Klassisk sajt inför krav på Bank-ID – 5 miljoner besökare i veckan

2024 05 30

En populär sajt med fem miljoner besökare i veckan inför obligatorisk verifiering med Bank-ID.

Det handlar om köp- och säljsajten Blocket som tar ännu ett steg för att göra hemsidan tryggare.

Under en längre tid har Blocket-användare varit tvungna att verifiera sig med antingen Bank-ID eller sms när man lägger in en annons eller startar konversationer genom Blockets meddelandetjänst. I vissa högriskkategorier samt vid försäljning av djur har Blocket också krävt att användare verifierar sig med Bank-ID för att lägga in en annons.

Nu utökas kraven.

– Från och med den 1 juni 2024 kommer det inte längre att vara möjligt att verifiera sig med hjälp av sms utan alla som vill kunna lägga in annons och skicka meddelanden på Blocket kommer att behöva verifiera sig med mobilt Bank-ID, säger Jessica Cervin, kundsäkerhetschef på Blocket.

Cervin framhåller att det nya kravet är en del i Blockets säkerhetsarbete och att det kommer göra sajten ännu tryggare och säkrare.

– De senaste åren har vi stegvis ökat kraven på verifiering och vi har sett väldigt positiva resultat både i form av ökad trygghet och positiva reaktioner från våra användare. Därför har vi nu valt att utöka kraven på verifiering med mobilt Bank-ID till att gälla hela plattformen.

Svar på bedrägerivågen

Blockets nya krav på Bank-ID är även ett svar på den senaste tidens kraftiga ökning av bedrägerier i Sverige. Under 2023 ökade antalet anmälningar om bedrägerier med 22 procent jämfört med året innan – från 195 000 anmälningar till 238 000.

– De senaste åren har vi stegvis ökat kraven på verifiering och vi har sett väldigt positiva resultat både i form av ökad trygghet och positiva reaktioner från våra användare. Därför har vi nu valt att utöka kraven på verifiering med mobilt BankID till att gälla hela plattformen, säger Jessica Cervin.

Fakta Blocket

  • 1 av 4 saker på Blocket säljs inom 24 timmar.
  • Blocket har 5 miljoner besökare i veckan.
  • 92 procent av Sveriges befolkning känner till Blocket.
  • Drygt 7 av 10 svenskar har köpt eller sålt något på Blocket (för barnfamiljer är siffran 9 av 10).
  • Genomsnittssvensken har prylar hemma som de inte använder värda 16 000 kronor.
  • Värdet av alla annonser på Blocket 2019 var 690 miljarder kronor vilket motsvarar cirka 15 procent av Sveriges BNP.
  • Svenska folkets begagnathandel sparar potentiellt 0,8 miljoner ton växthusgas årligen – lika mycket som om Stockholms vägtrafik stod still i cirka 10 månader.
  • Blocketkonceptet har exporterats till mer än 40 andra länder.

Källa: Blocket

Foto: Bank-ID

Text: Redaktionen

MASSIV HACKERATTACK: Svenskar uppmanas byta lösenord

2025 03 26

Flera svenska företag påverkas av ett omfattande cyberangrepp.

Detta efter att mjukvaruföretaget Oracle, som har tusentals kunder, blivit hackat.

Flera svenska sajter är drabbade.

Omkring 160 000 bolag påverkas, rapporterar Aftonbladet.

Det rör sig bland annat om följande aktörer:

- Ica

- Tele2

- Apoteket

- Skatteverket

- ATG

Uppmaning: Byt lösenord

Säkerhetsexperten David Jacoby uppmanar berörda kunder att byta lösenord.

– Det är oklart vilken information som har läckt ut, men är man kund hos någon drabbad bör man byta lösenord. Ett intrång leder alltid till fler intrång, säger han till tidningen.

Fakta Oracle

- Ett av världens största mjukvaruföretag

- Levererar tjänster till miljontals bolag i USA, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- 160 000 anställda

- Omsättningen uppgick till 53 miljarder dollar under 2024

Källa: Oracle

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen