Kraftig inkomstökning för pensionärer – men bara för en grupp

2024 03 23

Nyblivna pensionärer som är 65 år får i genomsnitt 79 procent av slutlönen i pension.

Det visar den nya rapporten Nyblivna pensionärers kompensationsgrader som Pensionsmyndigheten tagit fram på uppdrag av regeringen.

– Pensionsnivån i förhållande till slutlönen är i genomsnitt 79 procent för en person som är född 1957 och får allmän pension och tjänstepension, säger Kristin Kirs, analytiker på Pensionsmyndighetens analysavdelning och författare till rapporten

Det skiljer sig dock procentuellt mellan olika inkomsttagare.

Höginkomsttagare får 64 procent av slutlönen i pension.

För låginkomsttagare gäller det motsatta.

I genomsnitt får gruppen 127 procent av slutlönen i pension, vilket bland annat beror på garantipensionen som höjer pensionen kraftigt för inkomstgruppen.

– Höginkomsttagare får en lägre kompensationsgrad, i genomsnitt 64 procent, som pensionär. Låginkomsttagare får däremot i genomsnitt en inkomstökning vid pensionering, säger Kristin Kirs.

Sänkt kompensationsgrad för allmänna pensionen

Pensionsmyndighetens undersökning visar att kompensationsgraden för allmän pension har sjunkit med 6 procentenheter sedan 2008, om man bortser från effekter av inflationen.

Nedgången beror på en ökad medellivslängd och oförändrad pensionsålder, uppger myndigheten.

– Den sjunkande kompensationsgraden kan i hög grad förklaras av en ökad medellivslängd, vilket självklart är något positivt, men det får en negativ effekt på pensionerna eftersom pensionskapitalet då ska fördelas på fler år som pensionär. Den beslutade pensionsåldershöjningen förväntas motverka den fallande kompensationsgraden, kommenterar Kristin Kirs.

Hon pekar på att en av slutsatserna i rapporten är att spridningen i kompensationsgrad är mycket stor.

– Det blir en stor spridning eftersom kompensationsgraden beräknas på slutlönen, medan pensionen beräknas på hela livsinkomsten och påverkas av pensionsåldern.

Fakta: Nyblivna pensionärers kompensationsgrader

- Rapporten är ett svar på ett regeringsuppdrag och innehåller faktiska beräkningar utifrån uppgifter om utbetalda pensioner samt teoretiska beräkningar för det så kallade standardtypfallet.

- I rapporten redovisas bland annat kompensationsgrader för personer som fyllde 65 år och som tog ut hel inkomst- och premiepension år 2022.

- Den faktiska kompensationsgraden, inklusive tjänstepensionen, uppgick för medianpersonen inom tre olika inkomstgrupper till 64, 73 respektive 127 procent 2022.

Källa: Pensionsmyndigheten

Foto: R. Patel resp M. Konrath

Text: Redaktionen

JUST NU: Ny regel vid besiktningen – vanligt krav slopas

2025 12 02

Sedan 2018 utrustas alla nya bilar med SOS-tjänsten eCall, som kopplar upp sig automatiskt vid olyckor.

I dag beräknas över 1,5 miljoner personbilar i Sverige vara utrustade med eCall.

Vid besiktning av fordonen kontrolleras funktionen. En varningslampa som indikerar för fel i eCall-systemet kan komma att tändas och enligt nuvarande regler ska fordon då underkännas och beläggas med körförbud.

Men nu slopas kravet, som en konsekvens av att telekombranschen avvecklar 2G- och 3G-näten.

Transportstyrelsen uppmanar samtliga besiktningsföretag att avstå från att kontrollera eCall vid besiktning. Detta eftersom flera fordon skulle underkännas i samband med att eCall inte längre kan kopplas upp mot de gamla näten.

– Den här lampan kan alltså komma att indikera ett fel som beror på att uppkopplingen mot nät saknas – inte att något i själva fordonet är trasigt. Det behövs ytterligare information från diagnossystemet för att förstå av vilken anledning varningslampan tänds och den informationen är svår att få fram, säger Mikael Kyller, sektionschef på Transportstyrelsen.

Nya regler 1 januari

Den nya regeln väntas formellt träda i kraft i början av januari. Men besiktningsföretagen uppmanas redan nu att avstå från att kontrollera eCall.

– Vi har ingen reell rätt att kräva att besiktningsföretagen gör så här men de är också måna om att hantera den här situationen på ett bra sätt gentemot sina kunder. Fordonsägare skulle annars kunna drabbas av brister som både är svåra att kontrollera och reparera och regelförändringen är på gång, säger Mikael Kyller.

LÄS MER: Kraftigt ras på bilmarknaden

FAKTA: eCall i svenska bilar

- Bara sedan kravet på eCall infördes 2018 har det registrerats cirka 1,6 miljoner personbilar.

- Utöver dessa kan även äldre bilar drabbas av fel på komfortfunktioner eller eCall.

- Även om systemet inte var obligatoriskt innan 2018 kan det anses utgöra en brist hos fordonet om funktionen uteblir, exempelvis om man köpt en begagnad bil som säljaren lovat ska ha eCall.

Källa: Riksförbundet M Sverige

LÄS OCKSÅ: MOTOR: Mångmiljonär död i ”bisarr” olycka – enorm samling skänks bort

Foto: Obi

Text: Redaktionen

Prislappen på hemelektronik chockhöjs

2025 12 02

Elektronikskatten kommer höjas till rekordnivå under 2026.

Från 1 januari nästa år blir det dyrare att köpa tv, diskmaskin, spelkonsol eller annan hemelektronik på grund av en höjd elektronikskatt.

Detta innebär att konsumenter i värsta fall kan komma att få betala upp till nästan 700 kronor mer.

Ny rekordnivå

Elektronikskatten, formellt kallad skatt för kemikalier i viss elektronik, har sedan 2017 höjts nästan varje år och har totalt ökat med 73 procent.

Den 1 januari 2026 höjs skatten med ytterligare 0,7 procent, vilket innebär att den går upp till 12,42 kronor per kilo för vitvaror och 180,71 kronor per kilo för övrig hemelektronik.

Samtidigt höjs maxbeloppet per vara från 548,21 kronor till 552,27 kronor.

För större produkter, som tv-apparater och tvättmaskiner, kan detta innebära att priset inklusive moms stiger rejält.

– Från årsskiftet får svenska konsumenter betala upp till 690 kronor mer på grund av elektronikskatten när de köper exempelvis en tv, spelkonsol, tvättmaskin eller monitor, uppger branschorganisationen ElektronikBranschen.

LÄS MER: Kraftigt ras på bilmarknaden

”Skatten måste tas bort”

Branschorganisationen ElektronikBranschen har länge kritiserat skatten, bland annat i rapporten ”Den ohållbara elektronikskatten”, som lyfter fram negativa konsekvenser för både miljö och svensk konkurrenskraft.

– Hushåll och företag är pressade och ändå lägger staten en extra skatt på vardagens teknik. Elektronikskatten snedvrider konkurrensen, är administrativt betungande och saknar positiva miljöeffekter. Den måste tas bort – inte höjas, säger Pernilla Enebrink, vd för ElektronikBranschen.

Enligt Enebrink innebär varje förändring av skatten även stora kostnader för företagen, som måste uppdatera sina system och administration, resurser som enligt henne kunde användas till verkligt miljöarbete.

– Varje gång elektronikskatten ändras innebär det stora kostnader för företagen som behöver ändra i sina system. Det är resurser som skulle kunna användas till riktigt miljöarbete, säger Pernilla Enebrink.

Så påverkas konsumenter

Skatten omfattar både vitvaror som kyl, frys och diskmaskin samt hemelektronik som tv-apparater, datorskärmar och spelkonsoler.

Formellt betalas skatten av tillverkare, importörer eller grossister, men i praktiken går kostnaden vidare till konsumenterna.

Syftet med skatten är att minska farliga ämnen i elektronikprodukter, främst flamskyddsmedel, men branschen menar att den höjda kostnaden har begränsad miljönytta och slår hårt mot både svenska jobb och investeringar.

LÄS MER: Dryckesbolag på väg att kastas ut från börsen

Foto: Mohammadreza-alidoost

Text: Redaktionen