Klimatministern frustrerad: “Jag blir på allvar förbannad”

2024 03 13

Förutsättningarna var alldeles för dåliga när klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) tog över posten hösten 2022.

Den åsikten uttrycker ministern i en stor intervju på onsdagen.

Bland annat gäller det kärnkraften där regeringen och Pourmokhtari har haft svårt att ena en splittrad miljörörelse och inte fått med sig demonstrerande klimataktivister på tåget.

Mycket på grund av förutsättningarna när hon tillträdde, menar klimatministern.

– Jag blir ju på allvar förbannad när jag tänker på i vilket läge jag fick ta över klimatfrågan. Det var ett läge där vi har lagt ned fungerande fossilfri energi, säger Romina Pourmokhtari till Svenska Dagbladet.

Blockerade riksdagen

Ministern uttalar sig i efterspelet av två större demonstrationer i Stockholm där klimatprofilen Greta Thunberg tillsammans med en grupp demonstranter blockerade entrén till riksdagshuset under måndagen och tisdagen.

– Vi har fått nog av att makthavarna inte lyssnar på vetenskapen och våra röster. Istället för att säkerställa en omedelbar och rättvis övergång väljer de att fortsätta att förvärra klimatkrisen och tysta aktivister, vetenskapsmän och de värst drabbade, uttryckte Thunberg på sociala medier i samband med protesterna.

"Har panik"

Romina Pourmokhtari efterfrågar nu en djupare diskussion om hur “energisystemet ska hänga ihop”.

– Företagens planer för omställning kommer inte hålla om vi inte har tillgång till el. Och just nu har de panik över det, säger Romina Pourmokhtari till Svenska Dagbladet.

Bland annat har arbetsgivarorganisationen IKEM, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, varnat just för att elbristen kan leda till att 800 000 personer förlorar jobbet.

Det krävs inte bara fossilfri och leveranssäker el – det måste också ske till konkurrenskraftiga priser.

– Det är en förutsättning för Sveriges roll som ledande industrination och alldeles avgörande för de 800 000 personer som jobbar i industrin, framhöll IKEM i ett pressutskick i december.

Besked om drivmedel

En annan fråga som dykt upp på nytt är den om drivmedelspriserna.

Vid årsskiftet trädde minskad reduktionsplikt i kraft vilket ledde till billigare bensin och diesel vid pump med flera kronor.

I februari avslöjade dock DN att regeringen arbetar från en utsläppskalkyl där man utgår från ett scenario med kraftigt höjd reduktionsplikt inom de närmaste åren.

– Det finns många olika varianter, sade Pourmokhtari till tidningen då och förnekade att det per automatik innebär en höjning.

I dagens intervju med SvD bekräftar hon på nytt att höjda bensinpriser inte är prioriterat och att man inte bara kan se till “de utsläppsminskande effekterna” utan även de “samhällsekonomiska effekterna”.

LÄS MER: Bilägare riskerar kalldusch – "kan öka till 40 kronor per liter"

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


Mitt i prick – svart rök lägger sig över Moskva

2026 07 20

Över 400 ukrainska drönare har satt sikte på Rysslands huvudstad..

Kriget kommer allt närmare den ryska befolkningen. 

Under natten till måndagen har hundratals drönare skickats in över Moskvaregionen, uppger Kyiv Independent.

Minst en av dem ska ha fått en fullträff.

– Foton och videor som publicerats på sociala medier uppges visa tjock svart rök som stiger över staden Podolsk, som ligger cirka 40 kilometer söder om Kreml, efter en attack mot en oljedepå, skriver den ukrainska tidningen.

Även ett bostadshus i Domodedovo i södra Moskva ska ha träffats av drönare, precis som lagerlokaler i samhället Belye Stolby.

Rysk media: största på flera år

Sergej Sobjanin, borgmästare i Moskva, uppger att Ryssland skjutit ned 85 av de 400 drönare som närmat sig huvudstaden. 

Enligt den ryska statskontrollerade mediebyrån Tass handlar det om en av de största attackerna hittills.

– Försöket med drönarattacken mot Moskva var ett av de största på flera år, hävdar Tass.

Ukrainas militär har inte kommenterat uppgifterna om attacken.  

Attackerats flera nätter

Den exakta omfattningen av skadorna från nattens anfall är inte klarlagd. 

Nattens dramatik utspelar sig enbart två dagar efter en storskalig attack mot just Moskva. Över 370 drönare ska då ha tagit sig in över den ryska huvudstaden. Då spreds bilder och filmer på en stor brand i ett lager för den ryska nätbutiken Wildberries, söder om Noginsk i Moskvaregionen.

– Ukraina har intensifierat sin långsiktiga attackkampanj mot militära, industriella och energimål i Ryssland de senaste månaderna, med drönare som upprepade gånger når Moskva och andra regioner hundratals kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Kyiv Independent.

Ukraina: legitima mål

Att Ukraina attackerar oljeraffinaderier beror på att de betraktas som legitima militära mål, eftersom anläggningarna förser den ryska krigsmaskinen med bränsle. 

Tidigare under sommaren uppgavs att det stora raffinaderiet i Moskva kommer att hållas stängt resten av året till följd av omfattande skador efter att ha attackerats, enligt Reuters.

Foto: X

Text: Redaktionen