KORANBRÄNNINGAR: Ny uppmaning gällande framtida beslut

2023 03 16

Ett flertal ansökningar om att bränna koranen nekades efter Rasmus Paludans aktion i januari.

Nu ska förvaltningsrätten ta ställning till om polisen har gjort rätt som förbjudit demonstrationerna, rapporterar Dagens Nyheter.

– Vi välkomnar förvaltningsrättens prövning med spänd förväntan, säger polisens presstalesperson Ola Österling, som bekräftar att myndigheten är medveten om att man gjorde en ny tolkning av lagen när bränningarna förbjöds.

Expert: "Polisen gick för långt"

Enligt Tom Schultz Eklund, chefsjurist vid Förvaltningsjuristerna i Sverige AB, är fallet unikt.

Han menar att det var fel att neka tillstånd till aktionerna och att “polisen har gått för långt”. Detta eftersom rikets säkerhet, som i regeringsformen ger utrymme att användas som skäl för att begränsa sammankomster, inte finns med i ordningslagen som preciserar polisens möjliga undantag.

Experten framhåller även att det i ett internt pm hos polisen framgår att regelverket inte är anpassat för nuvarande säkerhetsläge, vilket innebär att polisen själva gjort avsteg man tycker det finns fog för.

– Det är inte en myndighets uppgift att driva på rättsutvecklingen åt det ena eller andra hållet. Myndigheten ska verkställa det som står i lagen, inte tolka den extensivt åt ett visst håll, säger Tom Schultz Eklund till DN.

Uppmanar förvaltningsrätten

Argumentet som förts är att ett förbud skulle vara rimligt om nationens säkerhet står på spel.

Men enligt Tom Schultz Eklund ger sig polisen in på ett sluttande plan när man tolkar in undantag från grundlagsskyddade rättigheter. Han menar att det är ett återkommande problem att myndigheter tar sig sådana friheter.

– Då är det jätteviktigt att förvaltningsrätten säger stopp. Domstolen behöver vara jättetydlig mot polisen, säger chefsjuristen.

Bedömdes öka terrorhotet

När polisen för andra gången i följd i början av februari nekade en korranbränning i Stockholm var det för att protesten skulle kunna leda till ett ökat terrorhot mot Sverige, rapporterade SVT.

– Sammantaget bedömer Säkerhetspolisen att koranbränningar i sig ökat och framöver kan komma att öka attentatshotet mot Sverige och svenska intressen på kort sikt, stod det i polisens beslut.

Hotbilden stärktes

Efter att Rasmus Paludan eldade en koran utanför Turkiets ambassad för snart två månader sedan noterade Säpo en ökad hotbild mot Sverige.

– Reaktionerna efter bland annat koranbränningen i januari har varit omfattande, skrev myndigheten på sin hemsida.

Händelsen ledde även till att Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan krävde att Sverige skulle förbjuda bränningar av islams heliga bok för att få ett ja till medlemskap i Nato.

Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke har dock varit kritisk till att polisen nekar tillstånd.

– Jag tycker inte att det är nog att hänvisa till en allmän hotbild mot Sverige för att neka en medborgare att utöva sina demokratiska rättigheter. Blir det här vägledande så blir det sparsamt med demonstrationer framöver, har han tidigare sagt i en intervju med SVT Nyheter.

Foto: M. Sunnah

Text: Redaktionen


JUST NU: Ryssland rasar – mot ett av de ”vänliga” länderna i Europa

2025 05 29

Rysk underrättelsetjänst anklagar Serbien för att vilja “skjuta Ryssland i ryggen”.

Ryssland och Serbien har en vänskaplig relation som går tillbaka många år.

Sedan invasionen av Ukraina har majoriteten av de europeiska länderna ställt sig bakom Ukraina i konflikten.

Ungern, Slovakien och Serbien har valt att ta en mer neutral roll – men rysk underrättelsetjänst rasar nu mot Serbien och anklagar landet för att vilja “skjuta Ryssland i ryggen”.

Det rapporterar Kyiv Independent.

Ryssland rasar

Rysk utlandsunderrättelsetjänst hävdar i dag den 29 maj att serbiska försvarsföretag fortsätter att leverera ammunition till Ukraina, trots Belgrads uttalade neutralitet.

– Den serbiska försvarsindustrin försöker skjuta Ryssland i ryggen, menas det.

“Vänligt land”

Den serbiska regeringen har upprätthållit vänskapliga band med Ryssland under president Aleksandar Vucic, som har förnekat tidigare påståenden om serbiska vapenleveranser till Ukraina. 

Rysk underrättelsetjänst anklagar nu serbiska företag för att ha skickat vapen till Ukraina via andra länder, nämligen Nato-länder som Tjeckien, Polen och Bulgarien.

– På senare tid har även exotiska optioner som involverar afrikanska länder använts för detta ändamål, framgår av en rapport från rysk underrättelsetjänst.

Läs mer: Tiotals miljarder till Ukraina – Natoland ökar trycket

Nya attacker

Samtidigt kommer uppgifter om nya ukrainska attacker mot ryska militära mål.

Ukrainska styrkor genomförde en serie drönarattacker med lång räckvidd riktade mot Rysslands försvarsindustriella bas den 27 och 28 maj.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Mot flera anläggningar

Den ukrainska generalstaben rapporterade den 28 maj att ukrainska specialstyrkor och Ukrainas säkerhetstjänst slagit till mot drönarfabriken Kronshtadt i Dubna, Moskva oblast.

– Den ukrainska generalstaben rapporterade att SBU också slog till mot Raduga-anläggningen i Dubna, som tillverkar kryssningsrobotar, inklusive Kh-101/55-robotar, Kh-69-robotar och Kh-59MK-robotar, uppger ISW.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Nato föreslår dramatisk ökning

2025 05 29

Nato utökar sin närvaro på marken markant.

Försvarsalliansen kommer att höja målsättningen för hur många trupper varje medlemsland ska tillhandhålla.

Siffran kommer höjas med hela 50 procent, rapporterar Reuters med hänvisning till en ny rapport.

– Alliansens nuvarande mål på cirka 80 brigader ska öka till mellan 120 och 130, säger en källa med insyn till nyhetsbyrån.

Storleken på brigader kan variera, men de består vanligtvis av cirka 5 000 soldater.

Tyskland pekas ut

Tyskland – som genomför en historisk militär upprustning – kommer att spela en nyckelroll i Natos expansion.

Enligt Reuters källor kommer Nato be Tyskland att bidra med ytterligare sju brigader, vilket motsvarar omkring 40 000 soldater.

Viktigt beslut

Natos nya besked kommer samtidigt som Ryssland och Ukraina väntas inleda nya samtal om ett eldupphör under de kommande dagarna.

Om en vapenvila nås kommer trycket på Nato att öka. Detta eftersom Ryssland kommer kunna frigöra hundratusentals soldater från Ukraina.

Danmark: Ryssland kan slå till direkt

Det danska försvarets underrättelsetjänst, FE, har tidigare varnat för att Ryssland kan vara redo för ett ”storskaligt krig mot Nato” fem år efter ett krigsslut.

Enligt den danska underrättelsetjänsten arbetar man utifrån tre möjliga scenarier för vad Ryssland är kapabla till om kriget i Ukraina sätts på paus eller upphör helt.

  1. Om ungefär ett halvår kommer Ryssland “att kunna utkämpa ett lokalt krig i ett land som gränsar till Ryssland.
  2. Efter cirka två år kommer Ryssland “utgöra ett trovärdigt hot mot ett eller flera Natoländer och därmed vara redo för ett regionalt krig mot flera länder i Östersjöområdet".
  3. Efter cirka fem år kommer Ryssland “att vara redo för ett storskaligt krig på den europeiska kontinenten, där USA inte blandar sig i”.

LÄS MER OM SÄKERHETSLÄGET HÄR:

Explosioner i rysk jättestad

Putin nobbar Trump

Vita huset går i taket – utspel från Kreml får USA att se rött

Foto: Nato

Text: Redaktionen