Konflikten efter debatten – mellan Lööf och Kristersson

2022 02 08

Inför partiledardebatten hade ledarna för M, SD, KD och L skrivit under en debattartikel i SvD med förslag för ny kärnkraft vid ett maktskifte, rapporterar Expressen. När frågan kom upp blev kärnkraft också skiljegränsen mellan högeroppositionen och de rödgröna.

Centerpartiets nya efterfrågan

Centerpartiet har efterfrågat en ny energiöverenskommelse och Annie Lööf återkom till vikten av samarbetet. Men Ebba Bush gav stark kritik.

– Annie Lööf är så besatt av att alla ska komma överens att hon är beredd att stötta en politik som innebär att vi är överens om att slå ut vår egen befolkning, sa Ebba Bush.

Konflikt kring rättspolitiken

I frågan om man bör skärpa straffen eller fokusera primärt på förebyggande insatser blev konflikten stor. Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi menade att visitationszoner är ”rasistiskt” och utpekande för personer medan Annie Lööf kritiserade Moderaternas förslag om omvänd bevisbörda.

– Vi har ett rättssystem i det här landet som talar om att man är oskyldig tills man döms, sa Lööf.

Tydlig skillnad mellan blocken

Efteråt sade Ulf Kristersson att debatten tydligt visade skillnaderna mellan blocken; att det finns två sidor i svensk politik. Det är sidan han står på som vill förändra och som pratar med alla, menade han.

Annie Lööf protesterade

– Jag upplevde faktiskt inte alls det. Jag stod där som en självständig, liberal, grön kraft. Jag står kvar på alliansens grundfundament medan de andra har öppnat upp för samarbete med ett högerpopulistiskt parti, sa hon.

Från debatt till handling

Annie Lööf står fast vid att det finns en möjlighet för breda uppgörelser. Hon menar att debatten hade ett stort fokus på sakfrågor, och att det finns en sammanhållning mellan alliansens partier och socialdemokrater. Det är här det kan gå från debatt till handling, förklarar hon.

Foto: Centerpartiet & Axel Adolfsson

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen