Klädföretag i konkurs – funnits sedan 1998

2024 07 15

Konkursansökningarna fortsätter att ramla in.

På måndagen kommer uppgifter om att modehandlaren Zoovillage, som har funnits sedan 1998, går i konkurs.

Bolaget har ansökt om konkurs vid Stockholms tingsrätt och en konkursförvaltare har fått uppdraget att hantera situationen.

Det rapporterar sajten E-handel och Dagens Industri.

Minskad försäljning

När Zoovillage grundades 1998 så satsade man på streetmode, och har över tid utökat utbudet.

Under de senaste åren har dock försäljningen minskat och kostnaderna ökat.

Höga kostnader för kundanskaffning har beskrivits som ett problem i årsrapporten.

“Tekniska problem”

Via sin webbsida skriver Zoovillage att man för närvarande har tekniska problem.

– Just nu har vi tekniska problem och det är inte möjligt att handla. Vi tackar för ert tålamod och hoppas vara tillbaka inom kort. Har du mottagit en orderbekräftelse eller skickat din retur kommer dessa att hanteras som vanligt.

Fortsätter ramla in

Konkursansökningarna i Sverige fortsätter att ramla in.

2024 har varit ett tufft år och har fortsatt i juni, om än det tycks röra sig om en viss minskning.

– I juni gick 915 företag i konkurs, en ökning med 3 procent jämfört med juni 2023, förklarar myndigheten Tillväxtanalys.

– Det var också det högsta antalet konkurser i juni månad sedan 1996. Ökningen i juni 2024 var dock mindre än tidigare månader under året.

Tusentals anställda

Tusentals anställda runt om i landet fortsätter att påverkas av konkurserna.

– Konkurserna i juni berörde 2 854 anställda, en ökning med 67 procent jämfört med juni 2023.

– Ur ett historiskt perspektiv var antalet anställda berörda av konkurser högt i juni 2024. Jämfört med motsvarande månad tidigare år var antalet berörda anställda i juni 2024 det högsta sedan 2013.

– Hittills i år har 5 872 företag med sammanlagt 14 675 anställda gått i konkurs, vilket innebär en ökning med 38 procent av antalet företagskonkurser och en ökning med 65 procent av antalet berörda anställda jämfört med motsvarande period 2023.

Foto: P. du Preez

Text: Redaktionen

Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans 

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen