Klimatministern frustrerad: “Jag blir på allvar förbannad”

2024 03 13

Förutsättningarna var alldeles för dåliga när klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) tog över posten hösten 2022.

Den åsikten uttrycker ministern i en stor intervju på onsdagen.

Bland annat gäller det kärnkraften där regeringen och Pourmokhtari har haft svårt att ena en splittrad miljörörelse och inte fått med sig demonstrerande klimataktivister på tåget.

Mycket på grund av förutsättningarna när hon tillträdde, menar klimatministern.

– Jag blir ju på allvar förbannad när jag tänker på i vilket läge jag fick ta över klimatfrågan. Det var ett läge där vi har lagt ned fungerande fossilfri energi, säger Romina Pourmokhtari till Svenska Dagbladet.

Blockerade riksdagen

Ministern uttalar sig i efterspelet av två större demonstrationer i Stockholm där klimatprofilen Greta Thunberg tillsammans med en grupp demonstranter blockerade entrén till riksdagshuset under måndagen och tisdagen.

– Vi har fått nog av att makthavarna inte lyssnar på vetenskapen och våra röster. Istället för att säkerställa en omedelbar och rättvis övergång väljer de att fortsätta att förvärra klimatkrisen och tysta aktivister, vetenskapsmän och de värst drabbade, uttryckte Thunberg på sociala medier i samband med protesterna.

"Har panik"

Romina Pourmokhtari efterfrågar nu en djupare diskussion om hur “energisystemet ska hänga ihop”.

– Företagens planer för omställning kommer inte hålla om vi inte har tillgång till el. Och just nu har de panik över det, säger Romina Pourmokhtari till Svenska Dagbladet.

Bland annat har arbetsgivarorganisationen IKEM, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, varnat just för att elbristen kan leda till att 800 000 personer förlorar jobbet.

Det krävs inte bara fossilfri och leveranssäker el – det måste också ske till konkurrenskraftiga priser.

– Det är en förutsättning för Sveriges roll som ledande industrination och alldeles avgörande för de 800 000 personer som jobbar i industrin, framhöll IKEM i ett pressutskick i december.

Besked om drivmedel

En annan fråga som dykt upp på nytt är den om drivmedelspriserna.

Vid årsskiftet trädde minskad reduktionsplikt i kraft vilket ledde till billigare bensin och diesel vid pump med flera kronor.

I februari avslöjade dock DN att regeringen arbetar från en utsläppskalkyl där man utgår från ett scenario med kraftigt höjd reduktionsplikt inom de närmaste åren.

– Det finns många olika varianter, sade Pourmokhtari till tidningen då och förnekade att det per automatik innebär en höjning.

I dagens intervju med SvD bekräftar hon på nytt att höjda bensinpriser inte är prioriterat och att man inte bara kan se till “de utsläppsminskande effekterna” utan även de “samhällsekonomiska effekterna”.

LÄS MER: Bilägare riskerar kalldusch – "kan öka till 40 kronor per liter"

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen