19 april 2026

Kontroversiellt uttalande: Viktor Orbán ställer ultimatum

2024 02 12

Ungerns premiärminister Viktor Orbán har utryckt ett tydligt motstånd mot att Ukraina ska bli en del av EU.

När EU-ledarna i december röstade om att inleda medlemskapsförhandlingar med Ukraina lämnade Orbán rummet i protest.

Nu går han ut med ett nytt krav på unionen.

Orbán kräver att Serbien ska gå med i EU före Ukraina.

– EU kommer förlora Serbien till Kina snart om de inte låter landet gå med i unionen. Och det bör ske före Ukraina, säger Ungerns premiärminister till tidningen Die Presse.

Stark relation till Ryssland

Serbien aspirerar på att gå med i EU och har haft kandidatstatus sedan 2012. På grund av den demokratiska utvecklingen i landet och relationen till Kina och Ryssland har medlemsförhandlingarna lagts på is.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har Serbiens relation till den ryska diktaturen uppmärksammats.

Strax efter invasionen chockades Europa av att tusentals demonstranter gav sig ut på gatorna i Serbien – till stöd för Ryssland.

Det är också till samma land som uppskattningsvis 200 000 ryssar flytt för att undvika att kallas in till kriget. Serbien har även pekats ut som en rekryteringsplats för Rysslands armé. I oktober 2023 avslöjade The Guardian att intensiva ryska värvningskampanjer har skett i landet.

Trots det kräver Viktor Orbán att Serbien ska släppas in i EU före Ukraina.

– Vi måste avsluta processen med Serbien innan i påbörjar den nya utvidgningen med Ukraina. Om vi inte  integrerar Serbien så snart som möjligt kommer vi att förlora dem, säger premiärministern.

Kontroversiellt utspel om Ukraina: ”Buffertzon”

Samtidigt ger Orbán återigen utryck för sin ovilja att släppa in Ukraina i EU och hävdar att det enda  sättet för Ukraina att "överleva" är att landet blir "en buffertzon mellan Ryssland och väst”.

– Om det inte fungerar kommer Ukraina att fortsätta att förlora territorium. Ryssland kommer att förstöra Ukraina igen och igen och igen. Ryssland kommer aldrig att acceptera att ha en EU- och Nato-medlem som Ukraina vid sina gränser. Det kommer aldrig hända, säger Orbán. 

Slaviska band

Serbien har en historisk stark relation till Ryssland.

Under århundraden har länderna förenats av djupa band; från deras slaviska och ortodoxa arv till deras stadiga allianser under 1900-talens världskrig. En undersökning från the Institute for European Affairs år 2021 visade att 83 procent av serberna ser Moskva som en vän och Putin har utsetts till hedersmedborgare i en rad serbiska städer.

Avtal med Kina

Serbien ansökte om EU-medlemskap 2009 och blev godkänt som kandidatland 2012.

I oktober 2023 tecknade Serbien ett stort handelsavtal med Kina.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


24 augusti 2026

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


23 augusti 2026

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen