Kraftig förändring i Nato-stödet

2023 05 30

Män är alltjämt mest positivt inställda till ett svenskt medlemskap i Nato.

Sedan Ryssland invaderat Ukraina har Sverige ansökt om ett medlemskap i försvarsorganisationen Nato.

Ännu har inte alla länder accepterat Sveriges ansökan, och diskussionen kring ämnet har gått varm.

En ny undersökning från SvD/Sifo visar att det skett en stor förändring i Nato-stödet.

67 procent anser att ett svenskt medlemskap är en bra idé, hela 20 procentenheter mer än för ett år sedan.

“Fått många att fundera”

Trots att mer än hälften av Vänsterpartiets väljare säger nej till ett medlemskap har förespråkarna ökat lite grann.

– Det försämrade säkerhetsläget har fått många att fundera kring vad som kan göra Sverige säkrare, säger Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson Håkan Svenneling.

Män positivt inställda

Enligt undersökningen är stödet större bland män än bland kvinnor.

Sifo framhåller att intresset för försvarsfrågor i stort är större bland män.

– Jag är själv kvinna och ganska ny på försvarsområdet. Det är mansdominerat, var man än vänder sig så är det flest män. Och att vi är fler kvinnor som engagerar oss i de här frågorna är viktigt och skulle kunna stärka stödet, säger Anna Starbrink, försvarspolitisk talesperson för Liberalerna.

Tror på medlemskap

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg menar att han tror på ett svenskt medlemskap i organisationen till toppmötet i Vilnius i juli.

– Vi arbetar på att ha ett beslut till Vilnius. Det finns inga garantier men det är absolut möjligt och vi har goda förhoppningar, säger Stoltenberg på en pressträff i Oslo inför mötet med Natos utrikesministrar enligt SVT.

Integrerat försvar

Vidare förklarar generalsekreteraren att Sverige integrerar sitt försvar med Nato, och att organisationen skulle reagera på en attack.

Toppmötet hålls den 11 juli, och då är tanken att både Ungern och Turkiet ska ha ratificerat Sveriges ansökan.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Hemlig tunnel upptäckt i Europa – trodde inte den fanns på riktigt

2026 05 07

Under flera decennier har folk trott att allting var en myt.

Enligt ryktena ska det finnas ett hemligt nätverk av underjordiska tunnlar under byn Bloxham i brittiska Oxfordshire.

Få har kanske egentligen trott på det, och historierna har avfärdats som hörsägen.

Tills nu.

Efter en rad anmärkningsvärda genombrott har nu forskare och entusiaster kunnat bekräfta de mytomspunna tunnlarna, rapporterar Daily Mail.

– Vi tror verkligen att det finns ett helt komplex av dessa tunnlar, säger Dave Green, ordförande för Bloxham Underground Tunnel Society, till tidningen.

Från medeltiden

Enligt legenden finns det ett stort nätverk av tunnlar under Bloxham. En del hävdar att de användes av munkar och präster under medeltiden, andra att de utgjort flyktvägar eller använts till smuggling.

Inga bevis för gångarna har dock funnits, fram tills nu.

Den första upptäckten gjordes bakom en liten dörr inbäddad i en trädgårdsmur.

Tunneln visade sig vara tolv meter lång.

– Men det fanns andra kanaler som ledde ut från den och som hade blockerats, säger Dave Green.

ANDRA LÄSER: Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Kammare och grottor

I mars tidigare i år hittade ytterligare en tunnel. Den upptäcktes av en slump efter att marken gett vika under förberedelserna till ett garagebygge.

– Den var 40 meter långt. Men det fanns också kammare och stora grottor som jag kunde se ovanför spillrorna, säger Dave Green.

Entusiasten tror att tunnlarna kan vara så gamla som 500 år. I de underjordiska gången har man även träffat på djurben. Däribland vad man tror är en kronhjortskalle, vilket gör fyndet än mer häpnadsväckande – kronhjortar har knappt funnits i området på hundratals år.

ANDRA LÄSER: Nytt förbud på flygplatser aktuellt

Arkivfoto: V Lee Bird

Text: Redaktionen