Kraftig anstormning av ryska trupper väntas i ny anfallsvåg mot Ukraina

2022 03 01

Vita Huset oroas över en stor andra våg av ryska trupper som sannolikt kommer att anfalla Ukraina.

Det finns även en oro att vågen kommer kunna övervinna Ukrainas trupper och att Ryssland sannolikt kommer att belägra Kiev, rapporterar CNN.

64 kilometer lång konvoj

Satellitbilder visar en rysk militärkonvoj norr om den ukrainska huvudstaden Kiev som sträcker sig cirka 64 km, betydligt längre än de 27 km som rapporterades tidigare under dagen, skriver Reuters.

Även ytterligare utplaceringar av markstyrkor och markanfallshelikoptrar har setts i södra Belarus, mindre än 32 km norr om gränsen till Ukraina.

Ökning av våld, offer och mord

Människor är inte bara bekymrade över konvojens storlek, utan också av ökningen av våld, civila offer och urskillningslösa mord. Det finns en fruktan att situationen kommer att bli överväldigande för ukrainska styrkor.

– Betydligt mer utmanande [än tidigare anfallsvågor], är bedömningen från Vita Huset, uppger CNN.

Blir allt svårare

Bara sett till det väldigt stora antalet ryska soldater som strömmar in i Ukraina så kommer landet få allt svårare att stå emot.

– Så här långt har Ukrainas styrkor klarat av att bromsa den ryska invasionen men det är oklart hur längde de kan klara av att att hålla Ryssland borta från huvudstaden, framhåller tyska nyhetskanalen Deutsche Welle.

Ökat stöd till Ukrainas försvar

Under de senaste dagarna har USA:s president Joe Biden instruerat utrikesminister Antony Blinken att släppa upp till 350 miljoner dollar i omedelbart stöd till Ukrainas försvar, men enligt CNN kommer det bli svårare att få nytt bistånd till Ukraina då det nu inte kan flygas direkt till Kiev.

Foto: Maxar Tech

Text: Redaktionen

JUST NU: Över en fjärdedel borta – massiv smäll för Ryssland

2025 11 10

Rysslands oljeintäkter är avgörande för att finansiera landets anfallskrig i Ukraina.

Samtidigt går den ryska oljeindustrin på knäna efter en rad ukrainska drönarattacker mot raffinaderier och infrastruktur.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har uppgett att de långdistansattackerna har minskat Rysslands oljeraffinderingskapacitet med hela 20 procent.

Nu kommer nästa smäll.

Enligt en färsk sammanställning från danska Jyllands-Posten minskade Rysslands oljeintäkter med 27 procent i oktober jämfört med samma period föregående år.

Flera orsaker

Det finns tre primära orsaker till det kraftiga raset, enligt tidningen:

- USA:s sanktioner: President Donald Trump har riktat direkta sanktioner mot företag som handlar med de ryska oljebolagen Lukoil och Rosneft.

- Ukrainska attacker: Ukraina fortsätter att attackera ryska oljeanläggningar och genomförde nyligen en storskalig attack mot hamnen Tuapse vid Svarta havet – en knutpunkt för Rysslands export av olja och gas.

- Fallande oljepriser: Oljepriserna har sjunkit i oktober. Nedgången innebär att Ryssland intäkter per fat har minskat med över 8 procent.

LÄS MER: “Vad är det med Putin?” – rykten exploderar efter ny video

Ny allians ska stoppa stödet

Samtidigt försöker Ungerns ryssvänlige premiärminister Viktor Orban förbättra oddsen för den ryska krigsmakten. Orban vill bilda en Ukraina-skeptisk allians i EU tillsammans med Tjeckien och Slovakien.

Orbans politiske direktör, Balazs Orban, bekräftar uppgifterna i en intervju med Politico.

– Den kommer att bli mer och mer synlig, säger han om den anti-ukrainska alliansen.

Enligt Balazs Orban ska alliansen arbeta för att begränsa EU:s militära stöd till Ukraina. Inför viktiga EU-toppmöten ska gruppen koordinera sig och stoppa beslut om nytt stöd till Ukraina – beslut som ofta kräver enhälligt stöd från unionens medlemsländer.

LÄS OCKSÅ: ”Putin måste förstå” – Ukraina nära enorm beställning

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPTÄCKT: Många som drabbades hårt av covid-19 har detta gemensamt

2025 11 10

En ny studie avslöjar stora likheter bland många som drabbades hårt av covid-19.

Under pandemin erbjöd Sverige befolkningen gratis testning för covid-19.

Men det var inte alla som testade sig i samma utsträckning.

En ny studie från Stockholms universitet visar att det var stora skillnader i testbeteende, skillnader som sammanfaller med tydliga sociala och demografiska faktorer, rapporterar sajten forskning.se.

Över en miljon har studerats

Studien har gått igenom över 1,5 miljoner personer i Stockholm och Skåne, och fokuserat på den tidiga fasen av pandemin.

I studien framkommer tydliga olikheter i villigheten att testa sig, utifrån faktorer som kön, utbildning, inkomst, födelseland och hälsotillstånd.

De som testade sig allra minst var män med låg utbildning.

– I grupper där få testade sig och positivitetsfrekvensen var hög finns det anledning att tro att det finns förhållandevis många oupptäckta fall. Vi vet sedan tidigare att socialt utsatta grupper och utrikes födda var särskilt hårt drabbade av pandemin, säger forskaren Olof Mpumwire, i ett uttalande.

– Våra resultat visar att skillnader i testbeteende kan ha bidragit till det.

Läs också: Företag från hela världen ska till Sverige – helt nytt samarbete

Rädsla

Studiens forskare tror att en rädsla att testas positivt kan ha varit bidragande till den lägre testfrekvensen i vissa socioekonomiska grupper.

Ett positivt testresultat innebar ofta att man tvingades stanna hemma från jobb och därmed också förlorade inkomst, vilket kan vara en anledning till skillnaderna.

Enligt studien var det också fler från områden med låg testfrekvens som blev inlagda på sjukhus på grund av sjukdomen.

Covid-19 nu

Covid-19 sprids fortfarande men i betydligt lägre omfattning än de senaste åren.

– Antalet bekräftade fall, intensivvårdade och avlidna med covid-19 är på en lägre nivå än vid samma tidpunkt föregående år, uppger Folkhälsomyndigheten.

– Vaccination är det bästa sättet att skydda personer i riskgrupp mot allvarlig sjukdom.

Läs mer: Storbanker hotar – kunderna får betala

Foto: CDC

Text: Redaktionen