Konsumenter varnas inför Black Friday

2023 11 17

Om en vecka inleds årets stora shopping- och readag, Black Friday.

Den efterföljs av den stora readagen för elektronik, ”Cyber Monday”.

Dagarna brukar markera starten på julhandeln.

Flera företag har dessutom redan inlett sina kampanjer och många konsumenter passar på att ta del av butikernas erbjudande.

Det finns dock flera fallgropar att se upp för.

Det varnar juristen Oscar Coronel för.  

Coronel, som är senior jurist och kompetensansvarig inom konsumenträtt på Familjens Jurist, pekar bland annat på att en vanlig missuppfattning är att 14 dagars ångerrätt gäller för alla inköp.

– Den gäller bara om du köpt något på distans, som i en webbutik, eller utanför affärslokaler. Handlar du en vara på distans har du alltså alltid ångerrätt i 14 dagar. Fysiska butiker däremot får välja om de vill erbjuda öppet köp eller returrätt till sina kunder som en service, men de har ingen skyldighet.

– Butikerna kan ha olika villkor för öppet köp, ett vanligt villkor är till exempel att du måste ha kvar kvittot. För att vara säker på att du får lämna tillbaka julklappen du köper i fysisk butik, måste du alltså fråga om öppet köp erbjuds och vilka villkor som gäller, förklarar Oscar Coronel.

Ny lag

Den 1 september i fjol infördes en ny lag som ska förhindra att konsumenter blir lurade i samband med prissänkningar.

Om ett företag uppger att priset har sänkts på en produkt måste företaget ange det lägsta priset som produkten har haft under de senaste 30 dagarna.

Försöker kringgå lagen

Oscar Coronel flaggar för att många handlare försöker kringgå den nya lagen. Företagen höjer sina priser under oktober för att sedan kunna ge större rabatter under Black Friday i november.

Det innebär i praktiken att prissänkningen under Black Friday inte blir så stor som butikerna ger sken av.

Har man otur kan man ha köpt flera saker till ett högt pris sett till prishistoriken, förklarar Oscar Coronel.

– Företagen ska visa det lägsta pris som de har haft på produkten under de senaste 30 dagarna före prissänkningen. Eftersom priset längre tillbaka än så kan ha varit samma eller lägre än reapriset, är det klokt att granska prishistoriken på en prisjämförelsesajt för att säkerställa att det faktiskt är ett bra erbjudande sett till produktens pris under året.

Foto: Freestocks resp A. Forouzani

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan.

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan.

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier.

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”.

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen