Tidigt på lördagen bröt en kraftig brand ut i Nyköping.

Det var i området Harg som det började brinna i en lägenhet.

– Polis och räddningstjänst larmades till Harg i Nyköping med anledning av en explosion och fullt utvecklad brand i ett flerfamiljshus, förklarar polisen.

Personen som befann sig i lägenheten fördes till sjukhus, men det ska inte ha rört sig om några allvarliga skador.

“Kraftig smäll”

Polisens presstalesperson Johnny Gustavsson förklarar.

– Vad jag förstår ska det vara en kraftig brand i lägenheten efter att lägenhetsinnehavaren vaknade av en kraftig smäll, säger han till SVT.

“Något gick fel”

Polisen har upprättat misstankar om att en elsparkcykel som har stått på laddning orsakade branden.

– Någonting verkar ha blivit fel när den var under laddning. Vi kommer att utreda vad som har inträffat och se om det blir någon brottsmisstanke, säger Gustavsson vidare.

Finns risker

Brandskyddsföreningen framhåller att det alltid finns risker kopplade till produkter med batterier.

– Från mobiltelefoner, hoverboards och övervakningskameror till skruvdragare, sågar och gräsklippare, menar föreningen.

– Allt fler produkter i vår vardag drivs av litiumjonbatterier vilket innebär nya brandrisker, såväl i bostäder som hos företag som säljer eller använder produkterna.

Råder diskussioner

Vidare meddelar Brandskyddsföreningen att det råder diskussioner i branschen.

– Både inom räddningstjänsten, hos allmänheten och på företag som hanterar litiumjonbatterier finns det diskussioner och funderingar kring hur farliga dessa batterier egentligen är, om de brinner oftare än andra batterier och hur man bäst släcker bränderna, säger Anders From, brandingenjör på Storstockholms brandförsvar.

– Det vi kan konstatera är att risken för bränder i litiumjonbatterier är liten, men att konsekvenserna kan bli väldigt stora när det väl händer. Därför är det viktigt att öka kunskapen om vilka risker som finns med litiumjonbatterier, samt hur man hanterar och laddar dem på ett så säkert sätt som möjligt.

Foto: A. Wilson

Text: Redaktionen

Under perioden 1991-2020 har framför allt mellersta och södra Sverige fått mindre snö och färre vita jular i jämförelse med perioden innan, 1961-1990.

Det uppger SMHI i en ny sammanställning.

– Under den senaste 30-årsperioden ser vi att antalet vita jular i södra Sverige har minskat. I Götaland har vi gått från 45 procent vita jular under åren 1961-1990, till 30 % under den senaste normalperioden. Samma trend visar sig även i Svealand där antalet vita jular minskat från 75 procent till 59 procent, säger Magnus Joelsson, meteorolog och klimatolog på SMHI.

Myndighetens undersökning visar också att snödjupet minskar i Sverige, med undantag för Lapplandsfjället.

–  Kartan över maximalt snödjup visar en tydlig förändring jämfört med den tidigare normalperioden 1961-1990. Vi ser att snödjupet minskat över i stort sett hela landet, förutom i Lapplandsfjällen där snömängden i stället ökat, berättar Magnus Joelsson.

Norra Norrland undantaget

Längst upp i landet är läget dock oförändrat. 

Från 1991 till 2020 visade 98 procent av mätstationerna i norra Norrland en vit jul, uppger SMHI.

I södra Norrland var motsvarande siffra 90 procent, en säkerställd nedgång.

– Den största förändringen när det gäller minskat antal vita jular ser vi i Svealand och i södra Norrland, särskilt i södra Värmland och Dalsland, säger Magnus Joelsson.

Så går SMHI:s mätningar till

- SMHI följer klimatets utveckling i Sverige. Myndighetens mätstationer samlar in data under lång tid, och med hjälp av moderna metoder är det också möjligt att rekonstruera väder och klimat där det inte finns så många mätstationer.

- Klimatets utveckling kan sedan visualiseras i form av klimatindikatorer och normalkartor.

- Nu finns nya kartor som visar normalvärden för perioderna 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010 och 1991–2020, samt förändringen mellan 1991–2020 och 1961–1990.

- Kartorna visar dels maximalt snödjup, dels antalet vita jular. Trenden är tydlig och pekar på ett förändrat klimat, med mindre snödjup i hela landet, förutom i Lapplandsfjällen.

Källa: SMHI

Text: Redaktionen