Klimatministern frustrerad: “Jag blir på allvar förbannad”
2024 03 13
Förutsättningarna var alldeles för dåliga när klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) tog över posten hösten 2022.
Den åsikten uttrycker ministern i en stor intervju på onsdagen.
Bland annat gäller det kärnkraften där regeringen och Pourmokhtari har haft svårt att ena en splittrad miljörörelse och inte fått med sig demonstrerande klimataktivister på tåget.
Mycket på grund av förutsättningarna när hon tillträdde, menar klimatministern.
– Jag blir ju på allvar förbannad när jag tänker på i vilket läge jag fick ta över klimatfrågan. Det var ett läge där vi har lagt ned fungerande fossilfri energi, säger Romina Pourmokhtari till Svenska Dagbladet.
Blockerade riksdagen
Ministern uttalar sig i efterspelet av två större demonstrationer i Stockholm där klimatprofilen Greta Thunberg tillsammans med en grupp demonstranter blockerade entrén till riksdagshuset under måndagen och tisdagen.
– Vi har fått nog av att makthavarna inte lyssnar på vetenskapen och våra röster. Istället för att säkerställa en omedelbar och rättvis övergång väljer de att fortsätta att förvärra klimatkrisen och tysta aktivister, vetenskapsmän och de värst drabbade, uttryckte Thunberg på sociala medier i samband med protesterna.
"Har panik"
Romina Pourmokhtari efterfrågar nu en djupare diskussion om hur “energisystemet ska hänga ihop”.
– Företagens planer för omställning kommer inte hålla om vi inte har tillgång till el. Och just nu har de panik över det, säger Romina Pourmokhtari till Svenska Dagbladet.
Bland annat har arbetsgivarorganisationen IKEM, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, varnat just för att elbristen kan leda till att 800 000 personer förlorar jobbet.
Det krävs inte bara fossilfri och leveranssäker el – det måste också ske till konkurrenskraftiga priser.
– Det är en förutsättning för Sveriges roll som ledande industrination och alldeles avgörande för de 800 000 personer som jobbar i industrin, framhöll IKEM i ett pressutskick i december.
Besked om drivmedel
En annan fråga som dykt upp på nytt är den om drivmedelspriserna.
Vid årsskiftet trädde minskad reduktionsplikt i kraft vilket ledde till billigare bensin och diesel vid pump med flera kronor.
I februari avslöjade dock DN att regeringen arbetar från en utsläppskalkyl där man utgår från ett scenario med kraftigt höjd reduktionsplikt inom de närmaste åren.
– Det finns många olika varianter, sade Pourmokhtari till tidningen då och förnekade att det per automatik innebär en höjning.
I dagens intervju med SvD bekräftar hon på nytt att höjda bensinpriser inte är prioriterat och att man inte bara kan se till “de utsläppsminskande effekterna” utan även de “samhällsekonomiska effekterna”.
LÄS MER: Bilägare riskerar kalldusch – "kan öka till 40 kronor per liter"
Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet
Text: Redaktionen
