KOST: Kryddan som kan göra maten ohälsosam

2022 10 16

Det framkommer i en ny undersökning från Livsmedelsverket. 

– Uppskattningsvis var femte hjärtinfarkt och vart tionde strokefall i Sverige orsakas av för mycket salt och därför är det problematiskt att lunchrätterna är så salta, varnar Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket, i ett pressmeddelande från myndigheten.  

Nära dagsmängden på en lunch 

Och, lägger hon till: 

– Undersökningen visar att många uteluncher innehåller så mycket salt som man max bör få i sig på en hel dag. 

Undersökningen har gått till så att Livsmedelsverket har undersökt saltmängden i runt hundra frekvent förekommande lunchrätter från livsmedelsbutiker, både färska och frysta, från snabbmatställen och från ställen som serverar dagens lunch.  

Mest salt är det i regel när kockarna på lunchrestaurangerna och snabbmatställena har hållit i saltkaren, medan de som ansvarar för saltningen i färdigrätterna från butik är mer återhållsamma. 

Myndighetensundersökning presenterar alltså siffror som ger vid handen att framför alla snabblunchens saltmängd är på vippen att nå den mängd som rekommenderas per dag. 

5,4 gram på en lunch 

Snabbmatshakets rätter noterade en salthalt på i snitt 5,4 gram, lunchrestaurangerna på 4,8 gram, medan butiksrätterna stannade på 3,2 gram. 

Under dygnets, låt oss säga tre måltider, bör vi tillföra kroppen max 6 gram salt, vilket betyder runt 2 gram per lunchrätt. 

– Vi har vant oss vid att det ska vara mycket salt i maten i Sverige, och som konsument kan man inte göra så mycket åt det, när maten man köper redan är rejält saltad, konstaterar Brugård Konde. 

Medvetenheten hos folk ökar tillägger hon eftersom många har börjat efterfråga mindre mängder salt i maten. 

LIVSMEDELSVERKETS RÅD

Salt får vi främst i oss från kött- och charkprodukter, bröd, ost, färdigmat och restaurangmat. Vänd på förpackningen och syna saltet när du handlar, eller kolla efter Nyckelhålet. Det sitter på mat med mindre salt. 

Foto: T Schulz 

Text: Redaktionen 

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen