I somras skickade landsbygds- och infrastrukturdepartementet ut en promemoria med förslaget.

Enligt regeringen ska man i vissa fall få använda drönare för att söka efter vildsvin vid jakt.

– Den stora vildsvinsstammen orsakar varje år omfattande skador på bland annat jordbruket. Det är därför viktigt att en effektiv jakt efter vildsvin kan bedrivas för att minska dessa skador. Drönare med kameror skulle kunna bidra till att effektivisera jakten genom möjligheten att söka efter vildsvin från luften, sade landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) vid tillfället.

Svaret: Det är oetiskt

Nu har flera instanser svarat på förslaget som för närvarande är ute på remiss.

Och bland annat Jägareförbundet sågar idén med drönarjakt längs med fotknölarna.

Man menar att en ändring av lagen för skyddsjakt inte ger önskad effekt på det problem som bönder får när vildsvin bökar upp deras åkrar.

– Jaktetik är idag extremt viktigt. Detta är en grundförutsättning, och utgör det element som skapar förtroende för all jakt. Regeringens promemoria sänder tyvärr signalen att vildsvin är skadedjur, vilket är tvärt emot den bild som jägare vill ha på vilda djur, framhåller Peter Eriksson, förbundsordförande i Svenska jägareförbundet, i en debattartikel i Aftonbladet.

"Övertramp på all sund jaktetik"

Enligt förbundet arbetar man idag utifrån begreppet “ett hållbart brukande med hög jaktetik” vid svensk jakt. Det innebär naturnära och lokalt hänsynstagande till viltets förutsättningar och allmänhetens åsikter. 

Raka motsatsen till regeringens nya förslag, enligt Peter Eriksson.

– Regeringens promemoria om att tillåta drönare – motorfordon – vid skyddsjakt på vildsvin är ett övertramp på allt vad en sund jaktetik är – och hur jakt ska utföras.

– Vi hjälper gärna till för att minska skador från vildsvin, men även skyddsjakt ska ske med etiska avväganden. Där går en tydlig gräns som aldrig får passeras.

Naturvårdsverket säger nej

Peter Eriksson får medhåll av Matilda Söderqvist, jaktvårdskonsulent i Öster Malma i Nyköping.

Även hon framhåller att vildsvinsjakt med hjälp av drönare vore oetiskt.

– Viltet ska ha en chans att förstå vad som händer och slippa undan, säger hon till SVT Sörmland.

Också Naturvårdsverket motsätter sig regeringens förslag.

Det framhåller myndigheten i ett skriftligt uttalande.

– Vi anser dock att användning av drönare för allmän jakt på vildsvin riskerar bli ett generellt nytt sätt att bedriva jakt på och att det i så fall bör utredas mer grundligt utifrån jaktetik och praktiska konsekvenser. Användning av drönare vid jakt på vildsvin kan förväntas öka intresset för att även använda drönare vid jakt på annat vilt vilket riskerar leda till ett nytt sätt att bedriva jakt på som strider mot svenska jakttraditioner. Bullernivåerna skiljer sig åt mellan olika drönare och ger olika mycket störning för djurlivet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Kevin Jackson

Text: Redaktionen

Och hans ursäkt är ganska uppseendeväckande.

Nekade till att ha suttit vid ratten

Första gången fastnade mannen på fartkameran på E22 i Västerviks kommun.

Trots bilderna förnekade 50-åringen bestämt att det var han suttit bakom ratten. 

Vem det var på bilden kunde mannen inte svara på, men uppgav att hans bil används frekvent av familjen och att han har flera anhöriga som liknar honom till utseendet.

Efter att tingsrätten jämfört fartkamerans bilder med pass- och körkortsbild drogs slutsatsen att det visst var samma man, rapporterar Barometern.

Han dömdes därmed för brott mot trafikförordningen till 2 000 kronor i böter.

Uppmärksammas i Norge

Nu får incidenten uppmärksamhet utomlands.

Det är den norska tidningen Dagbladet som drar upp historien och gör rubriker av händelsen.

Även konsumentmagasinet Elbil24 från Norge sprider nyheten.

– Ibland kan det vara svårt att erkänna att man har gjort fel. Det gäller i allra högsta grad en svensk bilist, skriver tidningen.

I artikeln hånas svenskens ursäkt om att det var någon annan på fartkamerans bild.

– Bara en identisk tvillingbror, som mannen inte har, kunde få dem (tingsrätten, red. anm.) att tvivla på vem som körde bilen, står det i texten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Blev tagen igen

Historien tar dock inte slut där.

Samma man blev senare tagen i en ny fortkörning. Han hade då återigen åkt fast i en fartkamera då han körde 98 kilometer i timmen på en 90-väg.

Den här gången hade 50-åringen en ny ursäkt.

– I rätten uppgav han att han inte varit i närheten av platsen och inte vet var han var det aktuella datumet. Han sa att det var hans pappa på bilden från fartkameran, skriver Barometern om händelsen.

Ny böter

Tingsrätten köpte dock inte den förklaringen heller och det blev 1 500 kronor i böter för hastighetsöverträdelse.

Även detta uppmärksammas i Norge, där bötesbeloppen är högre för fortkörning än i Sverige.

– Alla följer inte hastighetsbegränsningen. Vissa nekar också till att ha kört för fort, konstaterar Dagbladet.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen