Kontroversiellt uttalande: Viktor Orbán ställer ultimatum

2024 02 12

Ungerns premiärminister Viktor Orbán har utryckt ett tydligt motstånd mot att Ukraina ska bli en del av EU.

När EU-ledarna i december röstade om att inleda medlemskapsförhandlingar med Ukraina lämnade Orbán rummet i protest.

Nu går han ut med ett nytt krav på unionen.

Orbán kräver att Serbien ska gå med i EU före Ukraina.

– EU kommer förlora Serbien till Kina snart om de inte låter landet gå med i unionen. Och det bör ske före Ukraina, säger Ungerns premiärminister till tidningen Die Presse.

Stark relation till Ryssland

Serbien aspirerar på att gå med i EU och har haft kandidatstatus sedan 2012. På grund av den demokratiska utvecklingen i landet och relationen till Kina och Ryssland har medlemsförhandlingarna lagts på is.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har Serbiens relation till den ryska diktaturen uppmärksammats.

Strax efter invasionen chockades Europa av att tusentals demonstranter gav sig ut på gatorna i Serbien – till stöd för Ryssland.

Det är också till samma land som uppskattningsvis 200 000 ryssar flytt för att undvika att kallas in till kriget. Serbien har även pekats ut som en rekryteringsplats för Rysslands armé. I oktober 2023 avslöjade The Guardian att intensiva ryska värvningskampanjer har skett i landet.

Trots det kräver Viktor Orbán att Serbien ska släppas in i EU före Ukraina.

– Vi måste avsluta processen med Serbien innan i påbörjar den nya utvidgningen med Ukraina. Om vi inte  integrerar Serbien så snart som möjligt kommer vi att förlora dem, säger premiärministern.

Kontroversiellt utspel om Ukraina: ”Buffertzon”

Samtidigt ger Orbán återigen utryck för sin ovilja att släppa in Ukraina i EU och hävdar att det enda  sättet för Ukraina att "överleva" är att landet blir "en buffertzon mellan Ryssland och väst”.

– Om det inte fungerar kommer Ukraina att fortsätta att förlora territorium. Ryssland kommer att förstöra Ukraina igen och igen och igen. Ryssland kommer aldrig att acceptera att ha en EU- och Nato-medlem som Ukraina vid sina gränser. Det kommer aldrig hända, säger Orbán. 

Slaviska band

Serbien har en historisk stark relation till Ryssland.

Under århundraden har länderna förenats av djupa band; från deras slaviska och ortodoxa arv till deras stadiga allianser under 1900-talens världskrig. En undersökning från the Institute for European Affairs år 2021 visade att 83 procent av serberna ser Moskva som en vän och Putin har utsetts till hedersmedborgare i en rad serbiska städer.

Avtal med Kina

Serbien ansökte om EU-medlemskap 2009 och blev godkänt som kandidatland 2012.

I oktober 2023 tecknade Serbien ett stort handelsavtal med Kina.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Nationell särskild händelse utlyses i Sverige

2025 09 15

Polisen utlyser en nationell särskild händelse i Sverige.

Det är ett relativt ovanligt besked.

Åtgärden är ett beslut som Polismyndigheten kan fatta när en situation är så allvarlig eller omfattande att den kräver nationell samordning av polisens resurser.

Det har till exempel skett efter terrordådet på Drottninggatan 2017, under coronapandemin samt under våldsvågen hösten 2023.

Den här gången handlar det om att hantera säkerheten kring valet 2026.

– Vi befarar att valrelaterade demonstrationer kan komma att starta betydligt tidigare i år än vad de har gjort inför tidigare val. Vi vill därför vara proaktiva för att få bättre förutsättningar att leda och koordinera arbetet, säger Tobias Bergkvist, biträdande regionspolischef Stockholm, i ett uttalande.

Åkesson kräver höjd säkerhet

Så sent som för några dagar sedan gick Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson ut med att han reflekterar kring sin egen säkerhet inför valrörelsen, i synnerhet efter mordet på den amerikanska högerdebattören Charlie Kirk.

– I Sverige ska man kunna hålla en helt öppen valrörelse och åka land och rike runt och träffa väljare. Det är så man ser en svensk valrörelse framför sig – men det är inte lika självklart längre, sade Åkesson till Expressen då.

Jimmie Åkesson anser att säkerheten måste höjas i valrörelsen 2026. SD-ledaren bedömer att Säpo delar hans uppfattning.

– Men det är väl som vanligt en fråga om resurser och personaltillgång och kompetensförsörjning och sådana saker som inte är helt lätta att komma åt.

LÄS MER: Svenska kyrkan slår larm – har inte råd

"Kommer vidta operativa åtgärder"

Polisen ska särskilt fokusera på att säkerställa att de grundläggande opinionsfriheterna kan utövas “med bibehållen ordning och säkerhet”, förklarar myndigheten.

– Det instabila omvärldsläget som råder innebär att regionerna redan nu kommer att vidta de operativa åtgärder som krävs utifrån deras lokala problembild och som kan befaras ha påverkan på säkerheten kring kommande val, säger Marie Borg, nationell kommenderingschef.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Foto:

Text: Redaktionen

15Sep2025

JUST NU: Estland slår larm – uppmanar hela Europa

2025 09 15

Estlands premiärminister varnar alla sina europeiska allierade och kommer nu med ett konkret förslag.

Europa har sedan februari 2022, då Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina, rustat sig starkare militärt.

Försvarsbudgeten har utökats med stora summor i de flesta länder, så också i Sverige.

Nu varnar Estlands premiärminister Kristen Michal hela Europa för den ryska krigsmakten.

– Vi ansågs till och med vara lite paranoida när vi pratade om hot från Ryssland tidigare. Men nu har allt det vi pratat om i Baltikum, Polen och Skandinavien blivit verklighet, säger han till den ryska dagstidningen Pravda.

Europa har långt kvar

Den estniske premiärministern framhåller att hotet från den ryska krigsmakten är stort.

– Ryssland är ett allvarligt hot mot Europa, Nato och alla förnuftiga länder i världen, säger han.

Han hävdar också att Europa fortfarande har en lång väg kvar för att uppnå den militära styrka som krävs för att hålla tillbaka Ryssland.

– Det kommer att ta lång tid för Europa att bli mycket starkare. Nu är vi fortfarande i början av resan, säger han.

Läs också: Elektronikkedja varslar – och vd:n lämnar

Konkret förslag

Estland har ett relativt litet budgetunderskott och en av de lägsta statsskuldsnivåerna i Europa i förhållande till ekonomins storlek.

Den estniske premiärministern efterfrågar nu en ännu snabbare upprustning av den europeiska försvarsförmågan.

Han menar att det kommer krävas smärtsamma utgiftsnedskärningar och skattehöjningar, uppger tidningen.

Michal vill också att europeiska allierade ska slå samman sina resurser och gemensamt köpa vapen för att minska kostnaderna.

”Klarade testet”

Kristen Michal framhåller situationen med de 19 ryska drönare som förra veckan kränkte Polens luftrum.

Han menar att det var första gången som Nato "testades i luftrummet".

– Testet klarades på ett övertygande sätt, säger han.

Läs mer: Rysk bransch i kris – konkurskaos

Foto: C. Robert

Text: Redaktionen