KONTANTER: Största förändringen på 20 år

2023 01 09

Efter Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari ökade användningen av kontanter i Sverige.

Det skedde en drastisk förändring mellan februari och mars ifjol.

Kontantanvändningen ökade med 7,57 procent, rapporterar SR Ekot.

Den enskilt största ökningen under en månad på över 20 år.

– Jag tror folk i och med situationen i Ukraina fick en påminnelse om att det är bra att ha ett reservalternativ för betalning, säger Joeri van Laere, biträdande professor i informationsteknologi vid Högskolan i Skövde, till radiokanalen.

Han betonar att ett samhälle, utifrån ett krisperspektiv, blir mer sårbart desto färre betalningsalternativ som finns tillgängliga.

– Det är bättre att vi, även i vardagen, ibland betalar med mobilen, ibland med kort och ibland med kontanter. Så att vi håller alla alternativen vid liv.

Går emot trenden

Den kraftiga ökningen av betalning med kontanter efter den ryska invasionen går emot den generella trenden i Sverige.

Under september ifjol cirkulerade ungefär 64 miljarder kronor i sedlar och mynt, uppger SR med hänvisning till Statistiska centralbyråns statistik.

Det kan jämföras med samma period år 2000. Då cirkulerade 82 miljarder kronor.

– På tio år har andelen som betalar med kontanter fallit från runt 40 procent till under 10 procent, framhåller Riksbanken.

Trenden i Sverige sticker ut i ett internationellt perspektiv. Förutom i Sverige är det bara i Norge som mängden kontanter i cirkulation har fallit under de senaste tio åren.

Inte problemfritt

Den minskade användningen är inte oproblematisk.

Personer i glesbygden och äldre personer har svårt att klara sig utan kontanter, skriver Riksbanken.

Samtidigt innebär de digitala betalningslösningarna minskade kostnader för samhället.

– Stordriftsfördelarna är större för digitala betalningar än för kontanter eftersom kontanterna måste hanteras fysiskt och har högre rörliga kostnader än digitala betalningar, uppger Riksbanken och tillägger:

– När antalet digitala betalningar växer och antalet kontanta betalningar krymper blir kontanterna relativt sett dyrare att hantera medan de digitala betalningarna blir billigare.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Ica stoppar ost – ”Lämna tillbaka om du köpt den”

2026 08 12

Ica återkallar hamburgerost.

Under tisdagskvällen meddelar dagligvarukedjan att de stoppar hamburgerost.

Det handlar om Icas egen hamburgerost med smak av cheddar.

Produkten återkallas som en försiktighetsåtgärd då den kan innehålla metallbitar – och alla som har köpt den berörda produkten uppmanas att lämna tillbaka den till Ica.

Återkallar ost

Återkallelsen berör endast produkter med bäst före datum 03-05-2027 och batch nr B6 131 LAP V.

– I samband med planerat underhåll av den berörda produktionslinjen uppstod en avvikelse vid återmonteringen som kan ha lett till förekomst av metallpartiklar i produkten, säger kvalitetschef Niklas Larsson i ett pressmeddelande.

– Nödvändiga åtgärder har vidtagits och händelsen är begränsad till den aktuella produktionsdagen och den berörda batchen.

“Ser allvarligt på det”

Larsson förklarar vidare att Ica kommer att undersöka exakt vad det är som har hänt, och vad som behöver göras för att det inte ska upprepas.

– Vi ser allvarligt på det inträffade och utreder nu tillsammans med leverantören hur detta kunnat ske och hur vi säkerställer att det inte händer igen, säger han.

Läs mer: Ica Maxi-butik når drömgränsen – tredje i hela landet

“Lämna tillbaka”

I och med att Ica nu har återkallat produkten är den inte längre möjliga att köpa i butik.

Ica uppmanar kunder som har köpt deras hamburgerost med smak av cheddar, med bäst före datum 03-05-2027 och batch nr B6 131 LAP V, att lämna tillbaka den.

Den ska lämnas tillbaka i den butik där den köptes, reklameras via deras hemsida eller så uppmanas kunder att ta kontakt med kundtjänst.

Så lyder reglerna

Ett återkallande ska alltid göras av ett livsmedelsföretag om de livsmedel de säljer kan vara hälsorisk och har nått konsumenter.

Livsmedelsverket förklarar att företaget måste i det fallet informera konsumenter om vilka livsmedel som berörs.

Läs mer: Putin jublar – EU-land importerar bara från Ryssland

Foto: Icagruppen

Text: Redaktionen

Klockan tickar: Snart smäller det för alla som tankar bilen

2026 08 12

Snart kommer det bli betydligt dyrare att tanka bilen.

Varningen kommer från SEB.

Storbankens råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop framhåller att energikrisen som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern kommer att leda till betydande kostnadsökningar för belister.

Schieldrop hänvisar till att stängningen av Hormuzsundet ser ut att bestå, vilket kommer att leda till att raffinerade produkter, som bensin och diesel, ökar i pris.

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

"Mödosam och långsam"

SEB:s expert konstaterar att dödläge råder i förhandlingarna mellan USA och Iran. Dessutom lider den amerikanska militären av ammunitionsbrist, vilket försvårar processen ytterligare.

– Det är en mödosam och långsam process. Innebörden är att chansen är liten att Hormuzsundet snart öppnas för normal trafik, fastslår Schieldrop.

Oljemarknaden i gungning

Oljemarknaden har reagerat kraftfullt på det utdragna kriget. Efter att förhandlingarna mellan USA och Iran stagnerat har oljepriserna börjat stiga.

På tisdagen är Brentoljan upp med 1,20 procent till 88,83 dollar per fat. WTI-oljan stiger i sin tur med 1,37 procent till 83,37 dollar per fat.

ANDRA LÄSER:Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Trumps värsta mardröm

Situationen i Mellanöstern beskrivs som USA:s president Donald Trumps ”värsta mardröm”.

– Han hålls som gisslan av Iran. De håller Hormuzsundet som gisslan, säger republikanen och tidigare Trump-allierade Chris Christie till ABC News.

Christie jämför situationen med gisslankrisen på USA:s ambassad i Teheran 1979. Iranska studenter stormade ambassaden och tog 52 amerikaner som gisslan. De hölls fångna i 444 dagar och kom att prägla den dåvarande amerikanske presidenten Jimmy Carter tid vid makten.

Chris Christie menar att Irankriget är Trumps motsvarighet till gisslankrisen 1979.

– Jag vet från de samtal jag har haft med honom under de senaste 24 åren att den person han minst av allt vill bli jämförd med är Jimmy Carter. Men här är vi nu. Och det är helt självförvållat, säger han.

LÄS OCKSÅ: Rysk olja brinner nära Kina

Foto: Circle K

Text: Redaktionen