19 april 2026

Kontroversiellt uttalande: Viktor Orbán ställer ultimatum

2024 02 12

Ungerns premiärminister Viktor Orbán har utryckt ett tydligt motstånd mot att Ukraina ska bli en del av EU.

När EU-ledarna i december röstade om att inleda medlemskapsförhandlingar med Ukraina lämnade Orbán rummet i protest.

Nu går han ut med ett nytt krav på unionen.

Orbán kräver att Serbien ska gå med i EU före Ukraina.

– EU kommer förlora Serbien till Kina snart om de inte låter landet gå med i unionen. Och det bör ske före Ukraina, säger Ungerns premiärminister till tidningen Die Presse.

Stark relation till Ryssland

Serbien aspirerar på att gå med i EU och har haft kandidatstatus sedan 2012. På grund av den demokratiska utvecklingen i landet och relationen till Kina och Ryssland har medlemsförhandlingarna lagts på is.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har Serbiens relation till den ryska diktaturen uppmärksammats.

Strax efter invasionen chockades Europa av att tusentals demonstranter gav sig ut på gatorna i Serbien – till stöd för Ryssland.

Det är också till samma land som uppskattningsvis 200 000 ryssar flytt för att undvika att kallas in till kriget. Serbien har även pekats ut som en rekryteringsplats för Rysslands armé. I oktober 2023 avslöjade The Guardian att intensiva ryska värvningskampanjer har skett i landet.

Trots det kräver Viktor Orbán att Serbien ska släppas in i EU före Ukraina.

– Vi måste avsluta processen med Serbien innan i påbörjar den nya utvidgningen med Ukraina. Om vi inte  integrerar Serbien så snart som möjligt kommer vi att förlora dem, säger premiärministern.

Kontroversiellt utspel om Ukraina: ”Buffertzon”

Samtidigt ger Orbán återigen utryck för sin ovilja att släppa in Ukraina i EU och hävdar att det enda  sättet för Ukraina att "överleva" är att landet blir "en buffertzon mellan Ryssland och väst”.

– Om det inte fungerar kommer Ukraina att fortsätta att förlora territorium. Ryssland kommer att förstöra Ukraina igen och igen och igen. Ryssland kommer aldrig att acceptera att ha en EU- och Nato-medlem som Ukraina vid sina gränser. Det kommer aldrig hända, säger Orbán. 

Slaviska band

Serbien har en historisk stark relation till Ryssland.

Under århundraden har länderna förenats av djupa band; från deras slaviska och ortodoxa arv till deras stadiga allianser under 1900-talens världskrig. En undersökning från the Institute for European Affairs år 2021 visade att 83 procent av serberna ser Moskva som en vän och Putin har utsetts till hedersmedborgare i en rad serbiska städer.

Avtal med Kina

Serbien ansökte om EU-medlemskap 2009 och blev godkänt som kandidatland 2012.

I oktober 2023 tecknade Serbien ett stort handelsavtal med Kina.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


17 juni 2026

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Jätteökning mellan Sverige och USA

2026 06 17

Sveriges export till USA har minskat efter president Trumps kraftiga tullhöjningar.

Förra året minskade exporten med 9,2 procent, rapporterar analysföretaget Dun & Bradstreet.

Samtidigt noteras en kraftig ökning mellan Sverige och USA inom ett annat område. 

Den svenska importen från USA ökade med hela 20,3 procent.

Den uppseendeväckande ökningen kopplas också till Donald Trumps handelstullar.

– Vi ser i datan att många bolag agerade proaktivt genom att tidigarelägga sina inköp från USA och bygga upp lager innan tullar och osäkerhet slog igenom, säger Theodora Papadimitropoulou, expert på globala leveranskedjor, Dun & Bradstreet.

Papadimitropoulou bedömer att det rör sig om en tillfällig ökning.

– Efter den initiala uppgången minskade importandelen från USA, vilket tyder på att företag successivt började se sig om efter alternativa leverantörer, säger hon.

Andra marknader

Samtidigt som Sveriges export till USA minskar ökar den till andra länder. Bland annat noteras uppgångar till Danmark (2,3 procent) och Polen (5,2 procent).

Sveriges totala export ökade med 0,8 procent under fjolåret, trots nedgången på den amerikanska marknaden.

– Det här är en tydlig omfördelning av handeln. Exporten till USA minskade, samtidigt som exporten till andra marknader ökade – vilket tyder på att svenska företag i viss utsträckning behöll sina volymer men lyckades styra om sin försäljning, kommenterar Theodora Papadimitropoulou.

– Europa blev ett naturligt alternativ när osäkerheten ökade, men det innebär också att fler företag nu konkurrera på samma marknader, vilket på sikt kan pressa marginalerna.

ANDRA LÄSER: Viktig uppmaning till bilister – gäller nu på torsdag

Ädelmetaller och flygdelar  

Under 2025 ökade den svenska exporten av produkter med ett högt ekonomiskt värde – så kallade högvärdiga varor.

Exempelvis ökade exporten av ädelmetaller och flygkomponenter med 49,7 respektive 38,5 procent.

Samtidigt minskade exporten av många cykliska industrivaror som är beroende av det allmänna ekonomiska läget. Nedgångar noteras bland annat för fordon (−10,3 procent) och mineralbränslen (−15,6 procent).

–  Svenska företag befann sig i ett dubbelt läge. De var fortsatt beroende av amerikanska insatsvaror, särskilt inom avancerad teknik, samtidigt som de minskade sin försäljning till USA. Det visar hur svårt det är att snabbt ersätta vissa leverantörskedjor, säger Theodora Papadimitropoulou.

– Samtidigt ser vi att bolag justerar både vad de säljer och var de säljer det – mot mer högvärdiga produkter och mer stabila marknader. De företag som lyckas framåt är de som klarar att både minska sin risk och behålla sin flexibilitet.

LÄS OCKSÅ: Nytt krav för körkort – ska testas på elbilar

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen