Kraftig inkomstökning för pensionärer – men bara för en grupp

2024 03 23

Nyblivna pensionärer som är 65 år får i genomsnitt 79 procent av slutlönen i pension.

Det visar den nya rapporten Nyblivna pensionärers kompensationsgrader som Pensionsmyndigheten tagit fram på uppdrag av regeringen.

– Pensionsnivån i förhållande till slutlönen är i genomsnitt 79 procent för en person som är född 1957 och får allmän pension och tjänstepension, säger Kristin Kirs, analytiker på Pensionsmyndighetens analysavdelning och författare till rapporten

Det skiljer sig dock procentuellt mellan olika inkomsttagare.

Höginkomsttagare får 64 procent av slutlönen i pension.

För låginkomsttagare gäller det motsatta.

I genomsnitt får gruppen 127 procent av slutlönen i pension, vilket bland annat beror på garantipensionen som höjer pensionen kraftigt för inkomstgruppen.

– Höginkomsttagare får en lägre kompensationsgrad, i genomsnitt 64 procent, som pensionär. Låginkomsttagare får däremot i genomsnitt en inkomstökning vid pensionering, säger Kristin Kirs.

Sänkt kompensationsgrad för allmänna pensionen

Pensionsmyndighetens undersökning visar att kompensationsgraden för allmän pension har sjunkit med 6 procentenheter sedan 2008, om man bortser från effekter av inflationen.

Nedgången beror på en ökad medellivslängd och oförändrad pensionsålder, uppger myndigheten.

– Den sjunkande kompensationsgraden kan i hög grad förklaras av en ökad medellivslängd, vilket självklart är något positivt, men det får en negativ effekt på pensionerna eftersom pensionskapitalet då ska fördelas på fler år som pensionär. Den beslutade pensionsåldershöjningen förväntas motverka den fallande kompensationsgraden, kommenterar Kristin Kirs.

Hon pekar på att en av slutsatserna i rapporten är att spridningen i kompensationsgrad är mycket stor.

– Det blir en stor spridning eftersom kompensationsgraden beräknas på slutlönen, medan pensionen beräknas på hela livsinkomsten och påverkas av pensionsåldern.

Fakta: Nyblivna pensionärers kompensationsgrader

- Rapporten är ett svar på ett regeringsuppdrag och innehåller faktiska beräkningar utifrån uppgifter om utbetalda pensioner samt teoretiska beräkningar för det så kallade standardtypfallet.

- I rapporten redovisas bland annat kompensationsgrader för personer som fyllde 65 år och som tog ut hel inkomst- och premiepension år 2022.

- Den faktiska kompensationsgraden, inklusive tjänstepensionen, uppgick för medianpersonen inom tre olika inkomstgrupper till 64, 73 respektive 127 procent 2022.

Källa: Pensionsmyndigheten

Foto: R. Patel resp M. Konrath

Text: Redaktionen

Sveriges hushåll måste betala ny avgift – införs senast 2027

2024 06 24

Senast 1 januari 2027 ska en ny avgift införas för Sveriges hushåll.

Det är den så kallade effektavgiften som ska börja tas ut av landets elnätsbolag.

Bakom beslutet står Energimarknadsinspektionen som kräver att bolagen då ska ha infört en ny prismodell som bland annat går ut på att kunder som använder flera elektriska apparater samtidigt kommer att behöva betala mer.

Det rapporterar Sveriges Radio, som understryker att hushållen kan “räkna med saftigare elräkning” med anledning av den nya avgiften.

– Det är en del av avgiften som baseras på hur mycket effekt man tagit ut, säger Tobias Malmström från branschorganisationen Energiföretagen till radion.

Ska minska belastningen

Den nya avgiftens syfte är att minska belastningen på Sveriges elnät genom att sprida elförbrukningen jämnare över dygnet.

Förändringen anses nödvändig då elkonsumtionen ökar, trots att elnätet i Sverige är byggt för att hantera när topparna är som störst.

Men den som framöver väljer att exempelvis koka kaffe samtidigt som man kör diskmaskinen eller ser på tv kommer med andra ord alltså att behöva betala mer.

– Om det är en kund som har högre effekttoppar än andra liknande kunder, då är det sannolikt att det blir lite dyrare för den kunden, säger Tobias Malmström.

LÄS MER: Tung smäll för alla med fjärrvärme – ”det är oacceptabelt”

Flera bolag har redan infört

Den som ska rosta bröd, starta tvättmaskinen, ladda elbilen eller på annat sätt förbruka el behöver med andra ord ta hänsyn till flera variabler i elräkningen. Elförbrukning, abonnemangsavgift, överföringsavgift, elområde och effektavgift blir samtliga av betydelse för hur dyrt det kommer blir, framhåller SR.

Redan idag har flera elnätsföretag infört avgiften, enligt Energimarknadsinspektionen. Tvärtemot radiokanalen understryker man dock att det faktiskt kan bli billigare.

– Den nya prismodellen innebär att elnätskostnaden kan bli lägre om du sprider ut eller flyttar din elanvändning och högre om du använder mycket el samtidigt, informerar myndigheten.

"Ska ge incitament"

Energimarknadsinspektionen menar att effektbaserad prissättning ska ge elanvändare incitament att förbruka el på ett sätt som undviker effekttoppar som kan leda till problem, till exempel på morgnar och kvällar när elanvändningen är hög.

– En jämnare belastning på elnätet har en rad fördelar, bland annat att fler kan använda det befintliga elnätet och att det generellt kan bidra till lägre elnätskostnader och ett lägre elpris, framhäver man på sin hemsida.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

Statsministern firar: “Striden är över – vi har vunnit”

2024 06 23

Statsministern och finansministern går ut i gemensamt segerrop.

Under de senaste åren har inflationen i Sverige varit mycket hög, vilket urholkat köpkraften och lett till högre räntor.

På sistone har inflationstakten dock saktat ned, och Riksbanken har genomfört en första räntesänkning.

Statsminister Ulf Kristersson (M) uttrycker nu att kampen mot inflationen är vunnen.

– Striden är över – vi har vunnit mot inflationen, framhåller han i en debattartikel i Expressen.

Skiftar fokus

Det är tillsammans med finansminister Elisabeth Svantesson (M) som statsministern nu går ut i ett gemensamt segerrop.

– Tillsammans med Riksbankens penningpolitik och ansvarstagande parter på arbetsmarknaden, ger vår politik nu resultat, meddelar de båda i Expressen.

– Inflationsbekämpningen har lyckats. Nu skiftar vi fokus till att bygga Sverige rikare.

Tre faktorer

Att vänta framöver kan därmed vara en mindre åtstramande ekonomisk politik.

Statsministern och finansministern menar att tre faktorer har gjort att de vågar ta beslutet.

Dels en serie av låga inflationsutfall, men även långsiktiga förväntningar gällande inflationen som är nära målet och mindre risk för störningar i den globala ekonomin.

“Goda förutsättningar”

Även riksbankschef Erik Thedéen ser positivt på utvecklingen.

– I takt med att de globala störningarna har avtagit och den strama penningpolitiken har dämpat efterfrågan har inflationen nu fallit och är nära 2 procent, säger han.

– Det skapar förutsättningar för en god ekonomisk utveckling på sikt för de svenska hushållen och företagen.

– Det finns en del frågetecken om vad som har hänt med de strukturella ekonomiska sambanden efter åren med hög inflation och det finns, som alltid, risker för en sämre utveckling framöver.

– Men så här långt ser en ’mjuklandning’ ut att vara inom räckhåll.

Positivt för hushåll och företag

Att kampen mot inflationen, och den restriktiva ekonomiska politiken, nu går mot sitt slut är ett mycket välkommet besked för såväl företag som hushåll.

Det efter ett par mycket tuffa år för svensk ekonomi.

Foto: K. Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen