Klimatministern ställer ultimatum – “Då packar jag väskan”

2023 10 15

Sveriges klimatminister ger besked om vad som skulle få henne att lämna regeringen.

Det har varit ett mycket hektiskt politiskt år där regeringen har behövt hantera allt från korankriser och Natoansökan till gängkriminalitet och inflation.

Utöver det fortsätter arbetet mot klimatförändringarna, och en som varit under press i samband med det är klimatminister Romina Pourmokhtari (L).

Nu ställer klimatministern ett ultimatum, och ger besked om vad som skulle få henne att lämna regeringen.

Det rapporterar Expressen.

“Då packar jag väskan”

Pourmokhtari framhåller att Sveriges klimatmål är avgörande för såväl hennes som landets framtid.

Att misslyckas i ambitionerna skulle innebära att hon tackar för sig.

– Jag packar väskan och går om vi rör oss längre från Sveriges klimatmål, nettonollutsläpp 2045, säger hon till tidningen.

Vill lägga om strukturen

Vidare förklarar klimatministern att hon står för den politik som regeringen för idag.

– Om man faktiskt lyssnar på vad vi vill göra, som att nå nettonollutsläpp 2045 och lägga om strukturen för hela samhällets omställning, då börjar man förstå varför jag är trygg med att sitta i den här regeringen, säger hon.

Haft stort möte

Under sommaren bjöd statsminister Ulf Kristersson (M) in till ett stort möte om de omställningar som krävs för att Sverige ska nå hela vägen till nettonollutsläpp till 2045.

250 företrädare för näringslivet, civilsamhället, intresseorganisationer och akademin deltog vid mötet.

“De bästa idéerna”

Under mötet framhöll statsministern att Sveriges konkurrenskraft måste i samband med klimatomställningen prioriteras.

– Ska Sverige även i framtiden vara ett internationellt konkurrenskraftigt land, så måste vi och våra företag ställa om, och göra det mycket, mycket brett, sade statsministern vid mötet.

– Och då behövs de bästa idéerna, politiskt, teknologiskt, industriellt och kommersiellt för att gå från fossilt till fossilfritt. Och jag är rätt säker på att många av de idéerna finns samlade här inne idag.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen