Kraftig inkomstökning för pensionärer – men bara för en grupp

2024 03 23

Nyblivna pensionärer som är 65 år får i genomsnitt 79 procent av slutlönen i pension.

Det visar den nya rapporten Nyblivna pensionärers kompensationsgrader som Pensionsmyndigheten tagit fram på uppdrag av regeringen.

– Pensionsnivån i förhållande till slutlönen är i genomsnitt 79 procent för en person som är född 1957 och får allmän pension och tjänstepension, säger Kristin Kirs, analytiker på Pensionsmyndighetens analysavdelning och författare till rapporten

Det skiljer sig dock procentuellt mellan olika inkomsttagare.

Höginkomsttagare får 64 procent av slutlönen i pension.

För låginkomsttagare gäller det motsatta.

I genomsnitt får gruppen 127 procent av slutlönen i pension, vilket bland annat beror på garantipensionen som höjer pensionen kraftigt för inkomstgruppen.

– Höginkomsttagare får en lägre kompensationsgrad, i genomsnitt 64 procent, som pensionär. Låginkomsttagare får däremot i genomsnitt en inkomstökning vid pensionering, säger Kristin Kirs.

Sänkt kompensationsgrad för allmänna pensionen

Pensionsmyndighetens undersökning visar att kompensationsgraden för allmän pension har sjunkit med 6 procentenheter sedan 2008, om man bortser från effekter av inflationen.

Nedgången beror på en ökad medellivslängd och oförändrad pensionsålder, uppger myndigheten.

– Den sjunkande kompensationsgraden kan i hög grad förklaras av en ökad medellivslängd, vilket självklart är något positivt, men det får en negativ effekt på pensionerna eftersom pensionskapitalet då ska fördelas på fler år som pensionär. Den beslutade pensionsåldershöjningen förväntas motverka den fallande kompensationsgraden, kommenterar Kristin Kirs.

Hon pekar på att en av slutsatserna i rapporten är att spridningen i kompensationsgrad är mycket stor.

– Det blir en stor spridning eftersom kompensationsgraden beräknas på slutlönen, medan pensionen beräknas på hela livsinkomsten och påverkas av pensionsåldern.

Fakta: Nyblivna pensionärers kompensationsgrader

- Rapporten är ett svar på ett regeringsuppdrag och innehåller faktiska beräkningar utifrån uppgifter om utbetalda pensioner samt teoretiska beräkningar för det så kallade standardtypfallet.

- I rapporten redovisas bland annat kompensationsgrader för personer som fyllde 65 år och som tog ut hel inkomst- och premiepension år 2022.

- Den faktiska kompensationsgraden, inklusive tjänstepensionen, uppgick för medianpersonen inom tre olika inkomstgrupper till 64, 73 respektive 127 procent 2022.

Källa: Pensionsmyndigheten

Foto: R. Patel resp M. Konrath

Text: Redaktionen

JUST NU: Plötslig prissmäll väntar hushållen

2025 08 20

En varm och torr sommar kommer att få elpriserna att ”skjuta i höjden” under hösten.

Det fastslår elhandelsbolaget Bixia i en färsk prognos.

– Terminsmarknaden har inte reagerat särskilt kraftigt än, men en fortsatt torr höst kan få elpriserna att skjuta i höjden, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Därför skjuter priserna i höjden

Ett kraftigt tapp i vattenmagasinen i både Sverige och Norge pekas ut som orsaken till den förväntade prischocken.

Vattennivån har sjunkit stadigt efter flera veckors högtryck och utebliven nederbörd.

I det norska elområdet NO2 har fyllnadsgraden sjunkit till 55 procent – hela 20 procentenheter mindre än vad som är normalt för säsongen.

– Torkan i Norge gör att de hårt pressade vattenkraftsproducenterna kan skruva upp sin prissättning en bra bit och närma sig de kontinentala priserna. Norge bidrar till att vi i höst kan få en högre prisbild än vad vi trodde före sommaren, säger Johan Sigvardsson.

Lägsta vindkraftsproduktionen på hela året

Bixias analys visar också att prisskillnaderna mellan Sveriges elområden har varit stora under sommaren.

I de norra elområdena, SE1 och SE2, låg snittpriset på 11 öre per kilowattimme. I de sydligare elområdena var snittpriset betydligt högre – 29 öre per kWh i SE3 och 40 öre per kWh i SE4.

– Vi har haft en lugn sommar prismässigt på elmarknaden. Men högtrycken har gett både den lägsta vindkraftsproduktionen på hela året och låg nederbörd, vilket syns tydligt i vattenmagasinen. Att hydrologin har försvagats snabbt kan driva upp elpriset i höst, säger Johan Sigvardsson.

LÄS MER: Varnar för systemkollaps – ”vi har skrikit oss hesa”

”Har haft det tufft”

Den låga vindkraftsproduktionen förklaras av att vecka 28–30 gav mycket svaga vindar. Väderfenomenet hjälpte i sin tur de hårt pressade vattenkraftsproducenterna.

– Den svaga vinden gav ett tillfälligt andrum, efter en längre period med låga priser till följd av den stora vattenmängden i magasinen. Producenterna har haft det tufft både i Sverige och Norge, med låga ensiffriga priser som knappt täcker driftskostnaderna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS MER: Helt nya elpriser införs i Sverige – det här gäller

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen

Svenska stridsflygplan i skarp insats

2025 08 20

Svenska stridsflygplan av modellen Jas 39 Gripen har deltagit i en skarp Natoinsats.

Det uppger försvarsalliansen i ett uttalande.

Under natten mot tisdag lyfte Gripenplanen från en flygbas i Polen efter att ryska stridsflyg attackerat Ukraina.

Enligt Nato syftade insatsen till att ”säkerställa försvaret av Natos territorier”.

Även flygplan från Polen och Tyskland deltog i den skarpa insatsen, som enligt Nato syftade till att skydda alliansens luftrum och en logistisk knutpunkt i Polen.

– Styrkor från dessa nationer hjälpte till att skydda den logistiska knutpunkten i Polen som används för militärt och civilt stöd till Ukraina, säger överste Martin L. O'Donnell, talesperson för Supreme Headquarters Allied Powers Europe, i ett uttalande.

Kommenterar inte

Den svenska Försvarsmakten vill inte gå ut med detaljer om insatsen.

I en kommentar till TV4 uppger Försvarsmakten att man inte kommer att uttala sig om händelsen, eftersom den genomfördes under Natos befäl.

Stark närvaro i Polen

Det svenska flygvapnet spelar en avgörande roll i försvaret av polskt luftrum.

Flera Gripenplan är stationerade i landet. De ingår i Natos förstärkta incidentberedskap, enhanced Air Policing.

– Vi har en lång erfarenhet av att upprätthålla och säkerställa Sveriges territoriella integritet med vår incidentberedskap. Det som är nytt är att vi nu genomför samma flyguppdrag från Polen och inom ramen för Natos förstärkta luftrumsövervakning av det allierade luftrummet, säger Jörgen Axelsson, flygvapnets operationschef.

– Genom att vi bidrar till Natos samlade avskräckning och försvar stärker flygvapnet även Sveriges säkerhet. Det är en viktig utveckling av vår förmåga och ytterligare ett steg för flygvapnet att bli fullt integrerad i Natos luftförsvar.

Foto: Flygvapnet

Text: Redaktionen