Kommun erbjuder “chockhöjning” på lönen

2024 05 10

Personalbristen på svenska skolor är alarmerande.

Av den anledningen vidtar nu den norrländska kommunen en drastisk åtgärd. Kommunen vill införa en kraftig löneökning för äldre lärare.

Syftet är att få personal att jobba längre, rapporterar Piteå Tidning.

– Det handlar om att vi behöver behålla våra äldre, erfarna och kompetenta medarbetare. De är väldigt värdefulla för oss och det här är ett förslag som kan göra att de vill jobba lite längre, säger kommunens HR-chef Cathrine Granberg till tidningen.

3 500 kronor mer

Förslaget är att kommunanställda som fyllt 67 år ska få en löneökning värd 3 500 kronor i månaden.

Det ska motsvara den sänkta arbetsgivaravgiften som börjar gälla när man blir lika gammal. Kostnaden blir med andra ord plus minus noll för kommunen.

Initiativet hyllas av skolchefen Malin Westling, som menar att det framför allt finns flera fördelar med löneökningen på vikariesidan.

– Främst ser vi ett sådant här lönetillägg som en enorm möjlighet att få våra timanställda pensionärer att vilja komma in och jobba extra. För oss är det framförallt ett sätt att trygga tillgången till vikarier, säger hon till lokaltidningen.

"Akut samhällsfråga"

Personalbristen i Sverige har pågått under en längre tid.

Redan 2022 varnade facket Lärarförbundet för att över 200 skolor i Sverige riskerar att slå igen på grund av att det inte finns personal.

– Det här är en akut samhällsfråga. Som arbetsgivare har vi under flera år jobbat med den här frågan men jag ser att det måste till stora politiska satsningar för att lösa problemet, sade Kiruna kommuns skolchef Viktoria Björklund till DN vid tillfället.

Förslaget från Piteå kommun utvärderas för närvarande av förvaltningarna.

LÄS MER: Fullständigt kaos på skola – “det är helt galet”

Foto: M. Rad

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen