Socialdemokraterna har slagit fast att partiet tänker driva frågan. Beslutet klubbades på partiets kongress förra året, även om förändringen i första hand ska ske via förhandlingar med fack och arbetsgivare snarare än via lagstiftning.

– För vår del är det viktigaste att det blir en arbetstidsförkortning, och att den kommer alla löntagare till del, sade riksdagsledamoten Annika Strandhäll (S) som varit drivande i frågan, till SVT vid tillfället.

"Stora konsekvenser för BNP:n"

Nu ger Jonas Kolsrud, universitetslektor och forskare vid Linnéuniversitetet, sin analys av hur förslaget skulle påverka Sveriges ekonomi.

Han har under år 2024 deltagit i en studie på uppdrag från Konjunkturinstitutet om saken.

Och bedömningen för utfallet är pessimistisk. Enligt Jonas Kolsrud skulle förkortad arbetstid få “stora konsekvenser för Sveriges BNP”, rapporterar GP.

– I princip är det helt enkelt så att om vi arbetar färre timmar, då producerar vi mindre. På lång sikt så är principen sådan, att om vi till exempel jobbar tio procent mindre, då faller BNP med tio procent också, säger han till tidningen.

"Superhöga räntor"

Enligt forskaren skulle en sänkt arbetstid, med bibehållna löner, leda till en rusande inflation. En sänkt arbetstid på tio procent kräver då en höjd timlön på tio procent. Då “sticker alla priser iväg”, säger Jonas Kolsrud.

– Och det är skälet till att man inte kan göra den här typen av stora ingrepp. Det blir väldigt knepigt i den här miljön, och så har man Riksbanken som då bara kommer att drämma till med superhöga räntor.

LÄS MER: Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

Kan bli dealbreaker för C

Förutom S ställer sig även MP och V positiva till förkortad arbetstid. Argumenten för handlar främst om ökad livskvalitet, minskad stress och högre produktivitet.

– Detta är en reform för ett hållbart arbetsliv som ger människor makten över sin egen tid – mer tid för återhämtning, för familj och vänner, för egna fritidsintressen och engagemang, framhöll Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén och Amanda Lind i SvD i december.

Centerpartiet har dock tidigare sagt att man inte kan samarbeta med Socialdemokraterna om de tänker driva frågan. 

– Skulle det vara så att S skulle driva det som fråga så är det helt omöjligt att jobba tillsammans, sade C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist sommaren 2024, innan hon var aktuell som partiledare, enligt Expressen.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har också deklarerat att hon är emot förslaget.

LÄS MER: Plötslig jätteförändring – för omstritt bidrag

Foto: Socialdemokraterna

Text: Redaktionen

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen