Klimatministern frustrerad: “Jag blir på allvar förbannad”

2024 03 13

Förutsättningarna var alldeles för dåliga när klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) tog över posten hösten 2022.

Den åsikten uttrycker ministern i en stor intervju på onsdagen.

Bland annat gäller det kärnkraften där regeringen och Pourmokhtari har haft svårt att ena en splittrad miljörörelse och inte fått med sig demonstrerande klimataktivister på tåget.

Mycket på grund av förutsättningarna när hon tillträdde, menar klimatministern.

– Jag blir ju på allvar förbannad när jag tänker på i vilket läge jag fick ta över klimatfrågan. Det var ett läge där vi har lagt ned fungerande fossilfri energi, säger Romina Pourmokhtari till Svenska Dagbladet.

Blockerade riksdagen

Ministern uttalar sig i efterspelet av två större demonstrationer i Stockholm där klimatprofilen Greta Thunberg tillsammans med en grupp demonstranter blockerade entrén till riksdagshuset under måndagen och tisdagen.

– Vi har fått nog av att makthavarna inte lyssnar på vetenskapen och våra röster. Istället för att säkerställa en omedelbar och rättvis övergång väljer de att fortsätta att förvärra klimatkrisen och tysta aktivister, vetenskapsmän och de värst drabbade, uttryckte Thunberg på sociala medier i samband med protesterna.

"Har panik"

Romina Pourmokhtari efterfrågar nu en djupare diskussion om hur “energisystemet ska hänga ihop”.

– Företagens planer för omställning kommer inte hålla om vi inte har tillgång till el. Och just nu har de panik över det, säger Romina Pourmokhtari till Svenska Dagbladet.

Bland annat har arbetsgivarorganisationen IKEM, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, varnat just för att elbristen kan leda till att 800 000 personer förlorar jobbet.

Det krävs inte bara fossilfri och leveranssäker el – det måste också ske till konkurrenskraftiga priser.

– Det är en förutsättning för Sveriges roll som ledande industrination och alldeles avgörande för de 800 000 personer som jobbar i industrin, framhöll IKEM i ett pressutskick i december.

Besked om drivmedel

En annan fråga som dykt upp på nytt är den om drivmedelspriserna.

Vid årsskiftet trädde minskad reduktionsplikt i kraft vilket ledde till billigare bensin och diesel vid pump med flera kronor.

I februari avslöjade dock DN att regeringen arbetar från en utsläppskalkyl där man utgår från ett scenario med kraftigt höjd reduktionsplikt inom de närmaste åren.

– Det finns många olika varianter, sade Pourmokhtari till tidningen då och förnekade att det per automatik innebär en höjning.

I dagens intervju med SvD bekräftar hon på nytt att höjda bensinpriser inte är prioriterat och att man inte bara kan se till “de utsläppsminskande effekterna” utan även de “samhällsekonomiska effekterna”.

LÄS MER: Bilägare riskerar kalldusch – "kan öka till 40 kronor per liter"

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 03

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han.

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus.

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare.

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen.

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen