Kraftig inkomstökning för pensionärer – men bara för en grupp

2024 03 23

Det visar den nya rapporten Nyblivna pensionärers kompensationsgrader som Pensionsmyndigheten tagit fram på uppdrag av regeringen.

– Pensionsnivån i förhållande till slutlönen är i genomsnitt 79 procent för en person som är född 1957 och får allmän pension och tjänstepension, säger Kristin Kirs, analytiker på Pensionsmyndighetens analysavdelning och författare till rapporten

Det skiljer sig dock procentuellt mellan olika inkomsttagare.

Höginkomsttagare får 64 procent av slutlönen i pension.

För låginkomsttagare gäller det motsatta.

I genomsnitt får gruppen 127 procent av slutlönen i pension, vilket bland annat beror på garantipensionen som höjer pensionen kraftigt för inkomstgruppen.

– Höginkomsttagare får en lägre kompensationsgrad, i genomsnitt 64 procent, som pensionär. Låginkomsttagare får däremot i genomsnitt en inkomstökning vid pensionering, säger Kristin Kirs.

Sänkt kompensationsgrad för allmänna pensionen

Pensionsmyndighetens undersökning visar att kompensationsgraden för allmän pension har sjunkit med 6 procentenheter sedan 2008, om man bortser från effekter av inflationen.

Nedgången beror på en ökad medellivslängd och oförändrad pensionsålder, uppger myndigheten.

– Den sjunkande kompensationsgraden kan i hög grad förklaras av en ökad medellivslängd, vilket självklart är något positivt, men det får en negativ effekt på pensionerna eftersom pensionskapitalet då ska fördelas på fler år som pensionär. Den beslutade pensionsåldershöjningen förväntas motverka den fallande kompensationsgraden, kommenterar Kristin Kirs.

Hon pekar på att en av slutsatserna i rapporten är att spridningen i kompensationsgrad är mycket stor.

– Det blir en stor spridning eftersom kompensationsgraden beräknas på slutlönen, medan pensionen beräknas på hela livsinkomsten och påverkas av pensionsåldern.

Fakta: Nyblivna pensionärers kompensationsgrader

- Rapporten är ett svar på ett regeringsuppdrag och innehåller faktiska beräkningar utifrån uppgifter om utbetalda pensioner samt teoretiska beräkningar för det så kallade standardtypfallet.

- I rapporten redovisas bland annat kompensationsgrader för personer som fyllde 65 år och som tog ut hel inkomst- och premiepension år 2022.

- Den faktiska kompensationsgraden, inklusive tjänstepensionen, uppgick för medianpersonen inom tre olika inkomstgrupper till 64, 73 respektive 127 procent 2022.

Källa: Pensionsmyndigheten

Foto: R. Patel resp M. Konrath

Text: Redaktionen

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år. 

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba. 

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension. 

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år. 

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo 

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen