EKONOMI: Kraftig förändring bland Sveriges pensionärer – “Allt fler gör valet”

2024 05 05

Sveriges pensionärer beslutar i allt högre utsträckning att fortsätta jobba, även efter pensionen.

Ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att sysselsättningen har fördubblats under de senaste två decennierna.

Trenden är tydlig, och visar även att det finns många äldre som aktivt söker jobbtillfällen.

Allt fler gör valet

I åldersgruppen 75–89-åringar var sysselsättningsgraden 7 procent 2023, vilket motsvarar 65 700 sysselsatta personer.

Samtidigt är de som jobbar i åldersspannet precis under än större.

– Fler äldre fortsätter att jobba efter pensionsåldern. De som är mellan 65 och 74 år har gått från en sysselsättningsgrad på 10 procent 2001 till 20 procent 2023, säger Louise Stener, statistiker på SCB.

Män jobbar fler timmar

Statistiken pekar på att män jobbar fler timmar och kvinnor väljer deltidsjobb i högre grad.

– I åldern 65–69 år arbetade männen i snitt 27 timmar i veckan samtidigt som kvinnorna i samma åldersgrupp arbetade i snitt 24 timmar i veckan under 2023, förklarar SCB.

– I åldern 70–74 år arbetade männen i snitt 23 timmar i veckan och kvinnorna 18 timmar i veckan.

Pengarna behövs

För många känns pensionspengarna otillräckliga.

En som har beslutat att fortsätta arbeta är 66-årige Olaf Brieskorn, som Sveriges Radio har pratat med.

– Som pensionär har man ju inte så mycket pengar längre. Det känns rätt så bra, istället för att sitta hemma och rulla tummarna, säger han till SR.

Ålder inte avgörande

Vad gäller valet av bransch tycks kön spela större roll än ålder.

– Äldre kvinnor arbetar främst inom vård och omsorg. Många äldre män arbetar inom finansiell verksamhet och företagstjänster, säger SCB:s statistiker Charlotte Breitz.

Män som jobbar efter pensionsåldern tycks även i högre utsträckning välja jobb inom lantbruks- och trädgårdssektorn.

SCB slår inte fast några exakta skäl till varför pensionärer fortsätter att jobba mer än tidigare, men det rådande ekonomiska läget tycks vara en av anledningarna till trenden.

Foto: Format arw

Text: Redaktionen

Bensinpriset på väg att höjas – “ingen vill prata om det”

2025 10 17

Enligt partiets språkrör Daniel Helldén kommer bensinskatten och reduktionsplikten att höjas om MP får bestämma.

I praktiken innebär det en höjning med 2,2 kronor per liter vid pump för bensin och diesel.

Men drivmedlet kommer bli dyrare oavsett vem som styr efter valet 2026, menar Daniel Helldén.

– Jag skulle säga att de andra partierna duckar och inte vill tala om att det kommer prisökningar, säger han till SvD på fredagen.

Ny lag träder i kraft

Daniel Helldén syftar på de EU-regler om utsläppshandeln som börjar gälla 2027.

Det handlar om en ny klimatlag som inför prissättning av koldioxidutsläpp från bränslen inom transportsektorn.  

Riksförbundet M Sverige har tidigare beskrivit det nya handelssystemet som en “kalldusch”.

– Detta kan bli en kalldusch för väljare som röstat för att diesel och bensin skulle bli billigare, och ett svårt mål att uppnå i Sverige där vi har långa avstånd och en stor andel av befolkningen som har behov av bilen dagligen för att till exempel ta sig till jobbet, sade Caroline Drabe, vd för M Sverige våren 2024.

"35 kronor litern"

Målet med de nya reglerna är att minska koldioxidutsläppen med 55 procent till 2030. Dessutom vill Sverige nå noll koldioxidutsläpp till 2045. 

Samtidigt väntas den nya lagen leda till mycket högre drivmedelspriser. Kostnaden för att köpa utsläppsrätter kommer att överföras på kunderna.

LÄS MER: Larmet: 600 000 bilister är en trafikfara – ”Politikerna gör inget”

Förare av bensin- och dieselbilar kan behöva stålsätta sig för att bränslepriserna mer än fördubblas jämfört med dagens nivåer.  

– Vi gjorde en beräkning på Konjunkturinstitutet med en modell. Då visade faktiskt resultatet över 35 kronor litern, har regeringens utredare Svante Mandell tidigare sagt till Carup.

Utredningen kommer att presenteras i maj 2026. Tidöpartierna har lovat att kompensera bilägare, men hur det ska ske i praktiken är inte klart.

FAKTA: Här är EU:s nya lag ETS 2

- I ETS 2 ingår koldioxidutsläpp från förbränning av bränslen från vägtransporter, bostäder och kommersiella eller offentliga lokaler, jordbruk, skogsbruk, och fritidsbåtar. Det omfattar även delar av energi-, tillverknings- och byggindustrin som inte redan täcks av ETS 1.

- ETS 2 är ett uppströmssystem där ansvar och skyldigheter i huvudsak ligger hos producenter och leverantörer i stället för enskilda bränsleanvändare. 

- Handeln med utsläppsrätter startar 2027 men redan från 1 januari 2025 ställs krav på tillstånd för utsläpp av växthusgaser och utsläppen ska övervakas och rapporteras. EU-reglerna för ETS 2 är beslutade och den svenska lagen och förordningen trädde i kraft i november 2024. 

Källa: Naturvårdsverket

LÄS MER: Förslaget: Ska gå långsammare att tanka bilen

Foto: E. Akyurt

Text: Redaktionen