa Björn Palmertz, tf chef vid Centrum för cybersäkerhet, RISE, till SVT Nyheter efter avslöjandet.

Foto: President of Russia Office resp D. Posteby-Mach

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen