EKONOMI: Kraftig förändring bland Sveriges pensionärer – “Allt fler gör valet”

2024 05 05

Det har skett ett tydligt skifte bland svenska pensionärer.

Sveriges pensionärer beslutar i allt högre utsträckning att fortsätta jobba, även efter pensionen.

Ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att sysselsättningen har fördubblats under de senaste två decennierna.

Trenden är tydlig, och visar även att det finns många äldre som aktivt söker jobbtillfällen.

Allt fler gör valet

I åldersgruppen 75–89-åringar var sysselsättningsgraden 7 procent 2023, vilket motsvarar 65 700 sysselsatta personer.

Samtidigt är de som jobbar i åldersspannet precis under än större.

– Fler äldre fortsätter att jobba efter pensionsåldern. De som är mellan 65 och 74 år har gått från en sysselsättningsgrad på 10 procent 2001 till 20 procent 2023, säger Louise Stener, statistiker på SCB.

Män jobbar fler timmar

Statistiken pekar på att män jobbar fler timmar och kvinnor väljer deltidsjobb i högre grad.

– I åldern 65–69 år arbetade männen i snitt 27 timmar i veckan samtidigt som kvinnorna i samma åldersgrupp arbetade i snitt 24 timmar i veckan under 2023, förklarar SCB.

– I åldern 70–74 år arbetade männen i snitt 23 timmar i veckan och kvinnorna 18 timmar i veckan.

Pengarna behövs

För många känns pensionspengarna otillräckliga.

En som har beslutat att fortsätta arbeta är 66-årige Olaf Brieskorn, som Sveriges Radio har pratat med.

– Som pensionär har man ju inte så mycket pengar längre. Det känns rätt så bra, istället för att sitta hemma och rulla tummarna, säger han till SR.

Ålder inte avgörande

Vad gäller valet av bransch tycks kön spela större roll än ålder.

– Äldre kvinnor arbetar främst inom vård och omsorg. Många äldre män arbetar inom finansiell verksamhet och företagstjänster, säger SCB:s statistiker Charlotte Breitz.

Män som jobbar efter pensionsåldern tycks även i högre utsträckning välja jobb inom lantbruks- och trädgårdssektorn.

SCB slår inte fast några exakta skäl till varför pensionärer fortsätter att jobba mer än tidigare, men det rådande ekonomiska läget tycks vara en av anledningarna till trenden.

Foto: Format arw

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Ryssland vidtar militära åtgärder som ett svar på Sverige och Finlands inträde i Nato.

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen