KORANBRÄNNINGAR: Ny uppmaning gällande framtida beslut

2023 03 16

Ett flertal ansökningar om att bränna koranen nekades efter Rasmus Paludans aktion i januari.

Nu ska förvaltningsrätten ta ställning till om polisen har gjort rätt som förbjudit demonstrationerna, rapporterar Dagens Nyheter.

– Vi välkomnar förvaltningsrättens prövning med spänd förväntan, säger polisens presstalesperson Ola Österling, som bekräftar att myndigheten är medveten om att man gjorde en ny tolkning av lagen när bränningarna förbjöds.

Expert: "Polisen gick för långt"

Enligt Tom Schultz Eklund, chefsjurist vid Förvaltningsjuristerna i Sverige AB, är fallet unikt.

Han menar att det var fel att neka tillstånd till aktionerna och att “polisen har gått för långt”. Detta eftersom rikets säkerhet, som i regeringsformen ger utrymme att användas som skäl för att begränsa sammankomster, inte finns med i ordningslagen som preciserar polisens möjliga undantag.

Experten framhåller även att det i ett internt pm hos polisen framgår att regelverket inte är anpassat för nuvarande säkerhetsläge, vilket innebär att polisen själva gjort avsteg man tycker det finns fog för.

– Det är inte en myndighets uppgift att driva på rättsutvecklingen åt det ena eller andra hållet. Myndigheten ska verkställa det som står i lagen, inte tolka den extensivt åt ett visst håll, säger Tom Schultz Eklund till DN.

Uppmanar förvaltningsrätten

Argumentet som förts är att ett förbud skulle vara rimligt om nationens säkerhet står på spel.

Men enligt Tom Schultz Eklund ger sig polisen in på ett sluttande plan när man tolkar in undantag från grundlagsskyddade rättigheter. Han menar att det är ett återkommande problem att myndigheter tar sig sådana friheter.

– Då är det jätteviktigt att förvaltningsrätten säger stopp. Domstolen behöver vara jättetydlig mot polisen, säger chefsjuristen.

Bedömdes öka terrorhotet

När polisen för andra gången i följd i början av februari nekade en korranbränning i Stockholm var det för att protesten skulle kunna leda till ett ökat terrorhot mot Sverige, rapporterade SVT.

– Sammantaget bedömer Säkerhetspolisen att koranbränningar i sig ökat och framöver kan komma att öka attentatshotet mot Sverige och svenska intressen på kort sikt, stod det i polisens beslut.

Hotbilden stärktes

Efter att Rasmus Paludan eldade en koran utanför Turkiets ambassad för snart två månader sedan noterade Säpo en ökad hotbild mot Sverige.

– Reaktionerna efter bland annat koranbränningen i januari har varit omfattande, skrev myndigheten på sin hemsida.

Händelsen ledde även till att Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan krävde att Sverige skulle förbjuda bränningar av islams heliga bok för att få ett ja till medlemskap i Nato.

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke har dock varit kritisk till att polisen nekar tillstånd.

– Jag tycker inte att det är nog att hänvisa till en allmän hotbild mot Sverige för att neka en medborgare att utöva sina demokratiska rättigheter. Blir det här vägledande så blir det sparsamt med demonstrationer framöver, har han tidigare sagt i en intervju med SVT Nyheter.

Foto: M. Sunnah

Text: Redaktionen


JUST NU: Öresundsbron stängs av omedelbart

2025 09 18

Öresundsbron stängs av med omedelbar verkan.

Beskedet kommer från den danska polisen på torsdagsmorgonen.

Det är i västgående riktning, det vill säga i riktning mot Danmark, som bron har stängts av.

Anledningen är att bron har fått stora problem med översvämningar. Vägen är blockerad av vatten, rapporterar TV2.

– Det har skett en underminering av motorvägen på grund av vatten. Det betyder att vägens grund håller på att spolas bort och vägen kan spricka, säger polischefen Henrik Stormer till tv-kanalen.

Han meddelar också att polisen har kallats till bron för att bistå med avspärrningen.

Lämnar sina bilar

Till följd av avstängningen har det bildats trafikstockningar och långa köer.

All trafik från Sverige kommer att ledas uppför Amager Strandvej. Trafiken från flygplatsen kommer att ledas bort längs Lufthavnsboulevard till Amager Landevej, framhåller Köpenhamnspolisen på X.

På förmiddagen har kökaoset bara tilltagit.  

– Folk har börjat lämna bilarna och går mot färdriktningen, säger en person till Sydsvenskan.

Det finns i nuläget ingen prognos från den danska sidan för när bron kan öppna igen. Öresundsbron följer den danska polisens instruktioner.  

Befarat kaos  

Den danska nyhetsbyrån Rizau uppger samtidigt att danska Vägverket har bekräftat att det är problem med vatten på vägen som kommer nerifrån marken.

– Jag hade befarat att det skulle orsaka trafikkaos, nu när vi pressar trafiken – in i staden och bort från motorvägen, men det finns inga omedelbara rapporter om det. Det är betydligt mer trafik än vanligt, men det håller på att lösas, säger Henrik Stormer.

– Men vissa kommer nog inte att hålla med mig om att det inte råder något kaos. 

Kan pågå till lunch

Enligt svenska Trafikverket väntas köerna pågå fram till 12-tiden. 

Korta stopp i trafiken kan förekomma på Öresundsbron på grund av avstängd väg i Danmark, uppger myndigheten på torsdagsmorgonen.

LÄS MER: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Invigdes av kungen

Öresundsbron löper från udden Lernacken i Malmö, över Öresund till den konstgjorda danska ön Pepparholm. Bron är en nästan åtta kilometer lång snedkabelbro som går över till den 4 kilometer långa ön och därefter den fyra kilometer långa Drogdentunneln.

Sammanlagt mäter Öresundsförbindelsen 16 kilometer och når en höjd av 204 meter.

Byggstarten ägde rum 1995 och bron invigdes sommaren 2000.

Kung Carl XVI Gustaf av Sverige och Dronning Margrethe II av Danmark genomförde invigningen den 1 juli 2000. Vid invigningen ägde även det så kallade Broloppet rum.

LÄS OCKSÅ: Scania slår larm – en tredjedel kan slås ut

Foto:

Text: Redaktionen


17 september 2025

UPPGIFTER: Nya högkostnadsskyddet verkningslöst – ”en bluff”

2025 09 18

Regeringen har infört ett högkostnadsskydd på el. 

Högkostnadsskyddet kommer att införas i november 2025 och gälla under hela kommande året.

Det nya skyddet ska gälla om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde.

– Det gör skillnad vilka som styr. Vi lägger om energipolitiken för att hushåll och företag ska få stabil el, där och när det behövs, till konkurrenskraftiga priser, framhåller Tidlpartierna i Aftonbladet debatt.

”En bluff”

Nu ifrågasätts det nya högkostnadsskyddet.

Elmarknadsanalytiker Bengt Ekenstierna beskriver det som ”en slags bluff”. Detta eftersom spotpriset inte har varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022. Därför blir det nya högkostnadsskyddet verkningslöst, enligt experten.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, säger Ekenstierna till DN.

Regeringen har inte kommenterat kritiken.

LÄS MER: Hundratals tvingas lämna svenskt storföretag

Stort stödpaket till hushållen

Regeringen har gått fram med flera åtgärder i höstbudgeten för att stärka hushållens ekonomi.

Här är några av regeringens åtgärder: 

- Sänkt moms på livsmedel från 12 till 6 procent. Förslaget om sänkt matmoms föreslås gälla under perioden 1 april 2026 till 31 december 2027. För en barnfamilj beräknas matkassen bli 6 500 kronor billigare per år.

- Sänkt skatt på arbete och pension genom att jobbskatteavdraget och förhöjda grundavdraget stärks. Förslagen föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026. 

- Sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning. Förslaget föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026. Förslaget innebär 1 800 kronor per år i sänkt skatt för personer som berörs.

- Sänkt elskatt i hela landet med 9,875 öre (inklusive moms). Förslaget föreslås träda i kraft från och med den 1 januari 2026.

- Sänkta avgifter för förskola och fritidshem inom ramen för maxtaxan. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

- Högkostnadsskydd mot höga elpriser för hushåll under perioden från november 2025 och hela 2026. Högkostnadsskyddet ska gälla om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kr/kWh inom ett elområde. Förslaget föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.

LÄS MER: Svenskt företag säljs till USA – för 10 miljarder 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen