Kraftig inkomstökning för pensionärer – men bara för en grupp

2024 03 23

Nyblivna pensionärer som är 65 år får i genomsnitt 79 procent av slutlönen i pension.

Det visar den nya rapporten Nyblivna pensionärers kompensationsgrader som Pensionsmyndigheten tagit fram på uppdrag av regeringen.

– Pensionsnivån i förhållande till slutlönen är i genomsnitt 79 procent för en person som är född 1957 och får allmän pension och tjänstepension, säger Kristin Kirs, analytiker på Pensionsmyndighetens analysavdelning och författare till rapporten

Det skiljer sig dock procentuellt mellan olika inkomsttagare.

Höginkomsttagare får 64 procent av slutlönen i pension.

För låginkomsttagare gäller det motsatta.

I genomsnitt får gruppen 127 procent av slutlönen i pension, vilket bland annat beror på garantipensionen som höjer pensionen kraftigt för inkomstgruppen.

– Höginkomsttagare får en lägre kompensationsgrad, i genomsnitt 64 procent, som pensionär. Låginkomsttagare får däremot i genomsnitt en inkomstökning vid pensionering, säger Kristin Kirs.

Sänkt kompensationsgrad för allmänna pensionen

Pensionsmyndighetens undersökning visar att kompensationsgraden för allmän pension har sjunkit med 6 procentenheter sedan 2008, om man bortser från effekter av inflationen.

Nedgången beror på en ökad medellivslängd och oförändrad pensionsålder, uppger myndigheten.

– Den sjunkande kompensationsgraden kan i hög grad förklaras av en ökad medellivslängd, vilket självklart är något positivt, men det får en negativ effekt på pensionerna eftersom pensionskapitalet då ska fördelas på fler år som pensionär. Den beslutade pensionsåldershöjningen förväntas motverka den fallande kompensationsgraden, kommenterar Kristin Kirs.

Hon pekar på att en av slutsatserna i rapporten är att spridningen i kompensationsgrad är mycket stor.

– Det blir en stor spridning eftersom kompensationsgraden beräknas på slutlönen, medan pensionen beräknas på hela livsinkomsten och påverkas av pensionsåldern.

Fakta: Nyblivna pensionärers kompensationsgrader

- Rapporten är ett svar på ett regeringsuppdrag och innehåller faktiska beräkningar utifrån uppgifter om utbetalda pensioner samt teoretiska beräkningar för det så kallade standardtypfallet.

- I rapporten redovisas bland annat kompensationsgrader för personer som fyllde 65 år och som tog ut hel inkomst- och premiepension år 2022.

- Den faktiska kompensationsgraden, inklusive tjänstepensionen, uppgick för medianpersonen inom tre olika inkomstgrupper till 64, 73 respektive 127 procent 2022.

Källa: Pensionsmyndigheten

Foto: R. Patel resp M. Konrath

Text: Redaktionen

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 23

Kriget i Mellanöstern kan riskera att slå ut internet i Sverige.

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen

”Blackouts” i Ryssland – har nått St. Petersburg

2026 03 22

Kreml intensifierar restriktionerna mot ryska medborgare.

Under den senaste tiden har många rapporter kommit om Kremls restriktioner gällande Rysslands populäraste meddelandeapp – Telegram.

Samtidigt kommer uppgifter om internet-blackouts i landet.

Nu framgår att de omfattande internetproblemen har nått Rysslands näst största stad, St. Petersburg, rapporterar Kyiv Independent.

Har nått St. Petersburg

Mobila internetavbrott ökade kraftigt i staden på söndagen.

Detta enligt spårningstjänster på nätet och rapporter från lokala invånare.

Rapporterna kommer i samband med att Kreml infört ett nytt ”vitlistesystem” som endast tillåter åtkomst till regeringsvänliga sociala medier, nyhetskanaler och officiella statliga webbplatser.

“Betydande ökning”

Webbplatsen Downdetector, som spårar avbrott i internettjänster världen över, har registrerat en “betydande ökning” av rapporterade störningar i St. Petersburg.

Ryssland har angett ukrainska drönarattacker som den officiella orsaken till de pågående internetavstängningarna.

Kremls kampanj för censur på nätet har intensifierats de senaste veckorna, med avbrott rapporterade i regioner över hela landet.

Läs mer: Putin erbjuder Trump en uppgörelse

Även Telegram

Kremls fortsatta ansträngningar gällande censur syns även i restriktionerna för landets populäraste app för kommunikation, Telegram.

– Ryssland begränsar åtkomsten till Telegram för att tvinga sina medborgare att använda en statskontrollerad app som är utformad för övervakning och politisk censur, säger Telegrams medgrundare Pavel Durov enligt NBC News.

“På grund av oss”

Dmitrii Zair-Bek från Pervy Otdel, ett människorättsprojekt som hjälper personer som står inför politiskt motiverade åtal i Ryssland, kommenterar.

– De vill blockera Telegram på grund av organisationer som oss — oberoende informationskällor som inte kontrolleras av Kreml.

Läs mer: Ryska fronten krackelerar – Ukraina slår till

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen