Klimatministern frustrerad: “Jag blir på allvar förbannad”

2024 03 13

Förutsättningarna var alldeles för dåliga när klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) tog över posten hösten 2022.

Den åsikten uttrycker ministern i en stor intervju på onsdagen.

Bland annat gäller det kärnkraften där regeringen och Pourmokhtari har haft svårt att ena en splittrad miljörörelse och inte fått med sig demonstrerande klimataktivister på tåget.

Mycket på grund av förutsättningarna när hon tillträdde, menar klimatministern.

– Jag blir ju på allvar förbannad när jag tänker på i vilket läge jag fick ta över klimatfrågan. Det var ett läge där vi har lagt ned fungerande fossilfri energi, säger Romina Pourmokhtari till Svenska Dagbladet.

Blockerade riksdagen

Ministern uttalar sig i efterspelet av två större demonstrationer i Stockholm där klimatprofilen Greta Thunberg tillsammans med en grupp demonstranter blockerade entrén till riksdagshuset under måndagen och tisdagen.

– Vi har fått nog av att makthavarna inte lyssnar på vetenskapen och våra röster. Istället för att säkerställa en omedelbar och rättvis övergång väljer de att fortsätta att förvärra klimatkrisen och tysta aktivister, vetenskapsmän och de värst drabbade, uttryckte Thunberg på sociala medier i samband med protesterna.

"Har panik"

Romina Pourmokhtari efterfrågar nu en djupare diskussion om hur “energisystemet ska hänga ihop”.

– Företagens planer för omställning kommer inte hålla om vi inte har tillgång till el. Och just nu har de panik över det, säger Romina Pourmokhtari till Svenska Dagbladet.

Bland annat har arbetsgivarorganisationen IKEM, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, varnat just för att elbristen kan leda till att 800 000 personer förlorar jobbet.

Det krävs inte bara fossilfri och leveranssäker el – det måste också ske till konkurrenskraftiga priser.

– Det är en förutsättning för Sveriges roll som ledande industrination och alldeles avgörande för de 800 000 personer som jobbar i industrin, framhöll IKEM i ett pressutskick i december.

Besked om drivmedel

En annan fråga som dykt upp på nytt är den om drivmedelspriserna.

Vid årsskiftet trädde minskad reduktionsplikt i kraft vilket ledde till billigare bensin och diesel vid pump med flera kronor.

I februari avslöjade dock DN att regeringen arbetar från en utsläppskalkyl där man utgår från ett scenario med kraftigt höjd reduktionsplikt inom de närmaste åren.

– Det finns många olika varianter, sade Pourmokhtari till tidningen då och förnekade att det per automatik innebär en höjning.

I dagens intervju med SvD bekräftar hon på nytt att höjda bensinpriser inte är prioriterat och att man inte bara kan se till “de utsläppsminskande effekterna” utan även de “samhällsekonomiska effekterna”.

LÄS MER: Bilägare riskerar kalldusch – "kan öka till 40 kronor per liter"

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Bostadsbidraget görs om

2026 03 15

En stor förändring är på gång för bostadsbidraget.

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgästföreningen.

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Nytt krig i Europa kan vara nära – ”kommer attackera”

2026 03 15

Ett europeiskt land påstår att man snart kommer attackeras.

Larmet kommer från den serbiske presidenten Aleksandar Vučić.

– De bildar en allians och kommer att attackera oss, säger han, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Syftar på tre länder

Den serbiske presidenten syftar på de närliggande länderna Kroatien, Albanien och Kosovo.

De tre länderna förbereder en attack mot Serbien men inväntar bara den rätta tidpunkten, menar Aleksandar Vučić.

– De väntar på en eskalering av konflikten mellan Ryssland och Europa, samt på det ögonblick då ett större krig bryter ut i Mellanöstern, säger han.

– De väntar på att det globala kaoset ska tillåta dem att göra detta. Under det senaste året har de försökt underminera Serbien och lägga sig i interna angelägenheter.

Försvarssamarbete

Under 2025 ingick de tre länderna ett försvarssamarbete.

Det hänvisar den serbiske presidenten till, och menar att det i praktiken är en allians mot Serbien.

Och fler konflikter är att vänta sig i världen framöver, menar presidenten.

– Alla förbereder sig för krig, och den enda frågan är vem som tillhör vilken sida, säger Aleksandar Vučić, enligt tidningen.

Serbien är inte med i Nato. Inte heller i EU, men har kandidatstatus sedan flera år.

LÄS OCKSÅ: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

God relation till Ryssland

Landet har historiskt en relativt god relation till Ryssland men har officiellt hållit sig neutrala till anfallskriget mot Ukraina, uppger AFP.

Men Ryssland har anklagat Serbien för att leverera vapen till Ukraina.

I en rapport förra året hävdade ryssarna att serbiska regeringsägda bolag exporterar vapen till fienden.

Rapporten gick under namnet ”Den serbiska försvarsindustrin försöker hugga Ryssland i ryggen”.

– I Rysslandsvänliga Serbien ägnar sig landets största försvarsföretag åt ett löpande band av död, står det i rapporten, rapporterar nyhetsbyrån.

Men Serbien har förnekat uppgifterna och menar att landet inte stöder någon av sidorna i den utdragna konflikten.

LÄS MER: Nytt land förklarar krig mot Ukraina

Foto: Christian Lue

Text: Redaktionen