KLARLAGT: Så mycket julmust räknas som rattfylleri

2022 12 25

Rykten har hävdat att man kan blåsa positivt i alkoholmätare genom att dricka julmust.

Bland annat har det under december spridits videos på Tiktok där detta påstås bevisas, någonting som fick polisen att sätta ned foten.

– Det stämmer inte. Ni kan dricka hur mycket julmust som helst, framhöll Karlskronapolisen på sin Facebooksida efter att myndigheten förklarat att man själva testat.

Men polisen visar sig ha fel.

Det går inte att dricka hur mycket som helst och fortfarande blåsa negativt. Däremot krävs det otroliga mängder.

Så mycket krävs

För att tekniskt sett bli rattfull krävs det nämligen 4,6 liter för en genomsnittlig man och tre liter för en genomsnittlig kvinna, slår företaget Alocosense laboratories fast, rapporterar P4 Östergötland.

Musten måste dessutom mer eller mindre drickas med botten upp utan paus, och toleransen kan fortfarande variera från person till person.

– Risken för rattfylla är alltså liten då det i stort sett krävs att man sveper stora mängder must, betonar radiokanalen.

Ingenting som med andra ord rekommenderas att göra idag under julmiddagen.

"Rattfyllans högtid"

Ifjol anmäldes 23 000 brott om rattfylleri under hela året och polisen har ofta beskrivit julen som “rattfyllans högtid”.

I Sverige räknas det som att köra rattfull om du med minst 0,2 promille i alkohol i blodet, eller 0,1 milligram per liter i utandningsluften, framför ett motordrivet fordon. Även narkotika faller under rattfylleri.

Gränsen för grovt rattfylleri går vid 1,0 promille alkohol i blodet eller 0,5 milligram per liter i utandningsluften.

Straffen för att köra rattfull är allt från böter till fängelse i upp till två år.

– Om det är ett förstagångsbrott och om föraren inte har orsakat någon olycka, brukar straffet bli villkorlig dom eller skyddstillsyn kombinerat med samhällstjänst. Skyddstillsyn kan innebära att den dömde får läkarvård eller nykterhetsvårdande behandling, förklarar Trafikverket på sin hemsida.

Dricker nästan 30 miljoner liter

Men att julmust skulle vara grund för att köra påverkad är alltså osannolikt, förutsatt att man inte är extremt törstig. 

– Det finns lite alkohol i julmust och jästa produkter överlag, har Tomas Jonsson på Motorförarnas Helnykterhetsförbund sagt till SVT vid ett tidigare tillfälle.

Svenskarna kan med andra ord dricka julmust med gott samvete – och vi dricker mer än aldrig förr.

Förra året drack svenska folket mer än 28,4 miljoner liter av Apotekarnes Julmust, meddelar Carlsberg Sverige i ett pressmeddelande. I år beräknas siffran stiga med en miljon liter.

Det är framför allt den sockerfria varianten som drar upp ökningen.

De senaste åren har konsumtionen av lightmust ökat kraftigt – försäljningen har dubblerats jämfört med för fem år sedan och Apotekarnes sockerfria julmust står numera för 50 procent av den totala konsumtionen av Apotekarnes Julmust, säger Henric Byström, kommunikationschef på Carlsberg Sverige.

Foto: J. Baborak resp Carlsberg Sverige

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen