26 aug 26

EKONOMI: Kraftig förändring bland Sveriges pensionärer – “Allt fler gör valet”

2024 05 05

Det har skett ett tydligt skifte bland svenska pensionärer.

Sveriges pensionärer beslutar i allt högre utsträckning att fortsätta jobba, även efter pensionen.

Ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att sysselsättningen har fördubblats under de senaste två decennierna.

Trenden är tydlig, och visar även att det finns många äldre som aktivt söker jobbtillfällen.

Allt fler gör valet

I åldersgruppen 75–89-åringar var sysselsättningsgraden 7 procent 2023, vilket motsvarar 65 700 sysselsatta personer.

Samtidigt är de som jobbar i åldersspannet precis under än större.

– Fler äldre fortsätter att jobba efter pensionsåldern. De som är mellan 65 och 74 år har gått från en sysselsättningsgrad på 10 procent 2001 till 20 procent 2023, säger Louise Stener, statistiker på SCB.

Män jobbar fler timmar

Statistiken pekar på att män jobbar fler timmar och kvinnor väljer deltidsjobb i högre grad.

– I åldern 65–69 år arbetade männen i snitt 27 timmar i veckan samtidigt som kvinnorna i samma åldersgrupp arbetade i snitt 24 timmar i veckan under 2023, förklarar SCB.

– I åldern 70–74 år arbetade männen i snitt 23 timmar i veckan och kvinnorna 18 timmar i veckan.

Pengarna behövs

För många känns pensionspengarna otillräckliga.

En som har beslutat att fortsätta arbeta är 66-årige Olaf Brieskorn, som Sveriges Radio har pratat med.

– Som pensionär har man ju inte så mycket pengar längre. Det känns rätt så bra, istället för att sitta hemma och rulla tummarna, säger han till SR.

Ålder inte avgörande

Vad gäller valet av bransch tycks kön spela större roll än ålder.

– Äldre kvinnor arbetar främst inom vård och omsorg. Många äldre män arbetar inom finansiell verksamhet och företagstjänster, säger SCB:s statistiker Charlotte Breitz.

Män som jobbar efter pensionsåldern tycks även i högre utsträckning välja jobb inom lantbruks- och trädgårdssektorn.

SCB slår inte fast några exakta skäl till varför pensionärer fortsätter att jobba mer än tidigare, men det rådande ekonomiska läget tycks vara en av anledningarna till trenden.

Foto: Format arw

Text: Redaktionen


20 okt 26

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.  

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.  

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa. 

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin 

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar 

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen


20 okt 26

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer 

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.  

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen 

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia 

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den 

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen