Kraftigt förändrat köpbeteende bland konsumenter – 85 procent gör samma sak

2024 04 03

Svenska konsumenter har förändrat sitt köpbeteende.

Det visar en ny undersökning från Svensk Handel.

Enligt arbetsgivarorganisationen är det i synnerhet en förändring som sticker ut: Svenska konsumenter vallfärdar till second hand-butiker.

Den totala omsättningen för segmentet uppgick i februari till hela 1,7 miljarder. En kraftig ökning jämfört med föregående månad. Då uppgick omsättningen till 1,1 miljarder.

Därmed ökade second hand-försäljningen med hela 600 miljoner under årets andra månad.

Och försäljningen lär fortsätta uppåt.

Det menar Maria Mikkonen, chefsekonom på Svensk Handel.

– Februari månads ökning är ytterligare ett kvitto på att second hand-handeln är här för att stanna, och att den fortsätter att öka. Allt fler ser de ekonomiska och miljömässiga fördelar som finns i att konsumera från segmentet och vi tror på en stabil tillväxt under kommande månader. Inte minst med tanke på vårens intåg, säger hon i ett uttalande.

Ökar i alla åldrar

Uppgången för second hand-försäljningen syns i alla åldersgrupper.

Svensk Handels nyligen publicerade Hållbarhetsundersökning visar att 85 procent av konsumenterna upp till 49 år handlar second hand. Motsvarande siffra för de som är 50 år eller äldre uppgår till 61 procent.

Ställer krav på regeringen

Organisationen flaggar dock för att det fortfarande finns hinder som gör att handlare avstår från att utöka sortiment med second hand-varor.

Svensk Handel pekar i synnerhet på att second hand-butiker måste lägga på full moms (25 procent) på varor – trots att produkterna redan blivit momsdebiterade vid ett tillfälle.

– Vi tycker att det är olyckligt att second hand kommer i andra hand från regeringens håll. Det är tydligt att second hand, om rätt möjligheter ges, har möjlighet att ta ännu mer plats inom handeln.

– Det finns fortsatt stora marknadsandelar att hämta för såväl små som stora företag. Men för att så ska ske krävs gynnsamma förutsättningar. Att dubbelbeskatta begagnade varor är ett hinder i omställningen till en mer cirkulär handel, säger Maria Mikkonen.

Foto: A. Beliaikin

Text: Redaktionen

KRAFTIG ÖKNING: Avgift höjs för hushållen

2026 03 09

En redan hög avgift kan höjas kraftigt.

Rekordmånga har framfört klagomål om elnätsbolagen till Energimarknadsinspektionen (Ei) den senaste tiden.

Detta till följd av att elnätsavgifterna har höjts.

Men nu varnar experter för att nya, kraftiga höjningar kan vänta.

”Kraftiga höjningar”

Många svenskar fick höjda elnätsavgifter vid årsskiften.

Men avgifterna kan höjas ytterligare, säger experter till DN.

Elnätsbolagen får ta ut totalt 326 miljarder kronor mellan 2024 och 2027, men hittills har de tagit ut mindre än vad som är tillåtet.

Det betyder att det finns utrymme för ytterligare höjningar av avgiften framöver. 2024 tog man exempelvis bara ut 70 miljarder trots att det fanns utrymme för 100.

– Det är en fingervisning om att det finns utrymme för relativt kraftiga ökningar av elnätspriserna fram till 2027, säger Tommy Johansson, avdelningschef på Ei, till tidningen.

De större bolagen brukar utnyttja nästan hela utrymmet, vilket talar för ytterligare höjningar.

LÄS OCKSÅ: "Fruktansvärt att se" - rysk vansinnesattack fångad på film

Bolagen försvarar sig

Även Sveriges Allmännytta gör bedömningen att elnätsavgifterna kommer att höjas ytterligare.

– Det finns inget som tvingar elnätsbolagen att höja så mycket som de har möjlighet till, men jag delar tyvärr Energimarknadsinspektionens bild av att fler stora prishöjningar är att vänta, säger Björn Berggren, energiexpert på Sveriges Allmännytta, till tidningen.

Energimarknadsinspektionen har fått rekordmånga frågor och klagomål om elnätsbolagen.

Men bolagen själva har försvarat sig och menar att de höjda avgifterna är nödvändiga.

Bolagen menar att de måste höja avgifterna för att finansiera infrastruktursatsningar, har Expressen rapporterat.

– Avgiftshöjningen går oavkortat till förbättring och utveckling av elnätet i våra elnätsområden och kommer alla kunder och hela samhället till godo, har Vattenfalls pressekreterare Markus Fischer kommenterat till tidningen.

Vattenfalls elnätsavgifter höjdes med i genomsnitt 14 procent den 1 januari, vilket har väckt ilska hos kunder.

– Vi förstår att många tycker att det är tufft med höga elräkningar i början av året. Även om elpriserna brukar vara högre under vintern, så har januari och början av februari i år blivit dyrare än på flera år, medger Fischer, som dock menar att höjningarna är nödvändiga.

LÄS OCKSÅ: USA:s krigsminister hotar Ryssland - "kommer bemötas kraftfullt

Foto: Alex Antas-Bergkvist

Text: Redaktionen

Polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

2026 03 09

Under de närmaste dagarna kommer fler poliser att synas på och längs vägarna.

Detta eftersom polisen genomför extra hastighetskontroller över hela landet den här veckan.

I synnerhet kommer polisen att vara mer närvarande på vägar med högre hastighetsbegränsningar – från 70km/h och uppåt. Dessa vägar är överrepresenterade i olycksstatistiken.

Målet: Ingen ska dö eller skadas

Den nationella trafikveckan är en del av det övergripande målet för svenskt trafiksäkerhetsarbete, Nollvisionen. Tillsammans med andra myndigheter arbetar polisen för att ingen ska dö eller skadas i trafiken.

Att hålla rätt hastighet kan vara helt avgörande för hur allvarliga följder en trafikolycka får.

– Genom att hålla rätt hastighet ökar möjligheterna att reagera i tid vid en oväntad händelse och det är avgörande för hur allvarliga skador man får vid en olycka. Håller vi hastighetsgränserna kan vi tillsammans rädda upp till 50 liv varje år, säger Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör på Trafikverket.

Därför berättar polisen i förväg

Varje år genomför polisen flera nationella trafikveckor med olika fokusområden.

Enligt Polismyndigheten är insatsveckor i trafiken ett effektivt sätt att få trafikanter att sänka hastigheten, vilket också är anledningen till att polisen berättar om insatserna i förväg.

– Det kanske kan verka märkligt att vi informerar i förväg om hastighetskontroller men vi ser att människor i större utsträckning följer hastighetsbegränsningarna under våra insatsveckor. Det märks också på olycksstatistiken, säger polisens trafikstrateg Ursula Edström.

– Polisens yttersta mål med att finnas i trafiken är inte att bötfälla någon, utan att alla trafikanter som rör sig på vägarna ska kunna komma fram tryggt och säkert.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

FAKTA: Polisens trafikveckor

- Den nationella trafikveckan med fokus på hastighet är en av många trafiksäkerhetsveckor som polisen genomför varje år.

- Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik.

- Syftet med veckorna är att kraftsamla resurser och göra samstämmiga kontroller i hela EU. Polisen arbetar i trafikmiljön alla andra veckor på året också.

Källa: Polismyndigheten

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har gjort ett enormt misstag

Foto: Polisen

Text: Redaktionen