Klassisk vara slut i nästan alla butiker – tomma hyllor

2024 12 11

Kunder möts av tomma hyllor vart de än går.

Omåttligt populära O’Boy är slut nästan överallt.

Anledningen är “en tillfällig brist på kakaobönor hos en av våra leverantörer”.

Det framhåller tillverkaren Mondelez, rapporterar Sveriges Radio.

Är krisen åter?

Den plötsliga bristen får många att minnas den uppmärksammade “O’boy-krisen” hösten 2018.

Vid det tillfället berodde de tomma hyllorna på ett tekniskt problem hos tillverkaren, vilket fick privatpersoner att ta saken i egna händer.

Bland annat såldes O’boy för tusentals kronor på säljsajten Blocket och andra andrahandsmarknader.

– Folk är väl galna så länge det gäller socker. En del betalar vad som helst för O’boy tydligen, sade Patrik Lundgren som var en av alla som passade på att sälja sitt lager av den klassiska drycken, till SVT 2018.

Då kommer O'boy tillbaka

Förhoppningen är att det inte ska bli lika illa den här gången.

O’boy beräknas vara tillbaka i butikerna framåt slutet av månaden.

– Som det ser ut nu kommer vi att vara leveransdugliga igen från vecka 51 och framåt, berättar Mondelez för radion.

Chokladjätten vädjar dock om tålamod.

– Det kan ta ytterligare några veckor innan dess att hyllorna är välfyllda igen.

"Krisen slår till igen"

O’boy-bristen 2018 var väldigt omtalad i svenska medier när det begav sig.

Liknande tendenser syns nu.

"O'boy-krisen slår till igen i svenska matbutiker” lyder exempelvis rubriken i Kristianstadsbladet där det rapporteras att varan är helt slut i flera skånska mataffärer, bland annat på Willys, Ica och Coop.

– Vi fick reda på att det skulle bli så här förra veckan, det var vår leverantör som berättade det för oss, säger Andreas Sjöstrand, butikschefen på Coop i Broby, till tidningen.

Fakta O’boy:

O’boy lanserades redan 1960 och har sedan dess varit Nordens populäraste chokladdryck.
Namnet kommer från det amerikanska begreppet "oh boy". Marabous dåvarande marknadschef snappade upp uttrycket under ett besök i USA precis vid tiden av utvecklingen av O´boys recept. Han tyckte att det var ett passande namn för chokladpulvret och så fick det bli!
O´boy har genom åren funnits i smakerna vanilj, jordgubb, blåbär, Mocca och mörk choklad.
Idag finns O´boy i Original, Less Sugar och smidiga portionspåsar med vattenlösligt pulver.

Källa: ICA

Foto: Jessica Gow, Ica-gruppen

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Sverige ska attackera tre mål – om Putin anfaller Nato

2025 11 24

För första gången någonsin kan Sverige utöka sin vapenarsenal med kryssningsrobotar som kan träffa mål på hundratals mils avstånd.

I dag kan svenska Jas Gripen-stridsflyg utrustas med kryssningsroboten Taurus, som har en räckvidd på cirka 50 mil.

Nu vill Försvarsmakten köpa kryssningsrobotar som kan träffa mål på omkring 200 mils avstånd.

Det framgår av en färsk rapport som Försvarsmakten har överlämnat till regeringen, uppger SVT.

Pekar ut tre mål i Ryssland

Robotarna ska användas mot mål i Ryssland om landet skulle gå till attack mot Nato och utlösa alliansens artikel 5.

Enligt Carl-Johan Edström, chef för försvarsstaben, kommer robotarna avfyras mot ryska mål för att förhindra ytterligare anfall.

Edström pekar ut tre mål som Sverige kan attackera vid händelse av krig mellan Nato och Ryssland.

– Det kan handla om alltifrån deras ledningssystem, sensorer, men också deras kritiska infrastruktur, säger generallöjtnanten till SVT Nyheter.

LÄS MER: FSB-agenter har öppnat eld

Här är prioriteringarna

I rapporten som överlämnats till regeringen lyfter Försvarsmakten framför allt behovet av:

- Långräckviddig bekämpning – för att kunna möta en kvalificerad motståndare på djupet och bidra till alliansens samlade förmåga.

- Kontroll över Östersjön över tid – där sjö- och luftläget är avgörande för rörlighet, förstärkningar och försörjning.

- En förbättrad och uthållig lägesbild – genom mark-, luft- och rymdbaserade sensorer.

- Luft- och robotförsvar i hela Natos operationsområde – både för skydd av egna förband och för att stärka den norra flankens motståndskraft.

- Ett robust logistiknätverk – med logistik och infrastruktur som kan ta emot och stödja allierade styrkor under längre tid.

LÄS OCKSÅ: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder

Foto: Flygvapnet

Text: Redaktionen