Kraftig kritik mot artikel om Ebba Busch (KD) – Pekas ut som personhat

2022 07 02

– Det får räcka med personfixerat hat nu.

Det anser KD-profilen Johan Ingerö som reagerar kraftigt mot en artikel i Svenska Dagbladet i dag.

Personfixerat hat

Artikeln som har rubriken ”Ebba Buschs Instagram ger ett oroande intryck” är under all kritik anser Johan Ingerö.

– Alltså, vilket bedrövligt skräp! Det får räcka med personfixerat hat nu, framhåller Johan Ingerö som är politisk sakkunnig och policyansvarig hos KD.

Artikeln är publicerad på SvD:s kultursida och handlar om Ebba Busch och hennes Instagramkonto.

Pekas ut som sexist-fantasier

Bland annat tar artikeln upp Ebba Busch utseende på hennes Instagrambilder.

– Ebba Busch ser nästan alltid stajlad ut i sitt Instagram-flöde. Fotona ser ut att vara tillverkade i studio med sminkörer, frisörer och professionella fotografer, framhåller SvD-artikeln.

Johan Ingerö (KD) reagerar starkt.

– Eh. Nästan alla bilder har tagits med någons mobilkamera. Studiofoton finns på alla partiledare. Men ingen sådan har åkt till en studio för att ta bilder till Insta, betonar han.

Ingerö påtalar att tidningen inte har kontaktat Ebba Busch eller partiet för att ta reda på hur det ligger till.

– SvD publicerar alltså vad som bara kan beskrivas som en gubbsjuk sexists fria fantasier, anser Johan Ingerö.

Sekulära kristna

SvD får även kritik för sina skrivningar om Kristdemokraterna och religiösa jämförelser.

– Hennes parti, Kristdemokraterna, en gång förankrat i pingströrelsen, riktar sig numera till ”sekulära kristna”, framhåller SvD-artikeln.

– Gör vi? Säger vem? Jag, som vill tro att jag har hyfsad insyn, säger att vi riktar oss till de som delar våra värderingar. Sen får de be till Marshmallow Man om de vill, understryker Johan Ingerö.

Klappar hennes rygg

SvD tar även upp Ebba Bushs relation med Ulf Kristersson kopplat till hennes Instagramkonto.

– Och med moderatledaren Ulf Kristersson, där det inte sällan förekommer en betonad kroppskontakt: som på filmklippet från riksdagen när han drar ut hennes stol och sedan klappar henne broderligt på ryggen.

– Detta ska visa att de trivs med varandra och står varandra politiskt nära, analyserar SvD.

Bara Ebba-hat

Johan Ingerö reagerar starkt på texten.

– En helt vanlig gest vänner emellan blir en ”initierad poäng” från någon gubbe som varken är initierad eller har en poäng. Och som är för lat för att ställa frågor inför sin egen artikel.

– Artikeln är formligen dränkt i sliskiga antydningar om tro, ”influencers” och annat skräp.

–Här finns noll journalistisk ambition. Inte en sakfråga. Bara Ebba-hat, framhåller Johan Ingerö (KD).

Del 1 i ny kulturserie

SvD-artikeln har flera kritiska formuleringar om KD-ledaren.

– Busch tycks inte kunna acceptera att en politiker inte är och inte ska vara detsamma som en influerare: det är till syvende och sist två separata roller eller yrken.

Johan Ingerö understryker att han egentligen inte vill framhäva SvD-artikeln genom att länka till den.

– Men jag känner mig nödd att ändå göra det, som pedagogiskt exempel på hur inga gränser gäller när det handlar om just Ebba, poängterar han på sin Facebooksida.

Artikelserie

Svenska Dagbladet skriver att KD-texten är den första artikeln i SvD Kulturs nya artikelserie om hur partiledarna lanserar sig på Instagram.

SvD Kultur uppger att man har närstuderat partiledarnas konton.

Foto: Ebba Busch Instagram

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen