Det är budskapet från FN:s klimatchef Simon Stiell under klimattoppmötets COP30:s första dag i Brasilien.

Regeringar som misslyckas med den gröna omställningen kommer få skulden för svält och konflikter utomlands, varnar Stiell.

– Den som grälar medan hungersnöd breder ut sig och tvingar miljontals att fly från sina hemländer, kommer aldrig att glömmas. När klimatkatastrofer decimerar miljontals liv, samtidigt som lösningarna redan finns på plats, kommer detta aldrig någonsin att förlåtas, säger FN-chefen enligt The Guardian.

”Att vackla är meningslöst”

Simon Stiell flaggar också för att länder som struntar i klimatåtgärder kommer att drabbas hårt ekonomiskt.

– Inte en enda nation har råd med detta. Klimatkatastrofer skär tvåsiffrigt av BNP. Att vackla medan megatorkan utplånar skördar och får matpriserna att skjuta i höjden är meningslöst, både utifrån ett ekonomiskt och politiskt perspektiv.

Missat målet

COP30 äger rum i den brasilianska staden Belém – tio år efter att världens länder undertecknat Parisavtalet som fastlår att den globala temperaturökningen ska hållas under 2 grader och helst begränsas till 1,5 grader.

Temperaturerna har dock redan överstigit 1,5-gradersmålet. I dag bedömer flera forskare att världen är på väg mot en uppvärmning på 2,8 grader i slutet av århundradet.

LÄS MER: City Gross nya besked till kunderna – “Vi har lite att bevisa”

Fakta: Parisavtalet

- Parisavtalet slår fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2 °C och att man ska sträva efter att begränsa den till 1,5 °C. Detta framför allt genom att minska utsläppen av växthusgaser.

- En annan del av avtalet handlar om att öka förmågan att anpassa sig till negativa effekter, och att hantera de skador och förluster som uppstår till följd av klimatförändringarna.

- I stort sett alla världens länder har förbundit sig att genomföra åtgärder som bidrar till att målen i Parisavtalet uppnås. Åtagandena som länderna gör ska skärpas successivt och stämmas av globalt var femte år genom en global översyn. Den globala översynen utvärderar ländernas gemensamma insatser i förhållande till Parisavtalets långsiktiga mål. 

Källa: Naturvårdsverket

LÄS OCKSÅ: “Vad är det med Putin?” – rykten exploderar efter ny video

Foto: UNclimatechange

Text: Redaktionen

En Natosoldat från Belgien har dött på lördagen.

Soldaten uppges ha förlorat livet i samband med en Natoinsats i Litauen.

Bekräftas av försvarsminister

Den belgiska soldaten deltog i Natos insats i Litauen och blev svårt skadad på fredagen, rapporterar Politico.

Sent på lördagen meddelades att soldaten hade avlidit.

Tragedin inträffade i samband med en övning som innefattade granatkastning, uppger belgiska tjänstemän, enligt tidningen.

Efter att ha skadats under övningen fördes soldaten till sjukhus, men hans liv gick inte att rädda.

Händelsen bekräftas av Belgiens försvarsminister Theo Francken och försvarschef Frederik Vansina.

– Jag är djupt bedrövad över den tragiska olyckan, skriver Theo Francken i ett inlägg på X, och framför ”tankar och solidaritet” till den avlidnas vänner och kollegor.

Inleder utredning

Den belgiska soldaten har ännu inte identifierats, åtminstone inte formellt, men ingick i artilleribataljonen från Brasschaat i Belgien.

Belgiens federala åklagare har nu inlett en utredning av det tragiska dödsfallet, enligt tidningen. Det belgiska försvarsministeriet har också inlett en egen, intern utredning om olyckan.

Samtidigt framför även Litauens president Gitanas Nausėda sina kondoleanser, och passade på att lovorda Natoinsatsen i landet.

– Deras engagemang och uppoffring kommer aldrig att glömmas, kommenterar den litauiska presidenten.

Svensk insats

Sedan i somras har nästan 200 belgiska soldater varit utstationerade i Litauen, som ligger nära Ryssland och gränsar till den ryska enklaven Kaliningrad.

De belgiska soldaterna ingår i Natos Forward Land Forces, som finns utstationerade i åtta östeuropeiska länder, enligt tidningen.

Även Sverige ingår i Natouppdrag i Baltikum, som är mycket sårbart för rysk aggressivitet.

Svenska soldater har stationerats ut i Lettland, i Sveriges hittills största åtagande sedan Nato-inträdet.

Arkivfoto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen