Konflikten efter debatten – mellan Lööf och Kristersson

2022 02 08

Det visade sig vara stora skillnader mellan de rödgröna och högeroppositionen gällande energifrågan och rättspolitiken i TV4:s partiledardebatt.

Inför partiledardebatten hade ledarna för M, SD, KD och L skrivit under en debattartikel i SvD med förslag för ny kärnkraft vid ett maktskifte, rapporterar Expressen. När frågan kom upp blev kärnkraft också skiljegränsen mellan högeroppositionen och de rödgröna.

Centerpartiets nya efterfrågan

Centerpartiet har efterfrågat en ny energiöverenskommelse och Annie Lööf återkom till vikten av samarbetet. Men Ebba Bush gav stark kritik.

– Annie Lööf är så besatt av att alla ska komma överens att hon är beredd att stötta en politik som innebär att vi är överens om att slå ut vår egen befolkning, sa Ebba Bush.

Konflikt kring rättspolitiken

I frågan om man bör skärpa straffen eller fokusera primärt på förebyggande insatser blev konflikten stor. Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi menade att visitationszoner är ”rasistiskt” och utpekande för personer medan Annie Lööf kritiserade Moderaternas förslag om omvänd bevisbörda.

– Vi har ett rättssystem i det här landet som talar om att man är oskyldig tills man döms, sa Lööf.

Tydlig skillnad mellan blocken

Efteråt sade Ulf Kristersson att debatten tydligt visade skillnaderna mellan blocken; att det finns två sidor i svensk politik. Det är sidan han står på som vill förändra och som pratar med alla, menade han.

Annie Lööf protesterade

– Jag upplevde faktiskt inte alls det. Jag stod där som en självständig, liberal, grön kraft. Jag står kvar på alliansens grundfundament medan de andra har öppnat upp för samarbete med ett högerpopulistiskt parti, sa hon.

Från debatt till handling

Annie Lööf står fast vid att det finns en möjlighet för breda uppgörelser. Hon menar att debatten hade ett stort fokus på sakfrågor, och att det finns en sammanhållning mellan alliansens partier och socialdemokrater. Det är här det kan gå från debatt till handling, förklarar hon.

Foto: Centerpartiet & Axel Adolfsson

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen