KONTANTER: Största förändringen på 20 år

2023 01 09

Det skedde en drastisk förändring mellan februari och mars ifjol.

Kontantanvändningen ökade med 7,57 procent, rapporterar SR Ekot.

Den enskilt största ökningen under en månad på över 20 år.

– Jag tror folk i och med situationen i Ukraina fick en påminnelse om att det är bra att ha ett reservalternativ för betalning, säger Joeri van Laere, biträdande professor i informationsteknologi vid Högskolan i Skövde, till radiokanalen.

Han betonar att ett samhälle, utifrån ett krisperspektiv, blir mer sårbart desto färre betalningsalternativ som finns tillgängliga.

– Det är bättre att vi, även i vardagen, ibland betalar med mobilen, ibland med kort och ibland med kontanter. Så att vi håller alla alternativen vid liv.

Går emot trenden

Den kraftiga ökningen av betalning med kontanter efter den ryska invasionen går emot den generella trenden i Sverige.

Under september ifjol cirkulerade ungefär 64 miljarder kronor i sedlar och mynt, uppger SR med hänvisning till Statistiska centralbyråns statistik.

Det kan jämföras med samma period år 2000. Då cirkulerade 82 miljarder kronor.

– På tio år har andelen som betalar med kontanter fallit från runt 40 procent till under 10 procent, framhåller Riksbanken.

Trenden i Sverige sticker ut i ett internationellt perspektiv. Förutom i Sverige är det bara i Norge som mängden kontanter i cirkulation har fallit under de senaste tio åren. 

Inte problemfritt

Den minskade användningen är inte oproblematisk.

Personer i glesbygden och äldre personer har svårt att klara sig utan kontanter, skriver Riksbanken.

Samtidigt innebär de digitala betalningslösningarna minskade kostnader för samhället.

–  Stordriftsfördelarna är större för digitala betalningar än för kontanter eftersom kontanterna måste hanteras fysiskt och har högre rörliga kostnader än digitala betalningar, uppger Riksbanken och tillägger:

– När antalet digitala betalningar växer och antalet kontanta betalningar krymper blir kontanterna relativt sett dyrare att hantera medan de digitala betalningarna blir billigare.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen