KONTANTER: Största förändringen på 20 år

2023 01 09

Efter Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari ökade användningen av kontanter i Sverige.

Det skedde en drastisk förändring mellan februari och mars ifjol.

Kontantanvändningen ökade med 7,57 procent, rapporterar SR Ekot.

Den enskilt största ökningen under en månad på över 20 år.

– Jag tror folk i och med situationen i Ukraina fick en påminnelse om att det är bra att ha ett reservalternativ för betalning, säger Joeri van Laere, biträdande professor i informationsteknologi vid Högskolan i Skövde, till radiokanalen.

Han betonar att ett samhälle, utifrån ett krisperspektiv, blir mer sårbart desto färre betalningsalternativ som finns tillgängliga.

– Det är bättre att vi, även i vardagen, ibland betalar med mobilen, ibland med kort och ibland med kontanter. Så att vi håller alla alternativen vid liv.

Går emot trenden

Den kraftiga ökningen av betalning med kontanter efter den ryska invasionen går emot den generella trenden i Sverige.

Under september ifjol cirkulerade ungefär 64 miljarder kronor i sedlar och mynt, uppger SR med hänvisning till Statistiska centralbyråns statistik.

Det kan jämföras med samma period år 2000. Då cirkulerade 82 miljarder kronor.

– På tio år har andelen som betalar med kontanter fallit från runt 40 procent till under 10 procent, framhåller Riksbanken.

Trenden i Sverige sticker ut i ett internationellt perspektiv. Förutom i Sverige är det bara i Norge som mängden kontanter i cirkulation har fallit under de senaste tio åren. 

Inte problemfritt

Den minskade användningen är inte oproblematisk.

Personer i glesbygden och äldre personer har svårt att klara sig utan kontanter, skriver Riksbanken.

Samtidigt innebär de digitala betalningslösningarna minskade kostnader för samhället.

–  Stordriftsfördelarna är större för digitala betalningar än för kontanter eftersom kontanterna måste hanteras fysiskt och har högre rörliga kostnader än digitala betalningar, uppger Riksbanken och tillägger:

– När antalet digitala betalningar växer och antalet kontanta betalningar krymper blir kontanterna relativt sett dyrare att hantera medan de digitala betalningarna blir billigare.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


4dec025

Skatteverket går ut med uppmaning – viktigt att kontrollera

2025 12 05

Skatteverket uppmanar alla svenskar till extra vaksamhet.

Anledningen är en stor ökning av bluffmejl som landar i inkorgen hos folk.

I den nya bluffvågen står Skatteverket som avsändare, vilket inte stämmer.

I bluffmejlen uppmanas mottagen att verifiera sina bankuppgifter för att Skatteverket ska kunna göra en utbetalning av skatteåterbäring, rapporterar TV4.

– Vår rekommendation är att du raderar mejlet eller meddelandet, uppger Skatteverket.

Lämna inga uppgifter

Skatteverket framhåller att myndigheten aldrig frågar efter den typen av uppgifter på mejl.

– Om det står att du ska lämna ifrån dig uppgifter om bankkontonummer eller kreditkortsnummer ska du inte göra det, framhåller myndigheten.

– Skatteverket efterfrågar aldrig dina kontouppgifter i mejl eller sms. Det gör vi endast via våra e-tjänster som du loggar in på med din e-legitimation.

”Var extra vaksam”

Det är alltid bra att vara vaksam när man får mejl, även om avsändaren framstår som känd, för att inte blir lurad av bedragare.

Det finns några saker som Skatteverket uppmanar alla att kontrollera om man får ett mejl från myndigheten.

– Bluffmeddelanden via mejl och sms kan vara svåra att skilja från riktiga meddelanden. Några saker som du kan vara extra vaksam på är om språket i meddelandet inte är korrekt, att webbadresserna inte leder till Skatteverkets webbplats eller att svenska och engelska blandas i meddelandet, uppmanar Skatteverket.

LÄS MER: UPPGIFTER: Stora pengar till svenska folket – norsk modell föreslås 

Senast i våras

Bedragare som använder Skatteverkets namn för att lura människor är särskilt vanligt i samband med deklarations- och skatteåterbäringstider.

Senast i våras gick en våg av bluffmeddelande ut till svenska folket.

– De anpassar sig hela tiden efter hur vi lever våra liv, säger Internetstiftelsens folkbildningsansvarige Björn Appelgren, till TV4.

– Många är oroliga för att göra fel och klicka på en länk eller fil som påstås gälla deklarationen. Bedragarna vet också att folk stressar över tider och återbetalningar.

LÄS OCKSÅ: EBBA BUSCH: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Foto: Magnus D Skatteverket

Text: Redaktionen


5dec2025

Kraftig storm på väg mot Sverige – kan slå till på måndag

2025 12 05

En kraftig storm rör sig i riktning mot Sverige och kan slå till efter helgen.

Efter en tid med växlande temperaturer och snöfall i stora delar av Sverige kan nu ett stormväder vara på väg.

– Prognoserna indikerar att lågtrycket kommer att vara över de brittiska öarna på söndag. Härifrån rör den sig mot Danmark med kraftigt regn och tilltagande vindar, rapporterar danska TV2, med hänvisning till den europeiska väderprognoser från ECMWF.

Kan nå Sverige på måndag

Efter att ovädret har passerat Danmark väntas det slå mot södra Sverige under måndagen och framåt.

– Söndag kväll och natten mot måndag rör sig nästa lågtryck med regn in västerifrån över Götaland och Svealand. Då blir det även blåsigt vid Västkusten, uppger SMHI.

Prognosen är osäker

Det är ännu osäkert hur kraftigt ovädret blir, då lågtrycket just nu håller på att byggas upp.

– Måndagens väder ser blött och blåsigt ut. De senaste prognoserna har visat detta, säger meteorologen Lone Seir på danska TV2.

– Tidpunkten för regnet och vindens styrka är fortfarande osäkra.

Den danska kanalen går också ut med en varning gällande havet mellan Sverige och Danmark.

– Storm eller inte, måndagens starka vindar kan utgöra utmaningar för färjorna, det kan finnas restriktioner på broarna och lösa föremål kan flyga omkring, uppger kanalen.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Namngivna stormar

De flesta stormar blir inte ihågkomna någon längre tid.

– Men det finns också stormar som drabbat hela landsdelar svårt och som är ihågkomna efter mer än hundra år, uppger SMHI.

Men många stormar som drabbar de nordiska länderna blir ändå namngivna.

– Stormarna har oftast namngetts av SMHI eller våra nordiska granninstitut, men i vissa fall av någon annan europeisk vädertjänst, framhåller väderinstitutet.

– På senare år har även andra typer av oväder börjat namnges som till exempel oväder med extremregn. Det mest kända exemplet för vår del är nog ovädret Hans i augusti 2023.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Torsten Dederichs

Text: Redaktionen