KOST: Kryddan som kan göra maten ohälsosam

2022 10 16

Lunchrestaurangerna, producenterna av färdigrätter och snabbmatställena är de stora bovarna vad gäller tillsättande av salt och om gör att dagsransonen snudd på nås vid en måltid. 

Det framkommer i en ny undersökning från Livsmedelsverket. 

– Uppskattningsvis var femte hjärtinfarkt och vart tionde strokefall i Sverige orsakas av för mycket salt och därför är det problematiskt att lunchrätterna är så salta, varnar Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket, i ett pressmeddelande från myndigheten.  

Nära dagsmängden på en lunch 

Och, lägger hon till: 

– Undersökningen visar att många uteluncher innehåller så mycket salt som man max bör få i sig på en hel dag. 

Undersökningen har gått till så att Livsmedelsverket har undersökt saltmängden i runt hundra frekvent förekommande lunchrätter från livsmedelsbutiker, både färska och frysta, från snabbmatställen och från ställen som serverar dagens lunch.  

Mest salt är det i regel när kockarna på lunchrestaurangerna och snabbmatställena har hållit i saltkaren, medan de som ansvarar för saltningen i färdigrätterna från butik är mer återhållsamma. 

Myndighetensundersökning presenterar alltså siffror som ger vid handen att framför alla snabblunchens saltmängd är på vippen att nå den mängd som rekommenderas per dag. 

5,4 gram på en lunch 

Snabbmatshakets rätter noterade en salthalt på i snitt 5,4 gram, lunchrestaurangerna på 4,8 gram, medan butiksrätterna stannade på 3,2 gram. 

Under dygnets, låt oss säga tre måltider, bör vi tillföra kroppen max 6 gram salt, vilket betyder runt 2 gram per lunchrätt. 

– Vi har vant oss vid att det ska vara mycket salt i maten i Sverige, och som konsument kan man inte göra så mycket åt det, när maten man köper redan är rejält saltad, konstaterar Brugård Konde. 

Medvetenheten hos folk ökar tillägger hon eftersom många har börjat efterfråga mindre mängder salt i maten. 

 

LIVSMEDELSVERKETS RÅD

Salt får vi främst i oss från kött- och charkprodukter, bröd, ost, färdigmat och restaurangmat. Vänd på förpackningen och syna saltet när du handlar, eller kolla efter Nyckelhålet. Det sitter på mat med mindre salt. 

Foto: T Schulz 

Text: Redaktionen 

Ryska folket drar i nödbromsen – 50 procents skillnad

2025 12 19

Den första veckan i januari firar Ryssland nyår med pompa och ståt. Hela landet stängs praktiskt taget och många ryssar tar semester.

I år präglas dock perioden av stora oroligheter.  

Det kärva ekonomiska läget tvingar den ryska befolkningen att hålla hårt i plånboken.

Hushållen förväntas spendera i genomsnitt 14 000 rubel (175 dollar) under semestern – en minskning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till en undersökning från marknadsanalystjänsten Avito. 

– Stigande inflation samt högre priser på mat, el och vatten och kläder tvingar konsumenterna att spara pengar, säger den ryske ekonomiprofessorn Alexander Safonov, enligt tidningen.

– Folk begränsar sina inköp och utgifter, inklusive utgifter till nyårsfiranden. Oavsett hur mycket man tjänar är den allmänna trenden att minska sina utgifter, fortsätter han.

LÄS MER: Varnar för attack 2027 – USA skickar vapen i rasande takt

Klassiska varan försvinner

Flera nyckelingredienser under det ryska nyårsfirandet har noterat kraftiga prisökningar – bland annat klassikern röd kaviar som numera blivit en lyxvara för de flesta hushåll.

– Den kommer bara finnas som ett ”symboliskt inslag” i många hem, berättar Alexander Safonov.

Enligt professorn blir årets nyårsmenyer bli betydlig glesare än tidigare.

– För många familjer kommer högtidsmåltiderna att begränsas till traditionella rätter som sallad Olivier, ett litet urval av drycker och billiga grönsaker och frukt, säger han.

Sallad Olivier, också känd som rysk sallad, är en klassisk rätt i Ryssland. Den består huvudsakligen av potatis, ägg och majonnäs.

LÄS OCKSÅ: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen

Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv. 

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen