Kraftig inkomstökning för pensionärer – men bara för en grupp

2024 03 23

Nyblivna pensionärer som är 65 år får i genomsnitt 79 procent av slutlönen i pension.

Det visar den nya rapporten Nyblivna pensionärers kompensationsgrader som Pensionsmyndigheten tagit fram på uppdrag av regeringen.

– Pensionsnivån i förhållande till slutlönen är i genomsnitt 79 procent för en person som är född 1957 och får allmän pension och tjänstepension, säger Kristin Kirs, analytiker på Pensionsmyndighetens analysavdelning och författare till rapporten

Det skiljer sig dock procentuellt mellan olika inkomsttagare.

Höginkomsttagare får 64 procent av slutlönen i pension.

För låginkomsttagare gäller det motsatta.

I genomsnitt får gruppen 127 procent av slutlönen i pension, vilket bland annat beror på garantipensionen som höjer pensionen kraftigt för inkomstgruppen.

– Höginkomsttagare får en lägre kompensationsgrad, i genomsnitt 64 procent, som pensionär. Låginkomsttagare får däremot i genomsnitt en inkomstökning vid pensionering, säger Kristin Kirs.

Sänkt kompensationsgrad för allmänna pensionen

Pensionsmyndighetens undersökning visar att kompensationsgraden för allmän pension har sjunkit med 6 procentenheter sedan 2008, om man bortser från effekter av inflationen.

Nedgången beror på en ökad medellivslängd och oförändrad pensionsålder, uppger myndigheten.

– Den sjunkande kompensationsgraden kan i hög grad förklaras av en ökad medellivslängd, vilket självklart är något positivt, men det får en negativ effekt på pensionerna eftersom pensionskapitalet då ska fördelas på fler år som pensionär. Den beslutade pensionsåldershöjningen förväntas motverka den fallande kompensationsgraden, kommenterar Kristin Kirs.

Hon pekar på att en av slutsatserna i rapporten är att spridningen i kompensationsgrad är mycket stor.

– Det blir en stor spridning eftersom kompensationsgraden beräknas på slutlönen, medan pensionen beräknas på hela livsinkomsten och påverkas av pensionsåldern.

Fakta: Nyblivna pensionärers kompensationsgrader

- Rapporten är ett svar på ett regeringsuppdrag och innehåller faktiska beräkningar utifrån uppgifter om utbetalda pensioner samt teoretiska beräkningar för det så kallade standardtypfallet.

- I rapporten redovisas bland annat kompensationsgrader för personer som fyllde 65 år och som tog ut hel inkomst- och premiepension år 2022.

- Den faktiska kompensationsgraden, inklusive tjänstepensionen, uppgick för medianpersonen inom tre olika inkomstgrupper till 64, 73 respektive 127 procent 2022.

Källa: Pensionsmyndigheten

Foto: R. Patel resp M. Konrath

Text: Redaktionen

Vill införa förbud för kattägare – 50 000 underskrifter

2024 12 14

Kattägare ska förbjudas att hålla sina katter okopplade utanför den egna tomten.

Det anser 50 000 invånare i Sverige grannland Finland.

Ett medborgarinitiativ vill förbjuda utekatter och har samlat ihop 50 000 underskrifer.

Nu går förslaget vidare till riksdagen, rapporterar Hufvudstadsbladet.

”Enorma skador”

Initiativtagarna anser att det är problematiskt att katter vistas utomhus.

– Frigående katter dödar miljontals vilda djur i Finland varje år och orsakar enorma ekonomiska skador. En oklar tolkning av lagen skapar osämja bland medborgarna, står det i medborgarinitiativet.

Kritikerna pekar också på att utekatter utsätts för faror när de befinner sig utanför tomtgränsen – till exempel trafik, gifter, rovdjur och sjukdomar.

– Utbildning om ansvarsfullt kattägande fungerar, men det går för långsamt, skriver initiativtagarna.

Förslaget: Då ska kattägare straffas

Sammanfattnings anser initiativtagarna att problematiken med utekatter är så pass stor att lagen bör ändras.

Enligt förslaget ska två handlingar förbjudas och betraktas som straffbara, uppger Yle:

- Att hålla katter okopplade utanför ägarens egen gård/tomt

- Att hålla katter okopplade i tätbebyggt område (inklusive på ägarens tomt/gård)

Initiativtagarna anser att dagens regelverk är för tunt.

– I nuläget är enda sättet att hindra oansvarigt kattägande att göra en djurskyddsanmälan.

Vidare framhålls det att andra djur skulle få bättre skydd om utekatter förbjuds.

– Viltvårdare lägger enorma mängder arbetstid på att lösa problem som orsakas av anmälningar och frigående katter. Med denna lagändring blir det möjligt att inte bara frigöra denna arbetstid för att ta hand om andra djurskyddsåtgärder, utan också skydda de katter som nu går fritt.

Flera fördelar med utekatter

I Sverige är det vanligt att tillåta katter ute.

Det finns flera fördelar med utekatter.

Här är de viktigaste, enligt kattsajten purina.se:

Katten får gott om träning
Det hjälper kattens mentala hälsa
Katten kan leva ut sina naturliga beteenden
Naturen är en stor kattlåda
Katten får obegränsat med underhållning

Foto: J. O'Gara resp O. Fickel

Text: Redaktionen

SMHI ger besked – stor väderförändring i Sverige

2024 12 14

Ett väderfenomen blir allt ovanligare Sverige.

Under perioden 1991-2020 har framför allt mellersta och södra Sverige fått mindre snö och färre vita jular i jämförelse med perioden innan, 1961-1990.

Det uppger SMHI i en ny sammanställning.

– Under den senaste 30-årsperioden ser vi att antalet vita jular i södra Sverige har minskat. I Götaland har vi gått från 45 procent vita jular under åren 1961-1990, till 30 % under den senaste normalperioden. Samma trend visar sig även i Svealand där antalet vita jular minskat från 75 procent till 59 procent, säger Magnus Joelsson, meteorolog och klimatolog på SMHI.

Myndighetens undersökning visar också att snödjupet minskar i Sverige, med undantag för Lapplandsfjället.

– Kartan över maximalt snödjup visar en tydlig förändring jämfört med den tidigare normalperioden 1961-1990. Vi ser att snödjupet minskat över i stort sett hela landet, förutom i Lapplandsfjällen där snömängden i stället ökat, berättar Magnus Joelsson.

Norra Norrland undantaget

Längst upp i landet är läget dock oförändrat.

Från 1991 till 2020 visade 98 procent av mätstationerna i norra Norrland en vit jul, uppger SMHI.

I södra Norrland var motsvarande siffra 90 procent, en säkerställd nedgång.

– Den största förändringen när det gäller minskat antal vita jular ser vi i Svealand och i södra Norrland, särskilt i södra Värmland och Dalsland, säger Magnus Joelsson.

Så går SMHI:s mätningar till

- SMHI följer klimatets utveckling i Sverige. Myndighetens mätstationer samlar in data under lång tid, och med hjälp av moderna metoder är det också möjligt att rekonstruera väder och klimat där det inte finns så många mätstationer.

- Klimatets utveckling kan sedan visualiseras i form av klimatindikatorer och normalkartor.

- Nu finns nya kartor som visar normalvärden för perioderna 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010 och 1991–2020, samt förändringen mellan 1991–2020 och 1961–1990.

- Kartorna visar dels maximalt snödjup, dels antalet vita jular. Trenden är tydlig och pekar på ett förändrat klimat, med mindre snödjup i hela landet, förutom i Lapplandsfjällen.

Källa: SMHI

Text: Redaktionen